Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Långt ner i halsen – porrfilmen som gjorde succé

    ”Långt ner i halsen” ses som den mest framgångsrika och inflytelserika porrfilmen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den var gjord på 35 millimeters film, hade specialskriven musik och en handling med stora inslag av humor. Efter premiären 1972 blev den snabbt en snackis, New York Times skrev om den med rubriken "porno chic" och även folk från övre medelklassen och kändisar började strömma till biografen på 49:e gatan på Manhattan.

    Sedan var det bara en tidsfråga innan den blev ett nationellt samtalsämne. Filmen landade i ett mycket kluvet politiskt klimat, där å ena sida den sexuella frigörelsen hade börjat ta fart samtidigt som det pågick flera juridiska processer mot porren.

    Programmet som är gjort av Marie Liljedahl är en repris från 2013.

    10 min
  • "Maffiabröder" – gangsterfilmen som förnyade genren

    Martin Scorsese höll sig länge ifrån maffiafilmgenren. När han väl gjorde Maffiabröder 1990 blev den en modern klassiker. Mårten Blomkvist om gangsterfilmklassikern som bröt mot genrens konventioner.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Nio år efter Maffiabröder kom tv-serien Sopranos. Den plockade över massor av skådespelare från "Maffiabröder" och blev en betydande del av det som kallats tv:ns nya guldålder.

    Fler gangsterfilmer följde och när Scorsese i slutet av 2019 åter tog sig an maffian i The Irishman blev det en av årets mest emotsedda filmer.

    Hur blev Martin Scorsese gangsterspecialist? I Klassikern återvänder Mårten Blomkvist till Maffiabröder och funderar över hur den ändrade bilden av en av de mest beundrade amerikanska regissörerna.

    11 min
  • La dolce vita – Ekbergs berömda nattbad i Fellinis genombrott

    La dolce vita blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott mycket tack vare Anita Ekbergs stjärnglans. Men hur stor del av filmen var hon egentligen med i?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    En av världshistoriens mest berömda filmscener är Anita Ekbergs och Marcello Mastroiannis nattliga bad i Fontana di Trevi. Men La dolce vita är också en film om ett liv i lyx som ekar tomt.

    La dolce vita hade premiär 1960 och blev Federico Fellinis stora kommersiella genombrott. Till det bidrog Anita Ekberg med sin Hollywoodglans och blonda skönhet.

    Men ingen inblandad anade då filmens mytologiska potential och att den skulle förbli Anita Ekbergs höjdpunkt i karriären, oavsett hur många filmer hon gjorde efteråt.

    Fredrik Wadström berättar om skandaljournalisten Marcello Rubinis jakt på framgång, men där depressionen istället tar över. Och om hur relativt liten del av filmen Anita Ekbergs Sylvia egentligen var med i.

    10 min
  • Apocalypse Now – filmen som Coppola aldrig blir fri från

    Materialet från den mytiska inspelningen av Apocalypse Now tycks också ha blivit regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    "Apocalypse Now" kretsar kring den amerikanske kaptenen Willards uppdrag att döda sin landsman Överste Kurtz, som gått vilse i sig själv och kriget: förskansat sig längst in i djungeln bland avhuggna huvuden och blivit en sinnebild för ondskan själv.

    Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.

    Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv.

    Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

    10 min
  • "Mefisto" – om att underkasta sig ondskan
    1936 skrev Klaus Mann, son till Thomas Mann, romanen Mefisto om en skådespelande kameleont i Nazi-Tyskland. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Tyskland redan 1933.

    Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som anpassade sig till det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist.
    Hans paradroll som Mefisto i Goethes Faust symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan och Manns roman blev naturligtvis förbjuden av nazisterna.
    Mefisto översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland, 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad.
    Omständliga juridiska processer följde och först 1980, 44 år efter bokens tillkomst och 35 år efter den nazistiska diktaturens fall gavs Mefisto ut i Västtyskland.
    Klaus Mann som begått självmord 1949 hävdade så länge han levde att, trots att han känt Gründgens, velat skildra en symbolisk typ . Romanens sista ord lyder: Alla personerna i denna bok är typer, inte porträtt.
    En Klassiker av Maria Edström.
    10 min
  • "Kvartett för tidens slut" – en av 1900-talets märkligaste kompositioner
    1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Det året skrev Olivier Messiaen "Kvartett för tidens slut".

    1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Messiaen hade varit sjukvårdare och placerades i ett stort tyskt läger. Det var ett hårt liv men vakterna gav honom notpapper och penna.Han fann tre musiker bland fångarna:en cellist, en violinist och en klarinettist. Messiaen satte igång att skriva något för dem, han komponerade där det var tyst, och inte för kallt, som i tvätteriet. Det blev bara ett kort stycke men efter ett tag byggde Messiaen ut det och eftersom det fanns ett piano som han själv kunde spela blev det en kvartett. Quator por la fin du monde.Styckets titel Kvartett för tidens ände anspelar på tionde kapitlet i Uppenbarelseboken där en ängel tillkännager att tiden upphör.Men kvartetten är inte 50 minuter ångest, den är ingen tröstemusik och låter inte ana paradiset.  Messiaens tro fungerade kanske som hans färgsinne, alltså att han såg färger när han hörde musik. Gudstron var inget system av dogmer, utan en närvaro.Musiken är teoretiskt uttänkt, samtidigt oerhört känslostark. Allt är tydligt. Lätt att följa. Och samtidigt mystiskt, oåtkomligt.Denna kammarmusik framfördes i januari 1941 i lägret och skildringarna av hur det gick till skiljer sig åt. Stod publiken i en kall barack? Var de 400 eller flera tusen? Ja, hur som helst sade Messiaen senare att han aldrig haft så uppmärksamma lyssnare.En Klassiker av Mikael Timm
    10 min
  • "Tomten" av Viktor Rydberg – en grå, grubblande iakttagare
    Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men iakttar familjen.

    Snön lyser vit på taken endast tomten är vaken
    Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han inte vände luvan avig.
    Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, inte en enda gång i elva strofer tappar han humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst.
    Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör men tomten är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer. Alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan fullastade med paket med härvor av små tomtenissar omkring sig.
    I Katarina Wikars Klassiker läste Ulf Palme Tomten 1976 och Erik Fylkesson 1996, Gösta Knutsson intervjuade Jenny Nyström 1941, och Ulrika Knutsson Gunnar D Hansson 1996 i programmet Tomten i Grottekvarnen.
    10 min
  • Rosemarys Baby – skräckromanen som blev en ikonisk film

    Maria Edström om Ira Levins kultskräckbok ”Rosemarys baby”.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ira Levins bok som kom 1967 blev en av författarens största succéer, inte minst efter Roman Polanskis filmatisering av boken året därpå med Mia Farrow i huvudrollen som Rosemary.

    Tillsammans med sin man Guy flyttar hon till den stora svarta viktorianska hyreshuskolossen Bramford på Upper Manhattan där kusliga saker börjar hända...

    Ira Levin föddes i Bronx, New York 1929 och dog på Manhattan 78 år senare. Han skrev också många pjäser och kände väl till teaterlivet på Broadway som är bokens bakgrundsmiljö.

    Andra kända böcker som filmatiserats är "Fruarna i Stepford", "Pojkarna från Brasilien" och "Sliver" - den sistnämnda handlar ockå om mystiska saker som försigår i ett stort hyreshus.

    Maria Edström har läst om boken "Rosemarys baby" och ser en modern Faust-historia som fortfarande är lika ruggig.

    10 min
  • Die Hard – actionfilmen som förändrade genren

    Så ändrade filmen vår syn på vem som egentligen kan vara actionhjälte.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Yippi ki-yay! Julfilmernas julfilm! Die Hard hade biopremiär 1988 och inte mycket skulle vara sig likt i actiongenren efter det.

    Hör om hur Bruce Willis blev utskrattad innan biopremiären, var berättelsen föddes och hur en känd Hollywoodregissör började sin bana med att försöka göra thrillern "Die Hard with a Cat" hemma i sina föräldrars kök.

    Joakim Silverdal har djupdykt i filmbloggar och DVD-kommentarer för att reda ut några viktiga frågor. Vad tycker till exempel regissören James Cameron om Die Hard? Det får du veta i veckans Klassikern.

    10 min
  • Sara Lidmans Gruva – när gruvarbetarna själva har ordet

    Författaren Sara Lidman (1923-2004) är en av de mest särpräglade rösterna i den svenska litteraturen. Sigrid Flensburg om rapportboken ”Gruva”.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Rapportboken Gruva gavs först ut 1968, för att året efter komma i en omarbetad upplaga. Boken bygger på intervjuer med gruvarbetare i Kiruna och Svappavaara och på fotografier av Odd Uhrbom – själv gruvarbetare.

    Redan med debuten Tjärdalen (1953) och den efterföljande Hjortronlandet (1955) satte Sara Lidman sin egen litterära ton med stark förankring i uppväxtens Västerbotten. Hon blev också redan från början hyllad av kritiken.

    Sammanlagt har Sara Lidman skrivit 20-talet romaner och ett flertal reportage- och rapportböcker, varav Gruva nog är den mest omtalade.
    Boken blev mycket omdebatterad och fick stor betydelse för den stora gruvstrejk som utbröt den 9 december 1969.

    Sigrid Flensburg har sökt i arkiven och träffade Odd Uhrbom, fyrtio år efteråt.

    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.