
Sign up to save your podcasts
Or


Mats Arvidsson berättar om ett konstverk som var känt redan innan det hade målats. Carl Larssons tavla Midvinterblot, som finns på Nationalmuseum i Stockholm.
Lovikkavantarna kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra varmare vantar...
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Terese Torgrim, nomadskolelärarinna i Norrbotten, stickade av alla mönstrade samiska vantar hon såg. Hon till och med lät sänka sig i rullstol ner under kyrkgolvet i Jukkasjärvi kyrka. Där nere låg de döda. Med vantar på sig! Terese Torgrim stickade mönstren på tumvantar och halvvantar.
Gravvantarna visade att stickning var känd bland samer redan på 1600 talet.
Lovikkavantarna har en annan historia. De kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka (Erika Aittamaa i slutet av 1800-talet) kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra vantarna varmare. En idé som gav henne mat för dagen, succé bland forbönder och som fortfarande lever.
Lars Lönroth om Jacques Demys ”Paraplyerna i Cherbourg” från 1964.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Matilda Källén minns en skräckfilm som förnyade genren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När "Blair witch project" hade premiär 1999, gick spekulationens vågor höga. Var filmen dokumentär? Var den sann?
I kulisserna fanns en lyckad marknadsföringskampanj – en av de första som framförallt fokuserade på internet.
Men det var inte bara marknadsföringen som gjorde "Blair witch project" så populär. Det är inte på grund av marknadsföringen som filmen fortsätter att skrämma vettet ur publiken, många år efter premiären.
Med sin skakiga handkamera, sitt sätt att skapa rädsla utan att någonsin visa ett monster, och sitt återerövrande av häxan som en ond figur, gjorde filmen upp med flera av 90-talets skräckfilmstrender. Genren blev aldrig mer sig lik.
Matilda Källén
[email protected]
Det sägs att stora förändringar blir synliga först i efterhand. Men det går att höra dem. I Beethovens femtonde stråkkvartett föds den moderna världen. Efter den är allt subjektivitet och oro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Beethoven har inte ett budskap som går att sammanfatta med ord, snarare ger han oss en ljudbild av världen.
Brottet mot musikaliska traditioner och styckets komplicerade struktur signalerar att inget är riktigt säkert. Intensiteten i musiken, till exempel cellostämman i början av första satsen talar om att det inte är en formell lek utan viktigt.
Sammantaget så är hela stråkkvartetten en undersökning, inte en sammanfattning. I denna stråkkvartett hör vi början till modernitetens mångfald.
Ett program av Mikael Timm.
I Klassikern berättar Lars Lönroth om filmen Prinsessa på vift, regisserad av William Wyler 1953.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Här spelar Audrey Hepburn prinsessan Ann som gör uppror mot sina kungliga förpliktelser och upptäcker den italienska huvudstaden på egen hand...
Hon möter förstås kärleken i form av den amerikanske journalisten Joe, spelad av Gregory Peck.
Filmen gav Hepburn en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll och var också den film som gjorde henne världsberömd.
Vilhelm Mobergs utvandrarserie är ett av de mest lästa verken i Sverige och som ständigt ger upphov till nya versioner inom film och teater.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Alla hade de olika motiv för att lämna Sverige 1850: svält eller förföljelse, men enligt författaren Vilhelm Moberg som skrev Utvandrarna så förenades de alla i en dröm om frihet. På över 2000 sidor i fyra volymer ger Vilhelm Moberg liv åt personer som blir lika verkliga som IRL. Mia Gerdin berättar om ett litterärt verk som skrevs i mitten på 1900-talet men utspelar sig 100 år tidigare och som fortsätter leva in i 2000-talet.
Resan till Melonia är en helt animerad film av Per Åhlin från 1989. Filmen utspelar sig på två öar i havet, den grönskande paradisön Melonia och den stinkande, förgiftade plåtön Plutonia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är en tecknad saga inspirerad bland annat av Shakespeares "Stormen", Jules Vernes "Maskin-ön" och Dickens "Oliver Twist", men framför allt är det en fri fantasi om kampen mellan ont och gott och hoten mot vår miljö.
Nina Asarnoj reste till Skåne och besökte Per Åhlin för att få veta mer om tillkomsten av "Resan till Melonia".
Programmet är från 2010.
From the publisher's feed