
Sign up to save your podcasts
Or


Den nationella minnesvården över Estoniakatastrofens offer invigdes den 28 september 1997, på dagen tre år efter det skeppsbrott som kostade 852 människor livet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Liksom mycket annat i katastrofens efterspel kantades dess tillkomst av konflikter och beslut som togs tillbaka.
Uppdraget gick till den polske skulptören Miroslaw Balka, men hans första förslag stoppades och han tvingades tillbaka till ritbordet.
Hur påverkade den komplicerade processen slutresultatet? Och varför fattas fortfarande 37 namn i muren?
Ett reportage av Mårten Arndtzén.
Karsten Thurfjell fördjupar sig i en av symfonirockens pionjärlåtar, författad och framförd av en före detta gatusångare som klev in i studion med sitt band, stor kör och en hel orkester.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I London 1972 bildade Steve Harley det experimentella popbandet Cockney Rebel, med synt och fiol som dominerande instrument.
Bandet blev snabbt uppmärksammat, skivkontrakt skrevs och året därpå 1973 kom första singeln och första albumet ”The human menagerie”.
Ingen av dem blev någon kommersiell succé, särskilt inte singeln ”Sebastian” som framfördes med full symfoniorkester och kör, alldeles för lång för att spelas i radio. Däremot fick skivorna fina recensioner i tidningarna, och Cockney Rebel blev ett band för initierade, ett kultband redan från början.
Det oväntade var att ”Sebastian” snabbt blev en hitlåt på kontinenten. Den toppade i Holland, Belgien och Tyskland, och senare tog den sig ner till Italien, Grekland och Jugoslavien. Men i 70-talets England tog den sig inte upp på några listor, trots flera försök att lansera den på nytt. Den behöll dock sin ryktbarhet i musiktidningarna, och snart hade denna pionjärlåt inom symfonirocken vuxit fram till en klassiker.
Lars Lönroth gör ett porträtt av Woody Strode, en av de svarta skådespelare som kämpade sig fram i ett Hollywood fullt av rasism och fördomar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
För dig som vill se någon av Woodys filmer, så finns det bara ett fåtal att få tag på dvd här i Sverige. Men vår expert Lars Lönroth har för säkerhets skull listat både svenska och engelskspråkiga titlar på Woodys sex filmer.
STORMELD (”Pork Chop Hill” 1959, regi Lewis Milestone)
SPARTACUS (“Spartacus” 1960, regi Stanley Kubrick)
KAPTEN BUFFALO (“Sergeant Rutledge” 1960, regi John Ford)
MANNEN SOM SKÖT LIBERTY VALANCE (The Man Who Shot Liberty Valance” 1962, regi John Ford)
DE PROFESSIONELLA (“The Professionals” 1966, regi Richard Brooks)
HARMONICA - EN HÄMNARE (”Once Upon a Time in the West” 1968, regi Sergio Leone)
Det här programmet sändes första gången i augusti 2011
Filmen ”Daughters of the dust” utspelas 1902 på en ö utanför Georgias kust och handlar om familjen Peazant. Vi träffar både levande och döda släktingar en söndag på stranden i denna afroamerikanska klassiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Julie Dashs "Daughters of the dust" är den första film gjord av en afroamerikansk kvinna, som fått biodistribution över hela USA. Det är fortfarande hennes enda långfilm men detta visionära, bildsköna drama har klassikerstatus i filmhistorien och ingår i det amerikanska filmarvet. 2004 kvalade filmen in i den nationella filmskatt som utgörs av "National film registry".
"Daughters of the dust" som av Helena Lindblad i Dagens Nyheter beskrevs som "en subtropisk kostymfilm", tog närmare 15 år att göra. Filmen är ett mytologiskt drömspel som handlar om hur slaveriet satt spår i människornas själar, men utan att visa en enda piska eller ett enda bomullsfält i bild. De enda visuella tecken från slaveriets tid vi ser i filmen, är familjens indigofläckade händer. De närmast tatuerade blålila spåren efter att ha slitit på indigoplantagen.
Det är kvinnorna som står i centrum och den som för ordet är ett ofött barn som befinner sig i historiens mellanrum av mormödrar, mödrar och deras barn. Alla är klädda i edwardianska vita klänningar och de vandrar, och dansar och för samtal längs de vita palmkantade ständerna - om familjehistorien och de olika öden som drabbat familjemedlemmarna under slaveriet och efter befrielsen. Nu vill den yngre generationen lämna ön och gå vidare.
När Beyoncés visuella album Lemonade kom 2016 i anslutning till hennes album med samma namn, var det många som såg influencerna från Julie Dash film. Något som gav filmen något av en pånyttfödelse. Samma år digitaliserades och restaurerades den också till ursprunglig filmkvalitet och med korrekt färgåtergivning och tillgängliggjordes på Netflix.
Nina Asarnoj
[email protected]
Barnboken Häxan och lejonet av CS Lewis skrevs 1950 och kom på svenska i översättning av Birgitta Hammar strax efter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Författaren Clive Staples Lewis - mer känd som bara C S Lewis - var en brittisk akademiker som också var kompis med J RR Tolkien. De var båda två intresserade av andra världar, av språk-, religions- och litteraturhistoria och de skapade också varsin litterär värld som fascinerat läsare i alla åldrar sedan dess.
CS Lewis mest berömda böcker blev de sju i Berättelsen om Narnia:
Min morbror trollkarlenHäxan och lejonetHästen och hans pojkeCaspian, prins av NarniaKung Caspian och skeppet GryningenSilvertronenDen sista striden
CS Lewis var djupt troende och han lät många av Bibelns berättelser flytta in i Narniaserien, till en början på ett så skickligt sätt att det inte överskuggar sagans inneboende styrka och lockelse. Men för den intresserade kan man tillexempel hitta Skapelseberättelsen i Min morbror trollkarlen, Kristuslegenden i Häxan och lejonet samt Uppenbarelseboken i Den sista striden.
I Klassikern hör vi Elin Claeson kliva in i den magiska garderoben för att se om det går att hitta tillbaka till Narnia. Här finns en intervju från 1998 med Maria Nikolajeva, numera professor i barnlitteratur vid Cambridge University, tidigare professor i det samma vid Stockholms universitet. Här finns också uppläsningar ur Häxan och lejonet av Claire Wikholm, ur en P3 följetong från tidigt 90-tal.
1909 färdigställde konstnären Richard Bergh det stora porträtt av Gustaf Fröding där poeten sitter i sin sjuksäng med armarna i kors och blicken i fjärran – ett av det mest omedelbart igenkännbara verken i svensk konsthistoria.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Porträttet står på spiselkransen i stora salen på Nedre Manilla i Stockholm, som ett av portalverken i Bonniers porträttsamling.
Bergh ville från början måla porträttet direkt på väggen i villan, men husbygget drog ut på tiden. Istället blev resultatet "en färglagd teckning" som Bergh själv kallar det i essän Några ord till Frödings bild.
I Klassikern tittar Måns Hirschfeldt närmare på "Frödings bild" som poeten, till konstnärens lättnad, aldrig själv såg: "Därtill fruktade jag för mycket hans dom."
I programmet medverkar konsthistorikern Nina Öhman och uppläsare är Ludvig Josephsson.
En sann klassiker ur litteraturhistorien. Men också en klassisk film! Lars Lönnroth om filmatiseringen från 1943 av Charlotte Brontës roman från 1847.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Charlotte Brontë (1816-1855) släpar på syskon och familj genom litteraturhistorien.
Mamman dog tidigt i cancer, systern Emily fick en förkylning på broderns begravning, det blev tuberkulos av det hela och så - döden. Charlotte Brontë, nummer tre i syskonskaran, levde längst av barnen, ända tills hon var 38. Hon dog gravid med sitt första barn.
Men då var hon åtminstone berömd, känd för sin roman Jane Eyre. En berättelse hon skrev färdigt 1847, i raseri över att hennes första roman blivit refuserad.
Först ansågs den för ”svår”. Det var faktiskt på vippen att boken inte skulle ges ut. Nu är ”Linnea i målarens trädgård” av Christina Björk och Lena Andersson översatt till 22 språk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
"När vi hade tittat på både trädgården och huset hade vi ändå det bästa kvar: näckrosdammen. För att komma dit fick vi gå längst ner i trädgården och genom en liten tunnel under stora landsvägen.- Japanska bron, Blomkvist!"
I Linnea och målarens trädgård möter vi tillsammans med Linnea och Blomkvist en av de verkliga klassikerna: den franske impressionisten Claude Monet.
Christina Björks och Lena Anderssons bok från 1985 har också den blivit en barnkulturklassiker och för många en introduktionen till både trädgårdslivet och konsthistorien. Men först ansåg förlaget att den var "svår" och det var faktiskt på vippen att boken inte skulle ges ut.
Nu finns den översatt till 22 språk och i dagens Klassiker hör vi också Lovisa Lamm och Sven Lindberg läsa ur ljudboksutgåvan.
Malin Sandberg tar med oss bland solrosor, dahlior, hortensior och vallmor, stockrosor och fingerborgsblommor i målarens trädgård.
From the publisher's feed