Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Old Vic - legendarisk Londonteater

    Det är dags för veckans klassiker som handlar om den legendariska teatern Old Vic i London. Kerstin Berggren träffar bland andra Kevin Spacey.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Sen gammalt kallas den bara rätt och slätt Old Vic- ett av Londons klassiska teaterhus. Här på södra sidan av Themsen, vid Waterloostationen har alla de stora namnen trampat på tiljorna. Laurence Olivier, Peggy Ashcroft, Sybil Thorndike, John Gielgud - listan kan göras hur lång som helst.

    Efter många krisår räddades teatern och Kevin Spacey blev sensationellt ny konstnärlig ledare för tio år sen och det blev starten på en ny blomstringstid.

    I Klassikern berättar Kerstin Berggren om Old Vic och den kvinnliga eldsjäl som drog igång verksamheten vid förra sekelskiftet, pionjären Lilian Baylis.

    I programmet medverkar också den legendariske teatermannen Peter Hall och Kevin Spacey.

    10 min
  • "Tag mitt Liv"- död, kärlek och cynism i fransk 30-talsroman

    Pierre Drieu la Rochelle var en av mellankrigstidens mest uppmärksammade franska författare. Provokativ, elegant och välskrivande. Hans roman Tag mitt liv kom 1931 och har filmats två gånger.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Pierre Drieu la Rochelle är död sedan 70 år men läses fortfarande i Frankrike trots att han samarbetade med nazisterna under andra världskriget. Och trots att han i så hög grad var ett barn av sin tid känns hans bästa romaner som de hade kunnat vara skrivna för någon månad sedan. Tag mitt livfinns i nya utgåvor.

    Huvudpersonen är den genomskådande Alain som inte finner sin plats i livet, en typisk anti-hjälte, föregångare till en hel rad rotlösa unga män.

    Tag mitt liv är en kort roman, ca 170 sidor och strukturen är lika enkel som perfekt. Väl i Paris söker Alain upp den ene efter den andre av sina nära. Varje möte är ett misslyckande, han kommer närmare och närmare sin död.

    Först i tur är Lydia, ja det är hos henne han vaknar när romanen börjar. Lydia är amerikanska, hon är på väg tillbaka till New York och har sagt till sig själv att hon bara ska stanna i Paris 3 dagar. Hon vet att Alain just kommit ut från kliniken. Hon känner hans oro. Hon är lika genomskådande som Alain, vet hans svaghet, hans obeslutsamhet. Vet att han behöver pengar.

    Alain vill att hon stannar, men han kan inte uttala orden. Inte heller hon kan säga hur hon känner sig. De är ensamma tillsammans, stelnade i sina jag som vackra skalbaggar i bärnsten.

    Drieu la Rochelle mejslar frammanar denna grundfrusna livskänsla med ett konstlöst språk. Jämförd med andra romaner från 30-talet är stilen enkel, men också otålig. Här finns inga utvikningar, mycket berättas i dialoger som interpunkteras av Alains inre tankar om det som sägs, och inte minst om sig själv.

    Tag mitt liv filmatiserades 1962 av Louis Malle, som naturligtvis fick frågan om självmord. Malle sade att berättelsens kärna egentligen inte var om Alain skulle ta sitt liv eller ej utan gällde en person som gjorde upp ned sin ungdom:

    -Det är ungdomen som räknas, allt som följer efter är förfall. Det som händer i ungdomen är allvarligt och vackert. Det som följer inger en smula avsmak.

    Och kanske är det den där känslan av förlust som gör romanen så gripande oavsett vilken generation som läser den. När den filmatiserades på nytt för något år sedan, i en fri version av den norske filmaren Joachim Trier uttrycker sig människorna på ett annat sätt än i Drieu la Rochelles roman, men känslan är densamma.

    10 min
  • ”Stjärnans ögonblick” – Clarice Lispectors bestseller utan början och slut

    Den brasilianska författaren Clarice Lispector fortsätter att verka långt efter sin död 1977. Stjärnans ögonblick är hennes mest sålda roman - men hur ska man läsa den? När börjar den?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Clarice Lispectors litteratur fortsätter att verka och förbrylla. "Stjärnans ögonblick" är den sista roman som kom ut medan hon fortfarande levde, en metaberättelse om att skriva, om att solidarisera sig med en av världens allra minsta, om att dö med sin gestalt.

    Clarice Lispector låter i romanen den manliga författaren Rodrigo S M våndas över sin skapelse, Macabéa, en kvinna som inte gör något som helst väsen av sig, en ur den anonyma massan i Rios slum.

    Katarina Wikars vrider och vänder på "Stjärnans ögonblick" med författarna Anneli Jordahl och Ebba Witt-Brattström och översättaren Örjan Sjögren som hon alla hittade i radions arkiv. Vi hör också citat ur radioteaterföreställningen "Stjärnans ögonblick" i regi av Magnus Berg.  

    10 min
  • Klassikern Stjärnans ögonblick


    Den brasilianska författaren Clarice Lispector fortsätter att verka långt efter sin död 1977. Stjärnans ögonblick är hennes mest sålda roman - men hur ska man läsa den? När börjar den? Clarice Lispectors litteratur fortsätter fyrtio år efter hennes död att verka och förbrylla världen över. Stjärnans ögonblick är den sista roman som kom ut medan hon fortfarande levde, en metaberättelse om att skriva, om att solidarisera sig med en av världens allra minsta, om att dö med sin gestalt. Clarice Lispector låter i romanen den manliga författaren Rodrigo S M våndas över sin skapelse, Macabea, en kvinna som inte gör något som helst väsen av sig, en ur den anonyma massan i Rios slum.Katarina Wikars vrider och vänder på Stjärnans ögonblick med författarna Anneli Jordahl och Ebba Witt-Brattström och översättaren Örjan Sjögren som hon alla hittade i radions arkiv tillsammans med en radioteaterföreställning i regi av Magnus Berg.
    10 min
  • Dokumentärfilmen ”Shoah” - Lanzmann om döden i gaskamrarna

    Ett drygt decennium tog det för den franske filmaren Claude Lanzmann att färdigställa sin film om förintelsen - Shoah. Den nio timmar långa filmen var klar 1985 och anses som ett mästerverk.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Claude Lanzmanns film utspelar sig i Polen, i tomrummet efter nazisternas förintelseläger under andra världskriget. En kamera söker spår i det som inte längre finns, bland de tomma barackerna i Auschwitz, snårskogen och minnesstenarna på den plats där lägret i Treblinka låg, tågen, spårområdena.

    Under sitt insamlande av berättelserna om livet i de judiska ghettona, om transporterna till lägren, om ankomsten, trängseln och de fasansfulla rutinerna utkristalliserade sig ett spår, som skulle bli ämnet för Shoah, och det var det som ingen kunde berätta om, döden i gaskamrarna, Shoah skulle handla inte om överlevandet utan om döden.

    Han söker upp de judiska män som tvingades arbeta i förintelselägren, träffar polska bybor som levde sina liv strax intill lägren och smygintervjuar bödlarna, de tyska nazisterna.

    Intervjuerna har återutgivits i bokform och Lanzmanns självbiografi "Haren i Patagonien" är också översatt till svenska.

    En Klassiker från 2015 av Katarina Wikars.

    10 min
  • Klassikern 2016-01-26 kl. 08.00
    George Stevens var en av de stora amerikanska regissörerna. Han gjorde komedi och äventyrsfilm och dansfilm med Fred Astaire, allt lika elegant. Och med några av sin tids största filmstjärnor, Montgomery Clift och Elizabeth Taylor och Shelley Winters, gjorde han med samma stil och klass en tragedi som är ett av filmhistoriens skarpaste klassdramer. "En plats i solen" är "Äta sova dö" à la Hollywood. Fortfarande stark, tycker Mårten Blomkvist.

    10 min
  • Ettore Scolas "Vi som älskade varann så mycket - bitterljuvt om kärlek på 70-talet

    Ettore Scola gjorde debut som filmregissör 1964 och är mest känd för sina 1970-talsfilmer "Vi som älskade varann så mycket", "Fula, skitiga och elaka" samt "En alldeles särskild dag".

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I en digital repris från 2009 samtalar kulturredaktionens Anneli Dufva med filmjournalisten Ronny Svensson om just Ettore Scolas "Vi som älskade varann så mycket"från 1974.

    10 min
  • Aniara – en flyktingkris

    1956 landade Harry Martinsons versepos Aniara - En revy om människan i tid och rum. Om en emigrerande mänsklighet. Jenny Teleman lyssnar när Ulf Palme läser och hör dagens båtflyktingar sörja.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Hela mänskligheten sitter i samma båt, ett väldigt rymdskepp, för alltid vilse kosmos.

    Aniara blev en av de viktigaste anledningarna till att Harry Martinson fick sitt olycksaliga Nobelpris i litteratur ett par decennier senare. För allting är olycksaligt med detta versepos. Det saknar hopp, framtidstro och lösningar. Der intresserar sig för begreppen försent och förbi och förlorat. Det har kallats en Kassandra varning om en kommande ekologisk katastrof, en vandring genom människan förlorade själ och en sång om den moderna döden. Jenny Teleman kallar det världens bästa läsning vid politisk depression.

    Hör Klassikern om lyriken för de som sitter hemma och gett upp för de som sitter i gummibåtar och i bagageutrymmen för alla de rekorderliga och inte rekorderliga som tappat passet och riktningen, entreprenörsandan och fastnat i mellan Lyran och solsystemet.

    11 min
  • Kristina från Duvemåla - ett beslut och dess konsekvenser

    Hon ville inte utvandra till Nordamerika – ett land hon aldrig kom att kalla hemma – men hon gjorde det, för barnens skull.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Kristina från Duvemåla står i centrum i Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal som redan vid premiären 1995 blev en publik- och kritikersuccé och som sedan dess har setts av över en miljon besökare. Men vägen dit var lång – hade inte alla redan läst Vilhelm Mobergs böcker och sett filmerna – och – vad skulle författaren själv ha sagt om att göra musikal av hans nationalepos?

    Kulturredaktionens Magdalena Brenning Louko om musikalen ”Kristina från Duvemåla” från 1995.

    ***

    På raka armar förs den lilla flickan – Kristinas förstfödda – ut ur ljuset in i mörkret. Efter år av missväxt och svält föråt hon sig på korngrynsgröten. Hon blev fyra år.

    Kom till mig alla
    Alla som svälter
    Alla som fryser
    Kommen till mig

    Dotterns död får Kristina att ändra sig. Ske Guds vilja, hon ska följa sin make, Karl-Oskar, till Amerika – för barnens skull.

    Ett beslut och dess konsekvenser. Det är vad musikalen Kristina från Duvemåla handlar om, främst för Kristina Nilsson och hennes käresta, men också för människorna omkring dem som i mitten av 1800-talet utvandrade till Nordamerika för att undkomma svält och förtryck i Sveriges Småland. Björn Ulvaeus.

    – Och att ta det steget, att förflytta sig till andra sidan jorden och veta att man aldrig kommer tillbaka fastän man längtar och längtar. Och aldrig bli av med det. Det finns någonting. Det finns mycket musik i det.

    Ett av flera citat ur Ulla Strängbergs program Öronmärkt från 1995.

    Musiken kommer först, så har det alltid varit när Benny och jag arbetar tillsammans, skriver Björn Ulvaeus i boken Bortom en vid ocean från 1996.

    Först med ABBA på 70-talet – Sveriges mest framgångsrika popgrupp genom tiderna – sedan med musikalen Chess från 1986 och nu Kristina från Duvemåla som redan vid premiären 1995 blev en publik- och kritikersuccé och som sedan dess har setts av över en miljon besökare.

    Benny Andersson har skrivit musiken och Björn Ulvaeus sångtexterna. Musikalen har dramatiserats och regisserats av Lars Rudolfsson och Robin Wagner har gjort scenografin.

    En musikal måste ha en berättelse som bär - det hade inte Chess – och därför letade Björn Ulvaeus och Benny Andersson i flera år innan de hittade rätt.

    – Det enda som jag kunde tänka mig, som jag hade lust att göra en musikal av, var utvandrarna. Och det, därför att det är det mest gripande som jag har läst.

    Benny Andersson ur Öronmärkt från 1995.

    Valet föll på Vilhelm Mobergs utvandrarsvit från 1949 - och på Kristina. Till skillnad från Karl-Oskar utvecklas hon hela tiden och därför valde dem att lyfta fram hennes historia.

    Till rollen som Kristina letade de efter ”en öppen, klar, chosefri röst, men inte bara en röst, utan en hel människa, gärna någon som hade en blick”, skriver Benny Andersson i Bortom en vid ocean. Det fann de i Helen Sjöholm. Hon gjorde rollen som Kristina i uruppförandet och sjunger också på CD:n från 1996 som spelas här.

    ”Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de företagsamma som fattade beslutet. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet”. Så inleder Vilhelm Moberg sitt epos. Men Kristina är inte en av dem. Hon vill inte lämna Sverige.

    Amerika…
    Där skulle aldrig jag förstå ett ord av vad dom säger
    Jag skulle irra runt som bortbytt, främmande och vilse
    Har du aldrig tänkt på hur förtvivlat ensamt livet skulle bli

    Och har du tänkt på, om man flyttar så långt bort i världen
    Då kan man aldrig komma hem igen, då får man aldrig se föräldrar, syskon, vänner mer. Man mister alla på en gång.

    Nej, Kristina lär sig aldrig engelska. Och trots sin kärlek till Karl-Oskar och barnen, går det inte en dag i det Nya Landet utan att hon längtar hem.

    Denna hemlängtan gestaltar Benny Andersson med symfonisk folkmusik. Det är just hans kärlek till den svenska folkmusiktraditionen som fick honom att välja Mobergs berättelse, skriver han i Bortom en vid ocean: ”Hela den här historien är så förknippad med jordens folk, det är vanliga bönder som bestämmer sig för att göra storslagna saker. Sådan är folkmusiken”.

    Men kom
    Vi öppnar alla grindar
    Kom
    Ja, vi bereder väg
    Kom till mig alla
    Och världen ska förändras av det märkliga som händer
    Men kom
    Vi öppnar alla grindar
    Kom
    Ja, vi bereder väg
    Kom till mig alla
    Vårt äventyr ska leva kvar i sagor och legender

    Plötsligt lättar den småländska stenen från scengolvet – den svävar - upp - mot himlen. Och genom scengolvet skjuter det mogna vetet i det bördiga Amerika.

    När den första euforin över att det ändå var en bra ide att göra musikal av Utvandrarna hade falnat, så uppstod många tankar – hade inte alla redan läst böckerna eller sett filmerna? Det var inte förrän Benny Andersson insåg att ingen faktiskt ännu hade hört musiken, som det gick att komma vidare. Det skriver han i programbladet till 2015 års uppsättning.

    – Det var ett stort kliv, tycker jag. Jag har kommit över det nu men respekten för Vilhelm Moberg var så otrolig. Man ville ju inte peta på någon annans bästa, största, finaste – vårt national arv. Ska jag, Björn och Carl-Johan, fixa det till något som vi vill göra. Det är jävligt förmätet, säger Benny Andersson.

    2 000 sidor skulle bli en föreställning på tre timmar. Uppdraget att skriva manus gick först till Carl-Johan Seth, men sammarbetet skar sig och Lars Rudolfsson och Jan Mark fick ta över – de står också som upphovsmän till manuset efter att saken prövats i domstol och parterna förlikats.

    – Det är när man går ifrån den dialog som finns i böckerna som problemen kommer fram vilket språk man egentligen ska använda. Man kan inte, om man ska uttrycka sig poetiskt, uttrycka sig på det sättet som ”jag tyar inte”. Det räcker liksom inte – i en musikal måste de få en dimension till, säger Björn Ulvaeus.

    Björn Ulvaeus läste böckerna två gånger innan han under den tredje läsningen vågade skissa på en möjlig bearbetning. Resultatet blev en glänsande prosa, där ”varje stavelse i folkmyllret polerats som det finaste astrakanäpple”, som Camilla Lundberg skrev i sin recension av premiären i Expressen 1995.

    På något vis är det som om den oskrivna musiken alltid finns, men att jag måste spela hela tiden för att komma åt den, skriver Benny Andersson i Bortom en vid ocean. Han vet hur det känns när han har gjort något bra. Som Du måste finnas.

    Kristina är ensam på scenen. Bara hon. De många graviditeterna – åtta till antal –har tärt på hennes kropp. Hon har förlorat ett barn. Ännu ett och hon dör, säger doktorn. Finns Gud verkligen, frågar hon sig.

    Nej, Du måste finnas. Du måste, jag lever mitt liv genom Dej.
    Utan Dej är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
    Du måste finnas. Du måste, hur kan Du då överge mej.
    Jag vore ingenstans
    vore ingenting om Du inte fanns.

    Kristina övervinner sitt gudstvivel, precis som hennes och Karl-Oskars kärlek övervinner allt, men de varken kan eller vill avstå från varandra. Återigen är Kristina en välsignad kvinna. Men hon blir allt sämre. Tätt ihopslingrad med sin älskade, möter hon slutet - på Amerikas vida fält, i månljusets sken.

    Den lyser dej väg, en gång ska vi mötas åter
    Beskyddet av en ängel som står vakt
    Det vet du att jag har
    Jag vill att du ska minnas vad jag sagt
    Jag är i gott bevar

    15 min
  • "Ett anständigt liv" av Stefan Jarl - Modstriologin som påverkade samhällsdebatten
    Dokumentären Ett anständigt liv är en film som har påverkat samhällsdebatten i decennier. Den är den andra delen i Stefan Jarls Modstrilogi. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om den.

    Ett anständigt liv från 1979, gav regissören Stefan Jarl en Guldbagge för bästa regi. Filmen är den andra delen i den så kallade Modstrilogin, om Kenta och Stoffe och kompisgänget som drömmer om frihet och hånar Svenssonlivet, men där frihetsprojektet slutar i misär med överdoser och utslagning. Kulturjournalisten Gunnar Bergdahl har sett om filmen och reflekterat över vad som händer när vi börjar relativisera människovärdet. Den första delen i trilogin Dom kallar oss mods kom 1968 och del tre Det sociala arvet kom 1993.
    9 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.