
Sign up to save your podcasts
Or


Lampan i en mängd färger som har möblerat svenska hem och offentliga miljöer i mer än femtio år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Anders Pehrson tog över lamptillverkarföretaget Ateljé Lyktan efter formgivaren Hans Bergström 1964. Under hans tid tillverkades och formgavs många lampor som i dag har belönats med klassiker-stämpel.
En av dem är Bumlingen där Anders Pehrson står som designer.
Den fanns i en mängd färger: från gult till blått och brunt och grönt. Lampan tillverkas än i dag av Ateljé Lyktan.
Gunnar Bolin talar med designhistorikern Sara Kristofferson, Lena Bong, före detta informationschef på Ateljé Lyktan och kulturjournalisten Eric Schüldt om lampan som möblerat svenska hem och offentliga miljöer i mer än femtio år.
En Klassiker från 2009.
Kisho Kurokawas kapselhotell i Tokyo är från 1972 – och det konstigaste huset i hela världen. Hotellet är själva sinnebilden för den japanska metabolismen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Metabolismen är arkitekturen från glansdagarna, högkonjunkturens 1960- och tidiga -70-tal.
Det skulle byggas motorvägar i himlen mellan kluster av skyskrapor, staden skulle växa som en levande organism, reproducera sig, förändra sig efter omgivningen, vara flexibel, flyttbar, temporär och möjlig att återvinna.
Metabolismen kom till som ett gigantiskt världsförbättrarprojekt. Ideala städer skulle leda till bättre samhällen. Kan vi i dag lära någonting av metabolismen?
Det lilla kapselhotellet i Shimbashi har länge varit rivningshotat. I Japan är man inte så sentimental då det gäller att bevara hus och lagen skyddar inget byggt efter andra världskriget.
I programmet går Katarina Wikars också upp på taket på New Sky Building tillsammans med Mike John Grist, skribent och urban explorer, bosatt i Tokyo.
Detta är en Klassiker från 2011 men husen står fortfarande kvar.
Måns Hirschfeldt om konstnären Carl Fredrik Reuterswärd som gick sin egen väg genom 60-talet och om ett av hans mest kända verk - en annons införd på sidan 10 i New York Herald Tribune i januari 1963.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är ett minimalt konstverk, bara 5 gånger 45 millimeter, men gesten var desto större: Reuterswärd trängde sig in mellan världsnyheterna bara för att meddela att han tänkte stänga butiken i 9 år. Vilket han förstås inte gjorde men när konstnären gick bort 2016 så stod det ”Closed for holidays” i tidningarnas dödsannonser – stängt för semester.
Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621. För att minnas detta lät Göteborgs stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen. Hör vad som hände med de olika gjutningarna innan han kom på plats.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet. Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland.
Det var viktigt att statyn av Gustav II Adolf "indignerande med högra handen stället för staden”, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga! Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom.
Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland. Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustaf Adolfs Torg 1854.
Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut. Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.
Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida.
I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken – ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf.
Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.
Där finns den kända scenen med madeleinekakan doppad i lindblomste som aktiverar barndomen och bortglömda minnen - en metafor lika känd som boken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
"På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust är ett av litteraturhistoriens mest kända verk. Få har tagit sig igenom alla delarna men kanske har man läst den första - "Swanns värld".
Ulla Strängberg har också tittat på Prousts säng av koppar på Musée Carnavalet i Paris. Det var i den sängen han skrev den berömda romansviten under sina sömnlösa nätter.
Uppläsare är Staffan Göthe.
Denna Klassiker sändes första gången 2013.
Rachel Carsons bok ”Tyst vår” kom 1962 och innebar starten på den moderna miljörörelsen. Hennes faktaspäckade uppgörelse med de kemiska bekämpningsmedlen och dess tillskyndare förändrade världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Få böcker har gjort så stor skillnad som Rachel Carsons ”Tyst vår” som kom 1962. Boken som var en bestseller, innebar den moderna miljörörelsens födelse. Carson och hennes forskarkolleger upptäckte att de kemiska medel som användes för ogräsbekämpning och utrotning av skadeinsekter var förödande även för övrigt växt- och djurliv.
Bokens titel ”Tyst vår” är alltså bokstavlig, vandringstrastarna låg döda under träden och fågelsången tystnade som en konsekvens av besprutningarna. 1969 förbjöds DDT i Sverige. 1972 stoppades giftet i USA, mycket tack vare Carsons bok och debatten som följde.
I Klassikern om "Tyst vår" medverkar också biologen och författaren Göran Bergengren. Han konstaterar att "Tyst vår" är världens viktigaste bok, och han har burit den med sig ändå sedan 1963 då boken kom på svenska. På den tiden var han en ung, arg fältbiolog som strök under var och varannan rad i denna sammanbitna stridsskrift som förändrade världen.
Nina Asarnoj
[email protected]
Rachel Carsons bok Tyst vår kom 1962 och innebar starten på den moderna miljörörelsen. Hennes faktaspäckade uppgörelse med de kemiska bekämpningsmedlen och dess tillskyndare förändrade världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Få böcker har gjort så stor skillnad som Rachel Carsons ”Tyst vår” som kom 1962. Boken som var en bestseller, innebar den moderna miljörörelsens födelse. Carson och hennes forskarkolleger upptäckte att de kemiska medel som användes för ogräsbekämpning och utrotning av skadeinsekter var förödande även för övrigt växt- och djurliv.
Bokens titel ”Tyst vår” är alltså bokstavlig, vandringstrastarna låg döda under träden och fågelsången tystnade som en konsekvens av besprutningarna. 1969 förbjöds DDT i Sverige. 1972 stoppades giftet i USA, mycket tack vare Carsons bok och debatten som följde.
I Klassikern om "Tyst vår" medverkar också biologen och författaren Göran Bergengren. Han konstaterar att "Tyst vår" är världens viktigaste bok, och han har burit den med sig ändå sedan 1963 då boken kom på svenska. På den tiden var han en ung, arg fältbiolog som strök under var och varannan rad i denna sammanbitna stridsskrift som förändrade världen.
Nina Asarnoj
[email protected]
Om en tid och en plats i världshistorien då två speciella personer möts. Mozart och hans librettist Lorenzo da Ponte gör tre operor tillsammans.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Wien under slutet av 1700-talet. Det är en tid då världsordningen ifrågasätts, som till exempel adelns privilegier. Just då, under fyra intensiva år, skriver Mozart de här tre operorna. Några år senare var han död.
Den lite äldre äventyraren Lorenzo da Ponte var ständigt på flykt, från Venedig till Wien, och han hamnade slutligen i New York. Författare, retoriker, lärare - påhittig, både som författare och, som ryktena säger, i livet, med sanningen.
"Figaros bröllop" var provocerande för sin tid, och pjäsen var förbjuden i Wien för att den ifrågasatte adeln på många sätt. Figaro och Susanna ska gifta sig - han är grevens betjänt och hon är grevinnans kammarjungfru. Det är en berättelse om att få styra sitt eget liv, ungdomlig lust, längtan efter ett drägligt liv. Och om att försöka störta hierarkier.
Mozart hittade pjäsen och hade hört talas om Lorenzo da Ponte som en möjlig librettist. Han arbetade på hovteatern i Wien och skrev om pjäsen, tonade ner samhällskritiken och fick den godkänd av kejsar Josef II innan Mozart la till sin fantastiska musik.
"Don Giovanni" är också byggd på en pjäs, men mera skissartat. Hela floran av myter om Don Giovanni, alltså Don Juan, kommer från den spanske dramatikern Tirso de Molina som skrev den första texten om förföraren redan tidigt 1600-tal. Den har sedan bearbetats flera gånger, också som opera.
Efter dessa framgångar gick de vidare med en helt egen idé. "Così fan tutte" - premiär på Burgtheater i Wien i januari 1790. Ofta bara kallad Così. Den har ett manligt perspektiv och handlar om trohet och om att förklä sig. Två unga par ska prövas innan de ska gifta sig. Männen klär ut sig för att locka kvinnorna till felsteg. Idag går både "Figaros bröllop" och "Don Giovanni" att spela rätt upp och ner, men många regissörer har svårigheter med "Così fan tutte."
De här tre da Ponte-operorna ligger ständigt på listan över de femton mest spelade operorna i världen.
1907 fick "Ett drömspel" premiär med Harriet Bosse som Indras dotter på Fria teatern i Stockholm. Jenny Teleman om dramats turbulenta tillkomst och ett äktenskap i upplösning.
Ett tag hade hade de det nog rätt fint - den 23-åriga Harriet Bosse och den 52-åriga August Strindberg. I maj 1901 gifte sig de sig, samma år som han gjorde klart det mångskiftande och chockmoderna dramat "Ett Drömspel".
Det skulle dock ta hela sex år till premiären på pjäsen som Strindberg helt avspänt kallade "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn."
"Men luften... sinade hemma hos Herr världstrött och Fru världshungrig."
Förutom från det egna kaotiska äktenskapet har "Ett drömspel" influenser från buddhismen, den indiska mytologin och Freuds "Drömtydning".
Recensionerna 1907 var förbryllat negativt-positiva och regissören Olof Molander planerade en åttonde uppsättning på dödsbädden. Jenny Teleman berättar om dramat som egentligen är en konstfilm och en hästspark till lönearbete.
Francis Bacon är en av Storbritanniens största konstnärer genom tiderna. Cecilia Blomberg berättar om målningarna han själv inte var nöjd med, men som anses som hans allra bästa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I många år gjorde Francis Bacon studier av Velazquez porträtt av påven Innocentius X. Bacons påve är upplöst, har uppspärrad mun och det är ett svart regn över bilden, som om han är ensam i världen.
En Klassiker som första gången sändes 2009 inför 100-års minnet av Francis Bacons födelse, då Cecilia Blomberg besökte den stora retrospektiva utställningen med Francis Bacons målningar på Tate Britain i London. Dessutom har hon sett Adam Lows dokumentär om konstnären.
From the publisher's feed