Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • "Paradistorg" – Saltkråkan för vuxna

    Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse.

    Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp – Aniarabarnen – kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet.

    Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent.

    På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King.

    Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om filmen som drabbade Sverige som ett knytnävsslag.

    10 min
  • Gunnel Lindbloms Paradistorg – Saltkråkan för vuxna

    Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen ”Paradistorg” som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse.

    Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp – Aniarabarnen – kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet.

    Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent.

    På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King.

    Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om filmen som drabbade Sverige som ett knytnävsslag.

    10 min
  • Blå ängeln – filmen blev odödlig genom Marlene Dietrichs sång

    Ni har säkert hört sången, troligen också sett bilder på Marlene Dietrich i den kvinnliga huvudrollen, men vet ni egentligen vad filmen ”Blå ängeln” handlar om? Mårten Blomkvist fördjupar bilden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Sex, förnedring och en lärare som tvingas att gala som en tupp på scenen är något av innehållet i "Blå Ängeln". Josef von Sternbergs film är egentligen mer känd för sången Ich bin von kopf bis fuss auf liebe eingestellt. Faktiskt den första sång som blev en hit genom en film. Året var 1930 och ljudfilmen hade bara några år på nacken.

    Filmen har till stor del glömts bort, men kabarésångerskan Lola har förblivit odödlig. Människor tröttnar aldrig på att höra Marlene sjunga om hur hon förbrände män. Sången från "Blå ängeln" blev sen en hit även på engelska, då med titeln Falling in love again.

    10 min
  • Sven Klangs kvintett – fullträff för svensk musikfilm

    Oktoberteaterns film från 1976 om brytningstiderna i slutet av 50-talet när dansbandsmusik kolliderar med jazz i en liten skånsk småstad.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Sven Klangs kvintett handlar om en dansorkester i Hässleholm som låter likadant varje onsdagsrepetition och lördagsspelning. När jazzmusikern Lasse kommer med utmanar han den auktoritäre och konservative Sven Klang. För Lasse är musiken ett sätt att leva och en möjlighet till förändring.

    Sven Klang har köpt sina unga bandmedlemmars lojalitet och de är inte vana att ifrågasätta honom, men Lasse får dem att växa och börja tro på sig själva. Konflikterna trappas upp, men filmen är komplex och ger inga tydliga svar.

    Sven Klangs kvintett är en väldigt bra musikfilm; rolig, vemodig och full av skön schlager och fantastisk jazz. Miljöerna är träffsäkra och skådespeleriet på topp hos Oktoberteaterns ensemble: Lasse (Christer Boustedt, saxofon), Kennet (Henric Holmberg, trummor), Gunnel (Eva Remaeus, sång), Sven (Anders Granström, bas) och Rolf (Jan Lindell, piano). Gruppen valde Stellan Olsson som regissör då han jobbade i den poetiska, sensuella och humoristiska anda de sökte, samma anda som hos Bo Widerberg, Jan Troell och Milos Formans tjeckiska filmer.

    Filmen fick också stort genomslag både hemma och utomlands och hör till de svenska filmer som oftast visas på filmfestivaler runt om i världen.

    Ett program av Helene Alm.

    10 min
  • Ninotchka – Greta Garbo i en mästerlig komedi

    Greta Garbos nästa sista film är en komedi från 1939 och den är också en av de bästa komedier som gjorts tycker Mårten Blomkvist.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I Ninotchka spelar Greta Garbo ett ideologiskt övertygat sändebud som kommer från Stalins Sovjet till Paris. Väl där möter den benhårda Ninotchka greven och charmören Leon och förvecklingar och känslor uppstår.

    "Ninotchka" regisserades av Ernst Lubitsch. Hans specialitet var sofistikerade komedier.
    Mårten Blomkvist berättar om filmen i Klassikern.

    10 min
  • "West Side Story" av Leonard Bernstein - när Romeo och Julia tar ton

    Låt mig ta er med till en natt i New York. Den 26 september har just övergått i den 27:e. Året är 1957. På restaurang Sardi's är det nervöst. Per Feltzin om Leonard Bernsteins musikal West Side Story.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Alla är där: tonsättaren, koreografen, sångarna, dansarna - alla. Man småpratar och väntar på morgontidningarna. Trots publikens stora jubel och vännernas ryggdunkningar vet alla att det är kritikernas ord som avgör om en uppsättning på Broadway överlever.

    Så kommer morgontidningarna och de börjar läsa Herald Tribune där den mest fruktade kritikern finns. Det börjar inte bra, men det tar sig. Och sen kommer några rader som kommer att leva kvar länge: "Jag har sett den mest vilda, rastlösa, elektriska dansen på ett drygt decennium. Den radioaktiva strålningen från West Side Story sänker sig fortfarande ner över Broadway denna morgon."

    Reaktionerna på Leonard Bernsteins West Side Story var med några få undantag positiva. Redan då talade man om en milstolpe i musikdramatikens historia.

    Pressen skrev att Broadway hade fått tillbaka sin mognad med West Side Story. Även om ämnet i sig inte var en skönhetsupplevelse, så var det som att West Side Story förvandlade ämnet till en upplevelse av just skönhet.

    Den mest betydelsefulla kritikern fanns på New York Times. Han kallade den "en djupt rörande föreställning... just så ful som storstadsdjungeln är och också gripande, öm och förlåtande."

    Ser vi bara till berättelsen, en modern tolkning av Romeo och Julia, har den djup, komplexitet och känslighet. Musikalen har till och med vågat sig på att delvis följa Shakespeares tragiska slut. Det är något mycket ovanligt i USA, och här lät man båda akter sluta med döda ungdomar på scenen.

    Det var inte den första musikalen med ett allvarligt socialt tema, men ett av de första, där samtiden fanns på scenen.

    Seriösa ämnen hade man oftast placerat på ett behagligt avstånd i tiden, men i West Side Story fick man se de riktiga tonårsgängen. Här var det New Yorks invandrade puertorikaner, Sharks, som mötte de tuffa amerikanarna, Jets. På 50-talet var det här mest ett problem för de riktigt stora västerländska städerna. I dag angår det många fler. Men i musiken hörde man redan då samma ambivalens hos de som kommit från de fattiga öarna som vi hittar i dag. Ska man stanna kvar eller vända tillbaka?

    När det gäller att spegla samtiden eller samtidsproblem på scen, finns det inget som så fort blir helt galet. En felaktig betoning, ett felaktigt varumärke eller uttryck gör att berättelsens trovärdighet raseras omedelbart. Detaljkännedomen måste vara hundra procentig.

    Just West Side Story tycks nästan alltid undgå den brutala desarmeringen. Den lever lika mycket och väl, oavsett vilken miljö den placerats i och oavsett vilken tid vi själva ser den i.

    Men det ställs mycket höga krav på de som ska vara på scenen. Sång och dans i en musikal var förstås inte ovanligt, men det nya var att samma aktörer här skulle kunna sjunga, dansa - och agera.

    Jerome Robbins avancerade koreografi var dessutom mycket mer än instoppade dansstycken, den var en del av dramatiken och förde ofta handlingen framåt. Förutom de äldre i musikalen, och till viss del också huvudrollerna Tony och Maria, krävdes att alla skulle kunna dansa - och kunna dansa bra!

    Den stora betydelse som dansen har för West Side Story gör den fortfarande unik. Sångerna och danserna är lika viktiga för handlingen. Den koreografi som Robbins skapade då, 1957, är nu en grundsten i modern dans.

    En intressant detalj i Robbins arbete med dansarna och sångarna var att han hade hållit Jets och Sharks åtskilda under arbetet på scenen och på...

    10 min
  • Fred Astaire – den elegante dansaren i Top hat

    Elegans och stepp är två ord som hänger samman med danslegendaren Fred Astaire. Vad var det som gjorde honom unik? Per Feltzin går till arkiven och experterna i Klassikern.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Fred Astaire levde 1899-1987 och var aktiv i över 75 år, medverkade i dussintalet musikaler på scenen, 31 musikalfilmer främst på 30-talet plus många andra filmer som skådespelare.

    I Klassikern om Fred Astaire, som är gjort av Per Feltzin, hör vi bland andra dansaren Karl Dyall och Sveriges Radios mångårige musikalexpert Bengt Haslum om legendaren Astaire.

    10 min
  • Destroy All Monsters – antirockbandet som ville vara en skulptur

    Destroy All Monsters var det första renodlade noisebandet, enligt Thurston Moore i Sonic Youth. Själva kallade de sig för ett anti-rockband och ville vara en skulptur.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Konstnärerna Mike Kelley, Jim Shaw, Cary Loren och Niagara loopade kassettband och körde gitarrer genom faxmaskiner i källaren på God's Oasis Drive-In Church, ett viktorianskt hus i Ann Arbour i Michigan.

    De uppträdde ett par gånger på 1970-talet men publiken avskydde dem.

    Anna Tullberg berättar historien om Destroy All Monsters och träffar en av originalmedlemmarna, Cary Loren, i hans bokhandel The Book Beat utanför Detroit.

    10 min
  • "Här har du ditt liv" – Troells svartvita mästerverk
    Jan Troells långfilmdebut "Här har du ditt liv" brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. Han berättar om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till.

    Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof. I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966 där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning.
    Programmet är från 2014.
    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.