
Sign up to save your podcasts
Or


”Fyra fula fiskar” med bröderna Marx, en politisk fars från 1933 som funkar alldeles utmärkt än idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Surrealistisk, absurd och samhällskritisk anses den vara, bröderna Marx bästa film, där Groucho Marx gör förolämpningen och lättstöttheten till skön konst.
Helene Alm har sett om Fyra fula fiskar (Duck Soup) från 1933.
I Klassikern tittar vi närmare på tre av Astrid Lindgrens flickböcker från femtiotalet - serien om Kati. Böcker som kanske inte har officiell klassikerstatus men definitivt inofficiell.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nina Asarnoj och Eva Beckman har vandrat i Katis och Astrid Lindgrens spår längs Kaptensgatan i Stockholm där böckerna om den unga kontorsflickan Kati utspelar sig.
Kulturredaktionens Anneli Dufva om ”en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit”.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Författaren Erik Lindegren föddes 1910 i Luleå och dog 1968 i Stockholm. Han var verksam som kritiker och översättare och blev 1962 invald i Svenska akademien. Som poet hade han debuterat 1935 med Posthum ungdom, men han fick sitt riktiga genombrott med den formmässigt avancerade mannen utan väg 1942. Den gav han ut på eget förlag, efter att ha blivit refuserad.
Dikten Arioso fanns med i Lindegrens nästa diktsamling, Sviter från 1947, och är egentligen inte alls typisk för Erik Lindegren. Den är en av den svenska lyrikens mest älskade dikter, en poesins megahit.
"Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly, någonstans, o, någonstans har alla tågen gått och alla klockor stannat " lyder diktens första och mycket välkända rader.
Anneli Dufva har bland annat hittat en inspelning där Erik Lindegren själv läser Arioso i radioarkivet och funderat kring frågan om en dikt som är SÅ populär också kan vara bra?
Pinnstolen är en av våra mest älskade möbler. I 200 år har den hittat sin plats i svenska hem - hos allmoge och herrgårdar, i arbetarkök och funkisvåningar. Idag har den blivit en designikon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Johan Wilhelm Thunander startade Sveriges första pinnstolsfabrik i Hagafors i Småland år 1863. Inspirationen kom från den engelska Windsorstolen, som en välbeställd dam på Hooks herrgård kommit i kontakt med och bett en snickare i byn att tillverka.
Hagafors pinnstolsfabrik blev en i raden av små fabriker i Smålandsskogarna som lade grunden till den småländska möbelindustrin. Fabriken köptes upp av Nässjö stolfabrik, som vid förra sekelskiftet var Nordens största möbelfabrik och sysselsatte hela staden. Den lades ned 1992 och den fina samlingen pinnstolar är numera inlåsta i ett källarutrymme- i väntan på en utställningslokal.
Nirvan Richter är arkitekt och formgivare.
-Om det är nån möbel som man kan säga är ursprunget till den småländska snickeriindustrin är det pinnstolen, för den var så oerhört enkel att tillverka.En trampsvarv var allt som behövdes.
-Jag gillar saker som har lång hållbarhet och som man kan leva med under lång tid, och det är fallet med pinnstolen. Modellerna som har blivit ett slags ikoner idag har ett rykte om att vara unika, men de är ju gjorda efter gamla förlagor som har förenklats.
-Pinnstolen är ungefär som en japansk haiku. Man kan destillera ner den till det allra finaste, den är materialsnål och det går att få hög sittkomfort. Men lyfter den med ett finger men trots det kan den vara en stor gest i rummet.
-Den är bondenkel helt enkelt!
Ulla Strängberg
[email protected]
2011 gjorde Lars Lönroth en Klassiker om filmen Ormens ägg från 1977.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hör Liv Ullman sjunga cabarévisor på tyska. Två arbetslösa cirkusartister får jobb hos professor som utför medicinska experiment i Berlin i mellankrigstiden.
Den tyske skådespelaren Klaus Kinski gjorde under sin livstid enormt mycket film - varav det mesta är glömt idag. Katarina Wikars tar sig igenom hans självbiografi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Han skriver att han tackade nej till Pasolini, Fellini, Kurosawa och en handfull andra berömdheter. De betalade för dåligt, jag är en hora, jag gör det bara för pengarna. Kinski slängde bort sina Guldbjörnar, sina tyska filmpriser, de idioterna vet inget om lidande.
Det är för rollerna i Verner Herzogs filmer han blev geniförklarad. Har man en gång sett till "Fitzcarraldo" är det Klaus Kinskis förryckta blick man minns mest.
Maria Gripe (1923-2007) är en av våra mest lästa och älskade författare. Det är många av hennes karaktärer som också lever ett eget liv, utanför bokpärmarna, tack vara hennes förmåga att ge dem så stark och trovärdig gestalt.
Tänk bara på Hugo och Josefin, Elvis Karlsson, Pappa Pellerins dotter, Agnes Cecilia...
De så kallade Skuggböckerna är fyra till antalet. Den första, Skuggan över Stenbänken kom 1982 och följdes av ...och de vita skuggorna i skogen, Skuggornas barn och den avslutande Skugg-gömman, som kom 1988. I centrum för böckerna står Carolin, som likt en Tintomara klär ut sig till pojke och därmed kan röra sig mellan olika världar. Kring henne finns den förståndiga Berta, i vars familj hon arbetar under en tid, och senare tvillingarna Arild och Rosilda på slottet Rosengåva.
Maria Gripe leker och bygger genom Skugg-serien med övernaturliga sammanträffanden och samband en historia som både är spännande och lite dolsk, men ändå mycket konkret handlar om att växa upp och finna sin väg.
Böckerna blev också (1989) tv-serie i regi av Marianne Ahrne, med titeln Flickan vid stenbänken.
Elin Claeson ger Skugg-böckerna klassikerstämpel.
Älskad och uppskattad i både hemlandet och internationellt. Men Rysslands nationalsång har en text som förändrats flera gånger i samband med politiska omvälvningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ord har försvunnit, symboler bytts ut och i perioder har texten helt strukits för att ingen veta vad som är lämpligt att sjunga.
Om kompositören till den ryska nationalsången, Aleksander Aleksandrov, förblivit relativt okänd så har textförfattaren gått till historien. Han var poet och hette Sergej Michalkov.
Fredrik Wadström har letat fram Michalkovs röst och berättar historien om hur han fick skriva om sin text flera gånger under ett drygt halvsekel.
From the publisher's feed