Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • "De sju samurajerna" – tre och en halv timme filmisk styrkeuppvisning

    Det var med Akira Kurosawa som japansk film blev känd i väst. I år skulle Kurosawa ha blivit 110 år och Mårten Blomkvist bugar för mästaren och hans mästerverk "De sju samurajerna".

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det var ett internationellt genombrott både för japanska filmregissören Akira Kurosawa och för japansk film när hans "Demonernas port" vann Guldejonet vid filmfestivalen i Venedig 1951. Några år senare, 1954, gjorde Akira Kurosawa "De sju samurajerna", filmen som fortsatt ständigt hamnar på topplistor över världens bästa filmer.

    "De sju samurajerna" handlar om bybor som måste försvara sig mot rövare på japansk landsbygd i slutet av 1500-talet och tar hjälp av samurajer.

    Filmen sveper fram med samma suveräna auktoritet som de samurajer som gett den titeln. Från den första minuten till den tvåhundrasjunde och sista är "De sju samurajerna" bara muskler.

    I Klassikern berättar Mårten Blomkvist om hur Kurosawa lyckas kombinera längd och koncentration i den nästan tre och en halv timme långa "De sju samurajerna".

    10 min
  • "Apocalypse Now" – filmen som Coppola aldrig blir fri från

    Det är nu fyrtio år sedan filmen hade premiär, men nyligen kom ännu en version på bio. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv.

    Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.

    Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv.

    Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

    10 min
  • "Jack" – Ulf Lundells debutroman i backspegeln

    1976 debuterade Ulf Lundell som författare med generationsromanen Jack. Den trycktes i 2000 exemplar men kom att säljas i 200 000.

    Ulf Lundells författardebut handlar om Jack och hans vänner som kastar sig ut livet på jakt efter extasen utan en tanke på vad som kommer efter den.

    I Klassikern hör vi debutanten Ulf Lundell själv när det begav sig om vad personerna i hans roman egentligen drömmer om.

    "Det är något slags befrielse. Kunna leva fritt och ha något slags sommarlov kvar hela livet. Tror jag. Dom stretar emot allt vad dom förmår", säger han då.

    Programmet är gjort av Sandra Stiskalo som läser om "Jack" i vuxen ålder och istället för löften om frihet träder då något helt annat fram.

    10 min
  • "Den ryska nationalsången" – älskad men texten har fått ändras gång på gång

    Den är uppskattad i både hemlandet och internationellt. Men Rysslands nationalsång har en text som förändrats flera gånger i samband med politiska omvälvningar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ord har försvunnit, symboler bytts ut och i perioder har texten helt strukits för att ingen vet vad som är lämpligt att sjunga.

    Om kompositören till den ryska nationalsången, Aleksander Aleksandrov, förblivit relativt okänd så har textförfattaren gått till historien. Han var poet och hette Sergej Michalkov.

    Fredrik Wadström har letat fram Michalkovs röst och berättar historien om hur han fick skriva om sin text flera gånger under ett drygt halvsekel.

    10 min
  • Unga kvinnor – en evigt trygg och radikal roman

    Den har kallats ”en av de mest betydelsefulla böcker som skrivits om hur det är att växa upp som kvinna”. Mer än 150 år senare älskas fortfarande berättelsen om systrarna March av många läsare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Louisa May Alcott var skeptisk till att skriva en "flickbok" när hon fick beställningen. Så kom hon på att hon kunde utgå från sig själv. I september 1868 låg den första upplagan av Unga kvinnor på bokhandelsdiskarna i USA.

    Berättelsen om de fyra systrarna March är en av de mest älskade ungdomsromanerna genom tiderna. Varför? Och håller den än?

    Anna Tullberg ser Greta Gerwigs filmatisering fån 2019, hittar dramatiseringar från 1935 i radions arkiv och läser om Unga kvinnor tillsammans med 16-åriga Rita Nygren.

    10 min
  • Pansarkryssaren Potemkin – här föddes den moderna filmen

    En av världens bästa och kanske ”farligaste” filmer gjordes redan 1925. Pansarkryssaren Potemkin påverkade publiken så starkt att den förbjöds i många länder då den ansågs kunna hetsa till uppror.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Stumfilmen Pansarkryssaren Potemkin av den ryske regissören Sergej Eisenstein gjordes på beställning av sovjetregeringen.

    Men propagandafilmen om upproret 1905 i tsarens svartahavsflotta och hamnstaden Odessa blev lika mycket propaganda för filmkonsten. Här föddes filmmontaget och det moderna sättet att klippa film.

    Filmen gjorde så starkt intryck på sin publik att den i flera länder, däribland Sverige, länge var förbjuden på grund av att den ansågs kunna hetsa till uppror.

    Scenen med barnvagnen som studsar nerför den långa trappan i Odessa har blivit ikonisk och inspirerat otaliga filmare. I De omutbara från 1989 gör till exempel Brian de Palma trappscenen i gangstermiljö.

    Helene Alm berättar om hur Sergej Eisenstein aldrig tummade på det konstnärliga i sitt filmskapande och därför gjorde ett mästerverk, i stället för en redovisande journalfilm.

    10 min
  • "Gracias a la vida" – en sång till livet innan självmordet

    Violeta Parra från Chile skrev både starkt politiska sånger och vackra kärlekssånger. Hennes vackraste sång till livet skrevs kort innan hon tog sitt liv 1967.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Gracias a la vida är en sång som finns i många versioner runt om i världen och som ständigt spelas in på nytt. Det finns samba- bossa-, jazz-, kör-, opera- och popversioner av denna låt som skrevs 1967 av Violeta Parra i Chile.

    I Sverige har den kommit att ingå i den svenska visskatten och används ofta vid begravningar. Hon fick aldrig uppleva framgången med sin låt eftersom hon tog livet av sig kort efter det att skivan släppts.

    Mia Gerdin samtalar med Jan Hammarlund om Violeta Parras liv och låtskrivande.

    Om du mår dåligt och behöver hjälp hittar du telefonnummer här.

    10 min
  • Till vännen som inte ville rädda mitt liv – aidsromanen som chockade Frankrike

    Hervé Guiberts roman ”Till vännen som inte ville rädda mitt liv” vågade berätta om sådant som fram till dess varit hemligt och väckte stora reaktioner när den kom ut.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Författaren Hervé Guibert fick sitt hiv-besked 1988. 1990 kom romanen som på svenska heter "Till vännen som inte ville rädda mitt liv". När romanen kom handlade den monumentala uppmärksamheten inte bara om skildringen av aids utan också om Muzil. Så kallas den franske filosofen Michel Foucault som är en stor del av romanen. Han dog i aids redan 1984. Men det berättade han inte offentligt. Kanske visste han det inte. Ville inte veta. Ville i vilket fall inte att någon skulle veta. I "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" berättar Hervé allt.

    I Klassikern hörs Jenny Teleman om Hervé Guiberts "Till vännen som inte ville rädda mitt liv" (1990), aidsromanen som sände en chock och jubelvåg genom Frankrike när den kom.

    Programmet är en repris från 2016.

    11 min
  • De sju samurajerna – tre och en halv timme filmisk styrkeuppvisning

    Det var med Akira Kurosawa som japansk film blev känd i väst. Mårten Blomkvist bugar för mästaren och hans mästerverk ”De sju samurajerna”.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det var ett internationellt genombrott både för japanska filmregissören Akira Kurosawa och för japansk film när hans "Demonernas port" vann Guldejonet vid filmfestivalen i Venedig 1951. Några år senare, 1954, gjorde Akira Kurosawa "De sju samurajerna", filmen som fortsatt ständigt hamnar på topplistor över världens bästa filmer.

    "De sju samurajerna" handlar om bybor som måste försvara sig mot rövare på japansk landsbygd i slutet av 1500-talet och tar hjälp av samurajer.

    Filmen sveper fram med samma suveräna auktoritet som de samurajer som gett den titeln. Från den första minuten till den tvåhundrasjunde och sista är "De sju samurajerna" bara muskler.

    I Klassikern berättar Mårten Blomkvist om hur Kurosawa lyckas kombinera längd och koncentration i den nästan tre och en halv timme långa "De sju samurajerna".

    10 min
  • Brideshead revisited – älskad tv-serie om en förlorad värld

    Med tv-serien ”Brideshead revisited” fick regissören Charles Sturridge sitt genombrott. I Klassikern hör vi historien om hur han fick uppdraget trots att han var ung och oerfaren.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    1981 hade tv-serien Brideshead revisited, baserad på Evelyn Waughs roman En förlorad värld, premiär. Den blev omedelbart älskad och har förblivit så.

    Regissören Charles Sturridge fick också sitt stora genombrott med tv-serien och det finns en rätt speciell historia bakom att det blev just han, en ung oprövad regissören, som regisserade den.

    Anneli Dufva träffar regissören Charles Sturridge i Klassikern som är från 2018.

    11 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.