Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • "Förvandlingsflickan" från 1936 - förbjuden kinesisk film om lesbisk kärlekshistoria

    Den kinesiska filmen Förvandlingsflickan - en lesbisk kärlekshistoria som leker med könsroller – spelades in 1936 under en frihetlig period i Kinas historia.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Filmen är fortfarande förbjuden att visa och förvaras på filmarkivet i Peking. En nyinspelning från 1956 går dock att se på Youtube. Frilansjournalisten Tilde Lewin besökte arkivet i Peking för att försöka beställa fram och se originalet…

    10 min
  • ”Stjärnor på morgonhimlen” - om de inlåsta under OS i Moskva

    ”Stjärnor på morgonhimlen” av Aleksander Galin handlar om Moskva-OS 1980 men inte om spelen egentligen - utan om en pjäs om OS 1980.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Sommaren 1980 interneras prostituerade och socialt utslagna människor i Moskva inför sommar-OS i staden.

    Aleksander Galins pjäs utspelar sig på ett mentalsjukhus utanför Moskva där några av dessa människor låsts in under OS för att inte störa stadsbilden för utländska besökare.

    "Stjärnor på morgonhimlen" blev en stor händelse på sovjetiska teaterscener under perestrojkan i slutet av 80-talet och har spelats på många platser runt om i världen.

    10 min
  • Paul Bocuse - världens mest kände kock

    Den 20 januari 2018 avled mästerkocken Paul Bocuse i sitt hem utanför Lyon, 91 år gammal. Frånfället meddelades av Frankrikes inrikesminister Gérard Collomb, som hyllade Bocuses universella betydelse.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Karsten Thurfjell ger ett porträtt med hjälp av krögarna Gunnar Forssell och Carl Jan Granqvist som båda träffat Paul Bocuse många gånger genom åren.

    14 min
  • "Den lena huden" av François Truffaut - vad otroheten orsakar

    När "Den lena huden" hade premiär 1964 blev den avfärdad av de franska kritikerna. Men på senare år har den fått en renässans. Hör Mårten Blomkvist om vad han tycker är en av de bästa otrohetsfilmerna.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    François Truffaut är kanske främst känd för filmer som "De 400 slagen" och "Jules och Jim", men otrohetsdramat "Den lena huden" har fått bättre anseende de senaste åren. Truffauts otrohetsstudie skiljer sig från andra filmer om affärer och snedsteg. Vanligen handlar filmerna om vad otroheten orsakar: mord, komik, social katastrof.

    I "Den lena huden" fördjupar sig Truffaut i hur man genomför en affär. En familjefar får ihop det med en flygvärdinna. Att smyga med telefonsamtal och hitta ställen att träffas på är inte så lätt. Och vad gör man med en bekant som sätter sig fast på en som en kardborre, när man vill slinka iväg till ett hemligt möte?

    10 min
  • ”Det ska bli slut på rumban” med Röda Bönor

    Helene Alm berättar historien om en av de mest populära kvinnosakslåtarna från 1970-talet: ”Det ska bli slut på rumban, si senor” med Röda Bönor.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    En rumba som kanske inte är en rumba var först en tango som hette "Vad gjorde kvinnorna när männen skrev historia". Louise Waldén hade skrivit den ironiska texten om männen i historien och kvinnorna bakom dem. Ann-Britt Ryde gjorde musiken. Men tangon spelades aldrig in.

    I stället fick Röda Bönor spela in sin bearbetning av Waldéns text och det blev "Det ska bli slut på rumban, si senor". Ett uttryck som kom från Castros Kuba. Det är den som levt kvar och sjungs än idag.

    -Den tappar inte i aktualitet, säger Kaya Ålander som var med i Röda Bönor och skrev musiken till rumban. Man kan göra hur många verser som helst, man kan skriva nya verser.

    I Klassikern kan du höra Kaya Ålander sjunga en del av tangon också.

    Låten "Det ska bli slut på rumban, si senor" finns på albumen "Röda Bönor" från 1976 och "Repris" från 1993.

    10 min
  • "I nattens hetta" - skarp skildring av rasism i amerikanska södern
    År 1967 vann "I nattens hetta" fem Oscar. Filmen utspelar sig i en liten stad i den amerikanska södern, där en svart storstadpolis och en typisk sydstatssheriff förenar sig i jakten på en mördare.

    Sedan dess har mycket hänt med skildringen av svarta och rasism på film. Mårten Blomkvist tycker ändå att "I nattens hetta" står sig, det finns tryck i skildringen av den lilla staden och, i den laddade stämningen mellan Sidney Poitiers coola storstadssnut och Rod Steigers lantissheriff.
    Det är 1960-tal, och i filmen "I nattens hetta" är det kvalmig natt när en elegant Sidney Poitier stiger av tåget. Han sätter sig i väntrummet för att vänta in ett kommande tåg som han ska byta till. Men istället kommer han att om en stund möta någon som inte rör sig snabbt som tåget, Spartas plufsiga sheriff.
    Rod Steiger, som dog 2002, var vit, Sidney Poitier är svart, om ni inte skulle veta det. "I nattens hetta" är en thriller om en svart man som först blir misstänkt för ett mord, sedan blir indragen i jakten på mördaren och kommer att arbeta sida vid sida med en sävlig sydstatssheriff.
    Den är full av atmosfär, den är en av de bästa amerikanska snutfilmerna från den tiden, och den känns förvånansvärt modern. Den talar om rasism på ett raktpåsak-sätt som fortfarande framstår som speciellt.
    10 min
  • ”Mordet på Marat” - franska revolutionen på scenen

    Karsten Thurfjell tar sig an två verk ur världsdramatiken som kretsar kring den franska revolutionen: Stanisława Przybyszewskas Affären Danton och Peter Weiss Mordet på Marat.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Przybyszewska skrev sin mest känd pjäs Affären Danton 1929. Den handlar om den politiska kampen mellan Danton och Robespierre men urpremiären 1931 blev ingen större framgång.

    Przybyszewska återupptäcktes dock under 1960-talet och 1975 satte Andrzej Wajda satte upp Affären Danton vid Allmänna teatern i Warszawa.

    Peter Weiss pjäs Mordet på Marat heter egentligen Jean Paul Marat förföljd och mördad så som det framställs av patienterna på hospitalet Charenton under ledning av herr de Sade och uruppfördes 1964.

    Det är ett drama om ett drama och utspelar sig 1808 på ett mentalsjukhus där patienterna sätter upp en pjäs om mordet på den revolutionären Marat 1793.

    10 min
  • Historien om en pinnstol - en hållbar designikon

    Pinnstolen är en av våra mest älskade möbler. I 200 år har den hittat sin plats i svenska hem - hos allmoge och herrgårdar, i arbetarkök och funkisvåningar. Idag har den blivit en designikon.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Johan Wilhelm Thunander startade Sveriges första pinnstolsfabrik i Hagafors i Småland år 1863. Inspirationen kom från den engelska Windsorstolen, som en välbeställd dam på Hooks herrgård kommit i kontakt med  och bett en snickare i byn att tillverka.

    Hagafors pinnstolsfabrik blev en i raden av små fabriker i Smålandsskogarna som lade grunden till den småländska möbelindustrin. Fabriken köptes upp av Nässjö stolfabrik, som vid förra sekelskiftet var Nordens största möbelfabrik och sysselsatte hela staden. Den lades ned 1992 och den fina samlingen pinnstolar är numera inlåsta i ett källarutrymme- i väntan på en utställningslokal.

    Nirvan Richter är arkitekt och formgivare.

    -Om det är nån möbel som man kan säga är ursprunget till den småländska snickeriindustrin är det pinnstolen, för den var så oerhört enkel att tillverka.En trampsvarv var allt som behövdes.

    -Jag gillar saker som har lång hållbarhet och som man kan leva med under lång tid, och det är fallet med pinnstolen. Modellerna som har blivit ett slags ikoner idag  har ett rykte om att vara unika, men de är ju gjorda efter gamla förlagor som har förenklats.

    -Pinnstolen är ungefär som en japansk haiku. Man kan destillera ner den till det allra finaste, den är materialsnål och det går att få hög sittkomfort. Men lyfter den med ett finger men trots det kan den vara en stor gest i rummet.

    -Den är bondenkel helt enkelt!

    Ulla Strängberg
    [email protected]

    10 min
  • ”Balladen om det sorgsna kaféet” - den vackraste berättelsen i amerikansk prosa

    Ingen kunde skriva fram kärlekens plågsamma trianglar som Carson McCullers. Den amerikanska södern var hennes spelplats och nya generationer upptäcker ständigt hennes romaner om våld och ensamhet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Som i "Balladen om det sorgsna kaféet". Ett ansikte skymtar i fönstret på det förfallna kaféet om eftermiddagarna. Och så rullar balladen ut om den långa skelögda smått våldsamma Miss Amelia i snickarbyxorna. En dag kommer en puckelryggig liten man till stan, kallar sig kusin, och miss Amelia klär honom i siden, älskar honom. De öppnar kafé, miss Amelias sprit gör att de nedslitna innevånarna börjar se svärdsliljorna i sumpmarken och för en stund kan glömma känslan av att de inte är så mycket värda. Vad vet man om kärlek mer än att den aldrig är ömsesidig? Det är outhärdligt att vara den som älskas.

    Det finns alltid struktur, komposition, rytmik, omtagningar i Carson McCullers prosa. Människor börjar röra på sig, stretar och stannar i minnet. Nya generationer, nya översättningar. När hon var liten och för lång och för konstig kastade barnen sten och skrek: "weird, freak, queer" efter henne.

    I "The New Yorker" skriver litteraturvetaren Sarah Schulman att McCullers förmåga att leva sig in alla sorts människor inte kommer från empati utan från att ha en identitet som historien ännu inte har upptäckt. Och för att hon inte visste vad hon var, hade hon ingen plats att utgå ifrån. Så därför hon kunde skapa tillhörighet med andra som officiellt inte heller existerade.

    Redan i trettonårsåldern strök hon förnamnet Lula, två efternamn räckte gott, och vid 23 blev hon geniförklarad med sin debutroman "Hjärtat jagar allena" som kom ut 1940.

    Hon blev bara hälften så gammal. Dog 1967 efter att ha legat i koma i 45 dagar. Hon jämfördes tidigt med både Faulkner och Hemingway, själv tyckte hon att hon hade mer att säga än Hemingway och sa det bättre än Faulkner.

    11 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.