Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Ett anständigt liv av Stefan Jarl – Modstriologin som påverkade samhällsdebatten

    Dokumentären” Ett anständigt liv” är en film som har påverkat samhällsdebatten i decennier. Den är den andra delen i Stefan Jarls modstrilogi. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om den.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    "Ett anständigt liv" från 1979 gav regissören Stefan Jarl en Guldbagge för bästa regi. Filmen är den andra delen i den så kallade Modstrilogin, om Kenta och Stoffe och kompisgänget som drömmer om frihet och hånar Svenssonlivet, men där frihetsprojektet slutar i misär med överdoser och utslagning.

    Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om filmen och reflekterat över vad som händer när vi börjar relativisera människovärdet.
    Den första delen i trilogin "Dom kallar oss mods" kom 1968 och del tre "Det sociala arvet" kom 1993.

    En Klassiker från 2016.

    9 min
  • Orestien – Aiskolys blodiga trilogi är nedslående tidlös

    All denna blodsutgjutelse: uppätna barn, offrade döttrar, mördade mödrar och makar - för vad? Den antika tragedins fader Aiskylos visade redan för 2500 år sen att barbariets tid aldrig är långt borta.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Två år före sin död 456 f Kr lämnade tragöden sitt testamente till eftervärlden; trilogin ”Orestien” - en text unikt bevarad genom historien och vars tre delar ”Agamemnon”, ”Gravoffret”, ”Eumeniderna” fortfarande spelas och vars gestalter inspirerar.

    Aiskylos kan med fog säjas vara fadern till den den grekiska tragedin - denna hybrid mellan de dionysiska gamla offerriterna och stoff från de homeriska gudasagorna, och där det dramaturgiska greppet med kören som följer skeendet, oftast blodigt, med sina kommentarer och reaktioner skapar en suggestiv och intelligent blandning av inlevelse och distans.

    Här lever gudar och människor lever tätt ihop, båda kan hämnas och bråka, drivs av passioner, otrohet och vrede. Orestiens släktförbannelse startar i en fasansfull måltid; Agamemnons far Atreus, kung av Argos, hämnas sin bror Thyestes som snott Atreus fru, och som i en skräckfilm tillreder han broderns barn, utom ett, och bjuder på middag. Brodern flyr helt utom sig och det ouppätna barnet Aigisthos dyker omsider upp som älskare hos Klytameistra med hämnd i kikaren. Hela kriget mot Troja startar dessutom då Agememnons brors fru Helena blivit bortförd av en trojansk prins.

    Dåtidens politiska situation spelade sin roll, men Aiskylos skildring av blodshämndens förödelse och nödvändigheten av en rättstat är nedslående tidlös.

    Maria Edström har läst om Orestien och lyssnat på Radioteaterns uppsättningar av Aiskylos trilogi.

    Ur Radioteatern föreställning av ”Orestien” från 1958 i översättning av Emil Zilliacus radioarrangemang av Herbert Grevenius, i regi av Åke Falck.

    Karin Kavli som Klytameistra, Ulla Sjöblom som Elektra, Berta Hall som Palls Athena, Gun Arvidsson som hämndgudinna och Arne Nyberg som väktare.

    Ur Radioteaterns föreställning av ”Agamemnon” från 1972 i översättning av Emil Zilliacus, i regi av Ragnar Lyth.

    Anita Ekström som Kassandra, Olof Thunberg som man i kören.

    Musik ”Danse” av Jean-Jaques Lemêtre ur Ariane Mnochkines uppsättning ”Les Atrides” på Théâtre du Soleil

    10 min
  • "Sindbad Sjöfararen" - älskad saga ur "Tusen och en natt" om sju mödosamma resor

    Samed Salman om en folksaga från Mellanöstern, som innehåller mäktiga jättefåglar, blänkande guldskatter och stinkande gravkammare. Och som kan väcka en livslång längtan till havet.

    "Sindbad Sjöfararens resor" ingår ursprungligen som en del i sagosamlingen "Tusen och en natt", en samling som omfattar folksagor från hela Mellanöstern och Asien.

    Men berättelserna om den handelsresande hjälten från Bagdad har levt ett eget liv och inspirerat till otaliga nytolkningar, bl.a. en japansk animerad tv-serie på 80-talet. I arabvärlden är Sindbad än idag en av de mest älskade sagohjältarna.

    I programmet medverkar också Delér Shakely och uppläsare är Martin Berggren.

    En Klassiker från 2012.

    10 min
  • Allen Ginsbergs dikt ”Howl” - hur ett brandtal åldras

    I saw the best minds of my generation destroyed by madness, starving hysterical naked. Så inleds Allen Ginsbergs, Howl, ett brandtal för kreativitet, skrivande och möjligheten att forma sitt eget liv.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Dikten skrevs och gavs ut i mitten av 1950-talet och blev snabbt omtalad. Både för sina litterära kvaliteter och innehållets sprängkraft. Förläggaren, City Lights, anklagades för att ha publicerat och sålt en obscen bok. 520 exemplar konfiskerades och inte förrän nio experter vittnat om diktens kvalitet avslutades rättegången.

    Men hur har den åldrats? Sex, antikapitalism och stora författaregon - går det att ta den till sig i dag? Den frågan ställer Anton Åström i Klassikern.

    Här kan du läsa hela dikten i original

    10 min
  • Spirited Away - Miyazakis framgångsrika andar på badhuset

    Det här är ett badhus där åtta miljoner andar kan vila sina trötta kroppar, säger häxan. Spirited Away av Hayao Miyazaki är den mest framgångsrika japanska filmen någonsin.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Och det både inom och utanför Japan, publikt såväl som ekonomiskt. Detta handanimerade mästerverk från 2001 har också fått en lång rad priser, bland dem Guldbjörnen i Berlin (2002) och en Oscar för bästa animerade film (2003).
    Spirited Away heter Sen to Chihiro no Kamikakushi på japanska.

    Det brukar sägas att Japan har just åtta miljoner andeväsen, och varför skulle inte de behöva ett badhus? Särskilt som reningsritualer är så viktiga inom Japans urgamla naturreligion, shintoismen.

    Kamikakushi betyder dold eller hållen av gudarna, eller andarna - Kami. Det är det som kan ha hänt när någon plötsligt försvinner spårlöst, enligt gammal japansk folktro.
    I den här filmen händer det på riktigt.


    Ett program av Susanne Skog.

    10 min
  • "Sindbad Sjöfararens resor" - älskad saga ur "Tusen och en natt"
    I Klassikern berättar Samed Salman om en folksaga från Mellanöstern, som innehåller mäktiga jättefåglar, blänkande guldskatter och stinkande gravkammare.

    Sindbad Sjöfararens resor ingår ursprungligen som en del i sagosamlingen Tusen och en natt, en samling som omfattar folksagor från hela Mellanöstern och Asien. Men berättelserna om den handelsresande hjälten från Bagdad har levt ett eget liv och inspirerat otaliga nytolkningar. I arabvärlden är Sindbad än idag en av de mest älskade sagohjältarna.
    10 min
  • Flicka och hyacinter – den enda film Hasse Ekman var nöjd med

    ”Flicka och hyacinter” är en melodram med djupa skuggor om ett liv som gick för tidigt förlorat och samtidigt en pusseldeckare utan brott i samma anda som Orson Welles klassiker Citizen Kane.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Hasse Ekman var inspirerad av Hollywood, skrev manus och regisserade över fyrtio filmer under den svenska filmens guldålder på fyrtio- och femtiotalet. Sen drog hans sig tillbaka, ännu inte 50 fyllda. "Flicka och hyacinter" från 1950 räknas som hans bästa, det tyckte till och med Ingmar Bergman, och den enda han på ålderns höst själv var nöjd med.

    Stockholm är mörkt och kylslaget. Det är några år efter andra världskriget. Den ensamma barpianisten Dagmar Brink bor vägg i vägg med en begravningsbyrå, och tar redan i filmens början sitt liv, hänger sig i lägenheten på Olofsgatan efter att ha stått på en bro och stirrat ner i vattnet.

    Liksom Rosebud i Citizen Kane finns här ett namn som återkommer, Alex, en försvunnen kärlek. "Flicka och hyacinter" är en av de första svenska filmerna som har ett uttalat lesbiskt tema även om Hasse Ekman i sena intervjuer trodde att delar av publiken inte hade märkt det.

    Mötet på krogen mellan Dagmar Brink (Eva Henning) och konstnären Elias Körner (Anders Ek) satte Hasse Ekman själv högst. Filmskribenten Leif Furhammar beskrev den som den svenska filmhistoriens heligaste spelscen.

    Vad tyckte då samtiden om "Flicka och hyacinter", en film som den snabbproducerande Hasse Ekman tog osedvanligt lång tid på sig att färdigställa? I en kritikeromröstning i Biografbladet 1950 kom den allra först, före både Alf Sjöbergs "Bara en mor" och Ingmar Bergmans "Törst". Trots övervägande bra kritik uteblev den stora publiken och filmen gick med förlust men den gjordes inte heller med tanke på den breda publiken, utan var en hjärteangelägenhet.

    I "Klassikern" medverkar också filmskribenten Mikaela Kindblom och Hasse Ekman själv i arkivintervjuer med Stig Olin och Jannike Åhlund.

    Katarina Wikars

    10 min
  • Tarkovskijs sista film Offret – en profetia om framtida katastrofer

    När Andrej Tarkovskijs film ”Offret” hade premiär våren 1986 slogs många av det profetiska. Var Tarkovskij en synsk person som förutsåg både kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och mordet på Olof Palme?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I slutet av juni 1985 placerar Tarkovskij sin filmkamera på just den gata i Stockholm där den svenske statsministern mördas ett halvår senare, för att ta de scener som skildrar flyende människor och som i filmen är en del av huvudpersonens mardrömslika vision av den totala katastrofen.

    När Tarkovskij senare samma sommar är tillbaka på gotländska Närsholmen för att spela in den långa slutscenen i ”Offret” där Alexander för att blidka Gud sätter eld på sitt eget hus, då går allting snett. Filmkameran hakar upp sig och branden hinner inte registreras på rätt sätt.

    Lars Lönroth glömmer aldrig den frostiga vårvinterdag 1985 då han som radioreporter begav sig till Austerviken vid Närsholmen på sydöstra Gotland för att intervjua de medverkande i denna svensk/fransk/engelska samproduktion regisserad av en ryss i exil.

    Denna Klassiker sändes första gången 2009

    10 min
  • "Balladen om den gamle sjömannen" – att för alltid tvingas återberätta sin historia

    En av romantikens mest kända dikter är Samuel Taylor Coleridges Balladen om den gamle sjömannen från 1798. Göran Sommardal dyker ner i den mardrömslika berättelsen som börjar "Det är en gammal sjöman..."

    It is an ancient Mariner,
    And he stoppeth one of three.
    'By thy long grey beard and glittering eye,
    Now wherefore stopp'st thou me?

    Det är inte helt självklart att man ska låta Richard Burton presentera Balladen om den gamle sjömannen. I så fall för att låta den välljudande versen vara huvudsaken i Samuel Taylor Coleridges Rime of the Ancient Mariner, med dess gungande, sjungande förföriska rytmer, rim och allitterationer:

    The fair breeze blew, the white foam flew,
    The furrow followed free:
    We were the first that ever burst
    Into that silent sea.

    Men lika gärna kan man peka på Balladens skräckscenario och dess gotiska asso­ciationer. För även om Coleridge tillsammans med sin vän och kollega William Wordsworth har fått stå som portalfigurer för den engelska romantiken, så finns i hans ballad om den gamle sjömannen en uppsjö av gotisk rekvisita: otäcka, slemmiga odjur – övergivna skeppsvrak driv­an­de för vinden – överjor­d­isk stiltje och undervattnisk skräck.

    Så många lärda, påhittiga och överambitiösa tolkningar som Balladen om den gamle sjömannen har beståtts med ända intill dessa dagar, är det inte utan att det blivit rätt trångt i tolkningskorridoren. Ändå före­faller intrigen och händel­se­­förloppet i dikten både lättöverskådligt och osammanhängande, sam­tidigt nyckfullt och logiskt. Att tränga sig in bland alla uttolkare för att hävda sin egen version förefaller inte bara över­maga utan också som en missriktad ambition. Vad som behövs är ändå några ord om havsfågeln med det imponerande vingspannet: Albatrossen.

    I Den gamle sjömannens sång är albatrossen en budbärare – "en kristen själ och sänd i Herrens namn" – och där den olycksalige sjömannen är diktaren som dödar detta sändebud. Därför får han bära den döda fågeln som ett kors runt halsen och döms till livslång botgöring: att berätta och åter berätta sin historia.

    10 min
  • Rigoletto, La Traviata, Trubaduren – Verdis tre operasuccéer

    En far och en dotter, en mor och son, en far och son, en annan far och son, ytterligare en mor och en dotter och - maktkamp. Och gränslös kärlek. Det gäller Rigoletto, Trubaduren och La Traviata.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Giuseppe Verdi skrev tre av sina mest uppskattade operor under tre år (1851-53). Det är operor som ännu i dag är bland de mest spelade i världen. Hur kom det sig och vad, om något, har de gemensamt? Per Feltzin berättar.

    P2s operapodd Operaguiden tar upp samtliga av dessa tre.

    Inspelningarna vi har använt dirigeras alla av Riccardo Muti.

    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.