Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Solaris – sciencefiction-romanen som fick en egen stjärna

    Fredrik Wadström om den polske science fiction-författaren Stanislaw Lems roman ”Solaris” från 1961.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    En psykolog skickas till en rymdstation vid den avlägsna planeten Solaris där någonting tycks ha hänt med dem som arbetar där. När han kommer fram upptäcker han att den levande planeten har börjat skicka så kallade besökare till forskarna på rymdstationen. Det handlar inte om drömsyner utan om levande varelser - speglingar - hämtade från var och ens inre värld av minnen och fantasier. Huvudpersonens ”besökare” visar sig vara en tidigare flickvän som tagit livet av sig för flera år sedan, men som nu dyker upp i en kopia.

    Stanislaw Lem debuterade på 1940-talet och skrev ”Solaris” under sin allra mest produktiva period under åren efter Stalins död. Han upptäckte tidigt att det censuren i det kommunistiska Polen inte var lika hård mot science fiction som den var mot annan litteratur. ”Solaris” har blivit känd för en ännu större publik genom den sovjetiske regissören Andrej Tarkovskijs filmatisering från 1972, en film som Stanislaw Lem själv inte tyckte om.

    Nya rön i vår tid i forskningen kring Stanislaw Lems judiska bakgrund visar tidigare okända kopplingar till Förintelsen på 1940-talet, något som nu väcker frågor kring hur vi kan läsa hans böcker om rymden och framtiden.

    10 min
  • Orwells roman 1984 omläst – distraktionen som disciplin

    Göran Sommardal lusomläser George Orwells überikoniska roman från 1948.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Är den dystopi som Orwell såg i parollerna ”Frihet är slaveri” och ”Okunnighet är styrka” samma värsta som vi tror oss se idag? Är inte den all­seende teleskärmen i 1984 till sin funktion bara bedrägligt likt tv- och datorskärmarna, paddorna och lurarna i vår egen värld? Och innehåller hans ursprungliga roman en annan föreställning av samhällets topp och botten än den vi tar för givet?

    När Eric Blair, alias George Orwell, strax efter Andra världskriget skrev 1984 var det inte bara med de kommunistiska regimerna bakom järnridån i åtanke. Den ”utopiska” tillvaron där hade han redan berättat om i sin fabelartade roman Djurfarmen.

    När han tog itu med sin skräckvision av ett socialistiskt Storbritannien - Engsoss - tog han i hög grad sin utgångspunkt i det klassamhälle efterkrigstidens Förenade Kungariken utgjorde. 15% över- och medelklass och 85% arbetarklass. Som inbiten men desillusio­nerad marxist såg han fortfarande massorna som den enda revolutionära kraften, samtidigt som de övre 15% var de som intellektuellt skulle omprogrammeras. De övriga 85% var mer villkorligt dömda till effektiv underhållning. 


    Huvudpersonens Winstons älskade Julia var själv en av de som skötte berättarmaskinerna, som skulle producera de skrönor som skulle hålla plebejerna på gott humör mellan de lika välorganiserade hatstunderna och hatveckorna.

    Som uppläsare hör vi Ulph Nyström.

    10 min
  • Jack  – Ulf Lundells generationsroman i backspegeln

    1976 debuterade Ulf Lundell som författare med generationsromanen Jack. Den trycktes i 2000 exemplar men kom att säljas i 200 000.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ulf Lundells författardebut handlar om Jack och hans vänner som kastar sig ut livet på jakt efter extasen utan en tanke på vad som kommer efter den.

    I Klassikern hör vi debutanten Ulf Lundell berätta om vad personerna i hans roman egentligen drömmer om.

    "Det är något slags befrielse. Kunna leva fritt och ha något slags sommarlov kvar hela livet. Tror jag. Dom stretar emot allt vad dom förmår", säger han då.

    Sandra Stiskalo läser om "Jack" i vuxen ålder och istället för löften om frihet träder då något helt annat fram.

    10 min
  • Sven Klangs kvintett – fullträffen för svensk musikfilm fyller 50 år

    Oktoberteaterns film från 1976 om brytningstiderna i slutet av 50-talet när dansbandsmusik kolliderar med jazz i en liten skånsk småstad.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Sven Klangs kvintett handlar om en dansorkester i Hässleholm som låter likadant varje onsdagsrepetition och lördagsspelning. När jazzmusikern Lasse kommer med utmanar han den auktoritäre och konservative Sven Klang. För Lasse är musiken ett sätt att leva och en möjlighet till förändring.

    Sven Klang har köpt sina unga bandmedlemmars lojalitet och de är inte vana att ifrågasätta honom, men Lasse får dem att växa och börja tro på sig själva. Konflikterna trappas upp, men filmen är komplex och ger inga tydliga svar.

    Sven Klangs kvintett är en väldigt bra musikfilm; rolig, vemodig och full av skön schlager och fantastisk jazz. Miljöerna är träffsäkra och skådespeleriet på topp hos Oktoberteaterns ensemble: Lasse (Christer Boustedt, saxofon), Kennet (Henric Holmberg, trummor), Gunnel (Eva Remaeus, sång), Sven (Anders Granström, bas) och Rolf (Jan Lindell, piano). Gruppen valde Stellan Olsson som regissör då han jobbade i den poetiska, sensuella och humoristiska anda de sökte, samma anda som hos Bo Widerberg, Jan Troell och Milos Formans tjeckiska filmer.

    Filmen fick också stort genomslag både hemma och utomlands och hör till de svenska filmer som oftast visas på filmfestivaler runt om i världen.

    Ett program av Helene Alm.

    10 min
  • När lammen tystnar – den stilbildande seriemördarsuccén

    ”När lammen tystnar”, med Jodie Foster som FBI:are på jakt efter en seriemördare och Anthony Hopkins som fängslad, genial psykopat, vann Oscar i en utsträckning som rysare inte brukar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den tog strypgrepp på åskådaren, väjde inte för ovanligt otäcka bilder, och förebådade vår tids smak för gruvliga brottsskildringar. Den är fortfarande en av de mest namnkunniga seriemördarfilmerna, och har definitivt filmhistoriens mest kända serveringstips med bondbönor.

    Mårten Blomkvist berättar om skräcksuccén i ”Klassikern”

    10 min
  • Förvandlingen – Kafkas novell som vi aldrig slutar att tolka

    Vad hade du gjort om du vaknade upp på morgonen förvandlad till en insekt? Det ödet drabbar Gregor Samsa i Kafkas världsberömda novell ”Förvandlingen”.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den har kallats världslitteraturens bästa novell och är en tidlös klassikernas klassiker, öppen för många tolkningar.

    Själv skrev Franz Kafka till sin fästmö att ”detta är en avskyvärd berättelse”.

    Han föddes i Prag i en judisk familj och arbetade som försäkringstjänsteman. Hans relation till fadern beskrivs som mycket ansträngd, liksom till systern. Efter sin död blev han en av världens mest kända författare. Hans romaner "Processen" och "Slottet" och novellen "Förvandlingen" har översätts till ett otal språk.

    Journalisten och författaren Duraid Al-Khamisi läser novellen på nytt och undersöker den omgivande familjens reaktioner på Gregor Samsas klättrande på väggen med smala insektsben.

    Uppläsare är Ludvig Josephson. Översättare Hans Blomqvist och Erik Ågren. Ljud ur Arne Forsbergs uppsättning av "Förvandlingen" från 1970 med Allan Edwall, Tord Stål och Gun Andersson.

    10 min
  • YMCA - från gayflirt till Trumpanthem

    Discohiten YMCA har gjort en av pophistoriens märkligaste resor. Från sjuttiotalets svettiga gaydiscon till Donald Trumps valmöten.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    YMCA är en av discogruppen Village Peoples största hits, men många förknippar den idag snarare med USA:s president Donald Trump än med ursprunget i 70-talets gaykultur och sexuella frigörelse. Roger Wilson tecknar låtens och bandets historia. En popkulturell berg-och-dalbana där campiga outfits, låttexter med dubbla innebörder och utdragna rättsprocesser placerat YMCA mitt i det amerikanska kulturkriget. Och när Trump ställer till med en segerfest i Washington DC är det YMCA som får avsluta hela tillställningen.

    10 min
  • Av månsken växer ingenting – abortromanen som förändrade Norge

    En kvinna på Oslos Centralstation, vilsen men märkligt målmedveten, söker efter någon som till sist vill lyssna i Torborg Nedreaas roman från 1947. Det blir läsaren.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Hon har något, slitet men skimrande, högvarvat och livskrossat huvudpersonen i
    av Månsken växer ingenting från 1947.

    En hel vårnatt talar denna kvinna ur arbetarklassen om sitt liv - utan att bli avbruten en enda gång. Om passion, svek, fattigdom, kärleken till Bach, barn och tvånget att göra sig av med sina foster om och om igen.

    Samhällsdebattören Torborg Nedreaas var aktiv inom den norska kvinnorörelsen och blev en betydelsefull röst i arbetet för fri abort i Norge. Hennes roman ingår nu i Norges litteraturkanon. Den enda som valdes in av såväl kritiker om läsare.

    10 min
  • Doktor Glas – en roman som ständigt når nya generationer av läsare

    1905 kom Hjalmar Söderbergs roman ”Doktor Glas” ut, om läkaren som utför ett mord för att hjälpa en patient han är kär i.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Hjalmar Söderberg är en författare som ständigt finner nya generationer läsare medan många av hans samtida kolleger är bortglömda för länge sedan.

    ”Doktor Glas” fick då den kom ut blandad kritik. Man hyllade stilen men fördömde innehållet.

    Doktor Glas är en tunn roman i dagboksform om en doktor som blir kär i sin patient, den unga Helga, som är gift med den mycket äldre pastor Gregorius. Hon kommer till hans mottagning och ber doktorn fundera ut en underlivskrämpa så att hon slipper ligga med sin man. Liksom i förbigående anförtror hon honom att hon är otrogen. Glas avskyr redan avskyr prästen som han tycker är anskrämligt ful och dessutom en hycklare. Tanken slår rot hos honom, att prästen måste dö.

    Allan Edwall spelade Doktor Glas på Teater Brunnsgatan fyra i åratal och och Krister Henriksson på Dramaten. 1968 kom Mai Zetterlings experimentella film med en nervig Per Oscarsson som Doktor Glas.

    Medverkar i Katarina Wikars Klassiker om ”Doktor Glas” gör författaren Bengt Ohlsson, som skrivit romanerna ”Gregorius” och ”Helga”.

    10 min
  • Svindlande höjder – passion för skrämmande för sin samtid

    Emily Brontë gav ut sin debutroman 1847, den gotiska ”Svindlande höjder”. Lina Kalmteg om den stormande kärleken mellan Catherine och Heathcliff på heden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den har blivit film otaliga gånger, första gången redan 1920, och en superhit med Kate Bush i slutet av sjuttiotalet. "Svindlande höjder" fortsätter att vara en av de största kärleksromanerna, även om det har ifrågasatts om det är kärlek det handlar om mellan Heathcliff och Catherine.

    1847 kom Emilys systrar Anne och Charlotte ut med varsin roman, "Agnes Grey" och "Jane Eyre". Men till skillnad från "Jane Eyre" mottogs "Svindlande höjder" med motstånd, många kritiker var chockade och förskräckta.

    I amerikanska "Graham's Lady Magazine" beskrev man boken som en "blandning av vulgärt fördärv och onaturliga fasor" och tyckte att det var ett mysterium hur en människa som försökt sig på en sådan bok inte begick självmord efter bara några kapitel.

    Emily Brontë fick själv aldrig veta vilken succé hennes enda roman senare blev. Hon dog av tuberkulos, bara 30 år gammal, 1848, ett år efter att boken gavs ut.

    Uppläsning av Håkan Engström och Emelie Rosenqvist ur "Svindlande höjder" i översättning av Birgit Edlund.

    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.