
Sign up to save your podcasts
Or


Eric Rohmer var filmaren som ägnade över 50 år åt att skildra kärlekens förvillelser, och som utvecklade en alldeles egen osentimental och ironisk stil.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den använde han för att berätta om unga människors drömmar, misstag och hopp. Bland hans mest kända filmer finns Claires knä och Min natt med Maud.
Själv var Rohmer en diskret mystiker, till och med namnet var en pseudonym. Han ville inte att hans mamma skulle få reda på att han sysslade med film istället för filosofi. Men hans filmer är eleganta filosofiska studier om det omöjliga i att välja rätt men också om den livgivande slumpen.
Mikael Timm minns en åldrad yngling och ironisk romantiker i en Klassiker från 2010.
I trilogin om flickan Sparvel skriver Barbro Lindgren om sin egen barndom i 1940-tales Bromma i Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Någon super, någon dör, en är dåre, en annan aptant – i femåriga Sparvels värld får alla finnas, utan att värderas eller kategoriseras. Med böckerna skrev Barbro Lindgren fram ett radikalt barnperspektiv som än i dag gör världen ny igen.
Jenny Aschenbrenner har läst om trilogin Lilla Sparvel, Stora Sparvel och Bara Sparvel tillsammans med författaren och barnbokskritikern Alexandra Sundqvist.
Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd stod klar 1878 och är en av Sveriges mest ikoniska målningar. Hur har den blivit så känd? Och likfärden, var det verkligen så här den gick till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den militärt intresserade och Karl XII-tokige målaren Gustaf Cederström målade många motiv ur krigarkonungens liv men det är en tavla som har gjort starkare avtryck än andra. Karl XII:s likfärd, där betraktaren möter tåget av sörjande soldater som bär hem sin fallne härförare på en öppen bår, över norska fjällen i kallt vinterväder.
Martin Olin, forskningschef på Nationalmuseum, kallar målningen deras Mona Lisa, den tavla som besökarna ”bockar av” att de har sett.
Hör också konstnären Ernst Billgren, som beundrar Gustaf Cederströms måleri och som har gjort sin egen tolkning av Karl XII:s likfärd.
Men faktum är att det finns två versioner av Karl den XII:s likfärd, en på Nationalmuseum i Stockholm och en på Göteborgs konstmuseum. Hör varför i programmet.
Hör också om hur svenskarnas firande av Karl XII:s dödsdag har sett ut genom historien och hur tavlan har fortsatt befinna sig i skottgluggen mellan politiska grupper på ytterkanterna.
Märta Myrstener har gjort Klassikern om målningen Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström.
Programmet innehåller klipp från podden ”Verket”, arkivklipp från Sveriges radio och Alternativ för Sveriges Youtubekanal.
Musik som hörs i programmet:
2 satsen ur Beethovens 7 symfoni (London Symphony Orchestra och Terry Davies),1 satsen ur Wilhelm Stenhammars Chitra (Sveriges radios symfoniorkester och Esa-Pekka Salonen), Kung Karl den unga hjälte av Otto Edvard Westmark och Esaias Tegnér (Orphei drängar), The threat of War av Alexandre Desplat (filmmusik ur the King's Speech),Recipe for Ms. Chalice av Kristofer Maddigan
Ludvig Josephson upptäckte Bowie tjugo år efter alla andra - i en svettig träningslokal. Låten ”Up the hills backwards” från 1980 hjälper honom genom löpbandets prövningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den 10 januari 2026 har David Bowie varit död i tio år. Han avled 2016, nyss fyllda 69 år. Under sin långa artistkarriär gjorde han sig känd som en oförutsägbar hamnskiftare, med en rad nya scenpersonligheter; Major Tom seglande över jorden isolerad i sin rymdkapsel, rockikonen Ziggy Stardust, The Thin White Duke, i självvald exil i Västberlin under murens skugga och med betydligt råare ljudbilder…
Albumet ”Scary Monsters (and Super Creeps)” från 1980 innebar ännu ett stilbyte, med utblickar såväl bakåt i hans musikaliska historia som framåt mot nya intryck och influenser.
“Up the Hill Backwards” kallade Bowie ”ett engagemang förklätt till likgiltighet". Ludvig Josephson upptäcker låten långt senare - på gymmet där skiftena i takt och tempo följer löpbandets inprogrammerade fart och motstånd.
”It Can´t Happen Here” är titeln på den amerikanske författaren Sinclair Lewis framtidsdystopi som kom ut 1935 - mitt under den akut politiskt oroväckande tiden i Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Romanen är ett försök att rita upp en liknande utveckling i USA och Lewis varnar på en gång för situationen i Europa och en möjlig i USA. I Europa blev det värre än Lewis kunnat föreställa sig i sina vildaste fantasier i Europa men USA tog inte samma väg då, men romanen har ändå med jämna mellanrum blivit aktuell varhelst ett populistiskt, fascistiskt hot seglat upp.
Dåtiden tyckte inte romanen hörde till Lewis bästa, hans storhetstid hade redan infallit enligt många; 1930 fick han som förste amerikan Nobelpriset i litteratur och hade då romaner som ”Main Street”, ”Elmer Gantry” och ”Babbit” bakom sig varav flera filmatiserades.
Det handlade alltid om ett älskat Amerika men också om dess tydliga svagheter; bigott småstadsmentalitet, religiös demagogi, pengars makt i samhällslivet. Men med tiden blev det kanske ”Sånt händer inte här” som blev den bok vi minns Sinclair Lewis för - en myllrande tidsbild av ett Amerika på 1930-talet och ett slags raster att lägga över farlig samhällelig utveckling.
Maria Edström har gjort Klassikern om ”Sånt händer inte här” av Sinclair Lewis översatt av Hugo Hultenberg och reviderad av Annika Hultman Löfvendahl.
Uppläsare är Ulph Nyström och vi hör ljudklipp ur filmen ”Elmer Gantry” från 1960.
1931 publicerades en av modernismens mästerverk – Virginia Woolfs roman ”Vågorna”. En berättelse som består enbart av röster, sex människors röster, från barndomslekarna till den uppgivna ålderdomen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Människans mångsidighet fångad i sex röster som pratar nästan enkom om sitt eget lilla liv, letar efter fotfäste för sina bräckliga identiteter, mitt i en av historiens största brytpunkter – mellan två världskrig, i det brittiska imperiets slutskede, decenniet efter att kvinnor fått rösträtt.
Allt förändras och allt är detsamma och skrämmande sig likt än idag: ”Jag förstår inte hur man ska lägga den ena minuten till den andra, den ena timmen till den andra, och med hjälp av någon naturkraft förena dem så att de kommer att bilda den hela och odelbara massa som ni kallar livet.”
Med sin inbyggda musikalitet har romanen fortsatt att älskas och inspirera, bland andra Patti Smith. Jenny Aschenbrenner letar strandfynd i Virginias Woolfs ”Vågorna”. Som uppläsare hör vi Katarina Ewers och översättningen var gjord av Jane Lundblad.
Annandag jul hemma i mormors lägenhetskök. Ugnsluckan öppnas och stängs. Fågeln måste ösas! Anna Tullberg slår ett slag för Rådmannens kalkon, Hirams klassiker för att få en torr fågel att bli saftig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Akta dig för den varma plåten! Mera sherry! Svetten lackar och stressnivån är på topp. En lång stund senare sitter vi där allihop runt ett trångt, utfällt bord och äter tills magen står i fyra hörn.
Vi konstaterar som vi brukar att årets kalkon nog är den godaste hittills. Mormor slappnar av.
Det geniala receptet som får en torr fågel att bli härligt saftig men middagsätarna att ångra portion nr. fem kommer från matskribenten Hiram, alias Märit Huldt.
Ingmar Bergmans film ”Fanny och Alexander” är en ouppnåelig gobeläng över borgerligt julfirande vars beståndsdelar till och med Chat GPT har koll på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Övermöblerade salonger med tunga röda draperier, dignande julbord, tusen levande ljus och girlanger, ett myller av släktingar och diverse husor i yster långdans genom rummen.
Vi glömmer tillfälligt Guds eventuella existens, biskopsgården, straffen och mystiken för nu är det jul igen och där är farmor i Gunn Wållgrens gestalt. Hon är familjeöverhuvudet i familjen Ekdal, det är i hennes våning det ska firas, det är i hennes knä som Alexander kryper ihop när han behöver tröst.
Hon har stenkoll på sin familj, vet sina söners svagheter, spelar sina roller väl som den gamla skådespelerska hon är, går med fasta steg i långa kjolar genom rummen, smuttar lite konjak i förbifarten och blir aningen sentimental då hon träffar sin gamle älskare Isak för att strax sätta på sig farmorsansiktet igen.
Det här var skådespelerskan Gunn Wållgrens allra sista roll, och i Bergmans arbetsböcker kan man läsa att han är orolig för hennes hälsa, hennes ryggont. Hon dör också bara ett halvår efter filmens premiär, sommaren 1983.
"Allt detta bländande ljus och allt detta mörker," skriver Bergman om sin egen barndoms jular. "Detta hejdlösa ätande. Detta besynnerliga festande. Denna frambrusande livsglädje." Och det kan vara det som dröjer sig kvar, som vi i krympande kärnfamiljer och fast i konsumismens klor kan längta så förtvivlat efter.
En Klassiker av Katarina Wikars.
Jane Austens roman Stolthet och fördom från 1813 är en älskad klassiker, men lika älskad är filmatiseringen som gjordes 1995.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det är ett välkänt faktum att en rik singelman måste behöva en fru!
Även om tv-serien, med Jennifer Ehle och Colin Firth i huvudrollerna, följer romanen noga tar den sig viss konstnärlig frihet i just Colin Firths tolkning av Mr Darcy. I en ordlös scen som gått till historien tar han sig i bara skjortan ett dopp i sin sjö på godset Pemberley.
Visst kan serien kallas tjejig, med alla underbara kostymer, men kläderna spelar roll och de speglar empirens ideal. Vi kan också lära att den sanna kärleken uppstår mellan två själar, inte genom förförelse eller för att den ena personen kan erbjuda ett gott parti.
Var med och fira Jane Austens 250-års jubileum och återupplev de klassiska replikerna från serien och Carl Davis ljuvliga musik från serien i den här Klassikern av Hedvig Weibull.
2002 kom Lars Tunbjörks fotobok om livet på kontor, och inte mycket har förändrats sedan dess. Samma skärmväggar, sladdhärvor, stressade ansikten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Att betrakta de alldagliga med häpnad är vishet är bokens gamla kinesiska motto.
En kvinna ligger under ett skrivbord på ett advokatkontor i New York och sorterar papper. Någon annan har tappat bort 14 miljoner. Hur gjorde Lars Tunbjörk för att hitta ögonblicken?
Katarina Wikars träffade honom 2004 för att tala om vad kontoret och flexibiliteten gör med människorna. Vi hör också en intervju om fotoboken I love Borås, om förundran och hur en kamera kan ge råg i ryggen.
Andra röster i Klassikern är Karsten Thurfjells, Björn Janssons och Willy Kyrklunds.
From the publisher's feed