Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Viola Gråstens ryor satte färg på Folkhemmet

    Viola Gråsten (1910-1994) kom från ullbristens Finland under andra världskriget och lyckades etablera sig som en av Sveriges mest färgstarka och tongivande textilkonstnärer.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Viola Gråsten var modernisten, inspirerad av Matisse och Picasso, som gjorde revolution i inrednings-Sveriges femtiotal som fortfarande var brunmurrigt och småblommigt. Hon kom som en främmande fågel från ett mörklagt Helsingfors och gjorde succé med sina färgsprakande, långhåriga ryor. Idag minns man henne främst för hennes egensinniga färgkombinationer som blått/grönt och rött/turkos, som i mönstret ”Oomph” med sina lysande trianglar som nu återupptagits i produktion.

    Anne-Marie Ericsson har skrivit "Viola Gråsten och modernismen i svensk textilkonst". Hon vill särskilt framhålla hennes betydelse som ryakonstnär- hon tog med sig de långhåriga, färgstarka ryorna från Finland. Men hon vävde bara en enda rya själv- och den blev sned.

    "Hon var en typisk konstnär som ville förverkliga sina idéer. Det var bilderna och uttrycket som skulle bli rätt," säger Anne-Marie Ericsson."Det var det som var det viktiga, inte att det skulle gå att trycka".

    10 min
  • Albees "The Zoo Story" - den desperata generationens storstilade debut

    Dramatikern Edvard Albees debutpjäs från 1958 ”The Zoo Story” är kanske Albees mest fascinerande pjäs tycker Maria Edström i dagens Klassiker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den amerikanske dramatikern Edvard Albee - räknas till vad som i USA kallades ”desperata generationen”. Arvtagare till storheter som Eugene O´Neill, Tennesse Williams och Arthur Miller och vars stora glansnummer var ”Vem är rädd för Virginia Woolf” som också filmades med Elizabeth Taylor och Richard Burton. Men hans debutpjäs från 1959 ”The Zoo Story” hålls av många som Albees mest fascinerande pjäs – så också av Maria Edström i dagens Klassiker om ”The Zoo Story”.

    Denna Klassiker är en redigerad version från 2009.

    10 min
  • Paradistorg - Saltkråkan för vuxna

    Nina Asarnoj om filmatiseringen av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ulla Isakssons roman Paradistorg kom 1973 och ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Kunde det möjligen vara så att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden hade skadat barnen? En tanke som prövades i romanen. Där talades om en ny människotyp – Aniarabarnen – kyliga varelser utan empati, som i brist på kärlek och omvårdnad hade förlorat sin mänsklighet.

    Berättelsen om den 58-åriga läkaren Katha och hennes idylliska sommarhus i Stockholms skärgård, Paradistorg, blev 1977 film i regi av Gunnel Lindblom och med Ingmar Bergman som producent. På Paradistorg samlade Katha sin familj - döttrarna, barnbarnen, de åldrade föräldrarna men också den olyckliga Ingrid och hennes oönskade son King. Nina Asarnoj har rest tillbaka till 70-talet och sett om filmen som drabbade Sverige som ett knytnävsslag.

    10 min
  • "Kniven i vattnet" av Roman Polanski - makabert triangeldrama på båt

    Filmregissören Roman Polanski debuterade 1962 med "Kniven i vattnet". Det är en liten, makaber pärla om en dag på sjön som utvecklar sig till ett farligt triangeldrama, värd att kallas klassiker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Här kan man se ett koncentrat av den Roman Polanski som senare skulle göra succé med filmer som "Rosemarys baby" och "Chinatown", och vinna Oscar för "The pianist".

    Mårten Blomkvist tycker att "Kniven i vattnet" stått sig som en av de bästa Polanskifilmerna.


    10 min
  • ”Closed for holidays” av Carl Fredrik Reuterswärd - litet konstverk med stort budskap

    När konstnären Carl Fredrik Reuterswärd gick bort så stod det ”Closed for holidays” i tidningarnas dödsannonser – stängt för semester. Måns Hirschfelt berättar bakgrundshistorien.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Det här lilla meddelandet anspelade också på ett av hans allra mest kända verk, en annons införd på sidan 10 i New York Herald Tribune i januari 1963.

    Det är ett minimalt konstverk, bara 5 gånger 45 millimeter, men gesten var desto större:

    Reuterswärd trängde sig in mellan världsnyheterna bara för att meddela att han tänkte stänga butiken. Vilket han förstås inte gjorde.

    10 min
  • "Closed for holidays" av Carl Fredrik Reuterswärd - litet konstverk med stort budskap
    När konstnären Carl Fredrik Reuterswärd gick bort i våras så stod det Closed for holidays i tidningarnas dödsannonser stängt för semester.

    Reuterswärd hade onekligen tagit ner skylten för gott men det här lilla meddelandet anspelade också på ett av hans allra mest kända verk, en annons införd på sidan 10 i New York Herald Tribune i januari 1963. Det är ett minimalt konstverk, bara 5 gånger 45 milimeter, men gesten var desto större: Reuterswärd trängde sig in mellan världsnyheterna bara för att meddela att han tänkte stänga butiken. Vilket han förstås inte gjorde. Måns Hirschfeldt
    10 min
  • "Le Juif errant" av Francis Picabia – ett konstverk som förbryllar eftervärlden

    1941 gjorde den franske konstnären Francis Picabia (1879-1953) en målning som förbryllat eftervärlden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    På ytan hör den till avantgardisten Picabias enklare: en mörk man i en röd mantel, flankerad av en leende kvinna. Men 1941 var året då nazisternas planer på att förinta Europas judar tog form, och titeln i Picabias målning - Le Juif errant - anknyter till en medeltida legend med antisemitiska undertoner.

    Var Picabia antisemit? Varför hyllade han Pétain? Varför målade han i en stil som stämde med nazisternas smak, under ockupationen? Och vem är hans slitne vandrare i den röda manteln?

    Kulturredaktionens Mårten Arndtzén försöker räta ut frågetecknen kring en 75 år gammal bild.

    11 min
  • Tidningen Darling - en feministisk milstolpe i tidskriftsvärlden

    1996 lade den feministiska tidningen Darling ut sitt första nummer på nätet. Nina Asarnoj har träffat två av grundarna: Brita Zilg och Marie Birde för en minnesstund.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Darling var en feministisk milstolpe i tidskriftsvärlden, paradoxalt nog gjord av en redaktion som från början inte ens visste att de var feminister. Två av de drivande krafterna var art directorn Brita Zilg och redaktionschefen Marie Birde. Det är nu tjugo år sedan den feministiska tidningen Darling lade ut sitt första nummer på nätet.

    Året var 1996 och Darlingredaktionen var väldigt tidiga med att utnyttja internet för billig tidningsproduktion. En kreativ experimentverkstad långt före den digitala revolution som nu förändrat tidningsbranschen i grunden. På nätet kunde de göra sitt fanzine-liknande formexperiment i lugn och ro. Året därpå 1997, började tidningen även komma på papper.

    I programmet hörs också Emma Hallenberg som var en passionerad Darlingläsare och som också skrev sin B- och en C-uppsats i informationsvetenskap om Darling. Tidningen lades ned 2002.

    12 min
  • Destroy All Monsters -antirockbandet som ville vara en skulptur

    Destroy All Monsters var det första renodlade noisebandet, enligt Thurston Moore i Sonic Youth. Själva kallade de sig för ett anti-rockband och ville vara en skulptur.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Konstnärerna Mike Kelley, Jim Shaw, Cary Loren och Niagara loopade kassettband och körde gitarrer genom faxmaskiner i källaren på God's Oasis Drive-In Church, ett viktorianskt hus i Ann Arbour i Michigan. De uppträdde ett par gånger på 1970-talet men publiken avskydde dom. Anna Tullberg berättar historien om Destroy All Monsters och träffar en av originalmedlemmarna, Cary Loren, i hans bokhandel The Book Beat utanför Detroit.

    10 min
  • Fellinis "Amarcord" - frustrerad sexualitet och kyrkans makt i 30-talets Rimini

    Den italienske filmregissören Federico Fellini har en given plats i filmhistorien. Och i början av 70-talet skapade han en odödlig film med lika odödlig musik. Peter Sandberg minns en Filmklassiker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Filmregissören Federico Fellini berättar om sin uppväxt i Rimini, med humor och ironi om kyrkans makt och fascismens inflytande i en liten stad på 1930-talet.

    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.