
Sign up to save your podcasts
Or


”The harder they come” från 1972 lanserade en hel musikgenre för en bred publik. Rasmus Grosin om filmen som tog reggaen från Kingstons gator ut i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Berättelsen om Ivanhoe ”Ivan” Martins resa från den Jamaicanska landsbygden till storstan förändrade musikvärlden.
”The harder they come” var den första filmen att produceras och spelas in på Jamaica. När filmen hade premiär vittnades det om upplopp på Carib Theatre i Kingston.
Att säga att filmen lanserade reggaen är kanske en överdrift. Desmond Dekker hade haft listettor innan ”The harder they come” släpptes. Men det den gjorde var att sätta musiken i ett sammanhang. Visa hur gunget hängde ihop med landet Jamaica. Hur musiken var kopplat till motstånd.
Han som spelade ”Ivan” hade själv gjort resan från landsbygden och fortsatt över Atlanten. I England blev Jimmy Cliff en popstjärna. Nu blev han ansiktet utåt för en musikrörelse som snart skulle explodera när Bob Marley blev en av världens mest inflytelserika artister.
Och filmens soundtrack är inte att leka med.
1971 kom Malina ut, det första verket i den österrikiska författaren Ingeborg Bachmanns projekt Todesarten, Sätt att dö. Den har en hängiven läsekrets, och kommer ständigt ut på nytt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En kvinnlig författare bor i Wien, i lägenhetens inre dväljs också Malina, som lyssnar på hennes våldsamma drömmar och betalar hennes räkningar. Hon har en relation med bankmannen Ivan, som bor på andra sidan Ungargasse, och med vilken hon talar i halva meningar medan hon röker och väntar.
Vad Malina handlar om har det tvistats i mer än 50 år. Om kriget, om språket, om begäret, om våldet? Ingeborg Bachmann var en av efterkrigstiden stora tyskspråkiga författare, en poet som slutade skriva poesi. Hon skrev också hörspel, och när hon dog 47 år gammal i sviterna av en brandolycka i Rom 1973 var hon upptagen med sitt stora litterära projekt Todesarten, Sätt att dö.
Katarina Wikars har gjort Klassikern och medverkar gör också översättaren Linda Östergaard och ur arkivet Johanne Lykke Naderehvandi. Uppläsare är Anna Lyons.
Stephen Kings tredje roman ”The Shining” hamnar ofta i skuggan av Stanley Kubricks filmatisering från 1980. Och King trivs inte i skuggan – han har alltid ogillat Kubricks film.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Stephen King brukar med sina över 50 romaner kallas för den moderna skräcklitteraturens mästare. Bland hans mest omtalade böcker hittar vi bland annat "Pestens tid", "Det" och "The Shining".
Stanley Kubricks skräckfilm "The Shining" från 1980 brukar ofta toppa listor över tidernas bästa skräckfilmer, men King har alltid tyckt illa om den.
"Det var en varm bok, som blev en kall film", har han ofta sagt och i veckans Klassiker tar Joakim Silverdal reda på vad det egentligen var som retade upp författaren med Kubricks film.
”Odysséen” skapades för 2700 år sedan och har sedan dess fascinerat lyssnare och läsare. Mikael Timm är en av dem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Grundhistorien är enkel: en man som krigat i tio år seglar hem när kriget är slut. Men det händer förstås en del på vägen så det tar tio år innan han ser sitt hus igen. Och för att få återförenas med sin hustru och son måste han utkämpa ännu en blodig strid.
Odysseus träffar människoätande jättar, råkar ut för fruktansvärda monster som sliter hans män i bitar, skeppen slås sönder i hemska stormar men Odysseus. får också uppleva kärlek, vänlighet och helt vanliga problem som brist på mat. Och på vägen möter han inte bara gudar och gudinnor utan också helt vanliga människor som sysslar med matlagning och tvätt.
Odysseus är en hjälte. Han är förstås stark, han är kunnig i mångahanda sysslor men framförallt är han en riktig lurifax. Han överlever genom att vara listig. Fast han behöver förstås hjälp av en och annan gudinna.
Men också den sluge Odysseus glömmer ibland bort att välja sina ord och det händer att han lamslås av tvivel och sorg. Han är alltså mänsklig. Kanske är det just hans mänskliga svaghet som gör att generation efter generation känt igen sig i Odysseus trots att ingen upplevt så märkliga saker.
Om författaren Homeros vet vi inget. Han försvinner bakom sin hjälte, men ibland tycks han blinka till läsaren och säga - ”Det är bara en historia - men visst är den bra!”
Uppläsare: Max von Sydow
”I saw the best minds of my generation destroyed by madness, starving hysterical naked”. Så inleds Allen Ginsbergs, ”Howl”, ett brandtal för kreativitet, skrivande och möjligheten att forma sitt eget liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Dikten skrevs och gavs ut i mitten av 1950-talet och blev snabbt omtalad. Både för sina litterära kvaliteter och innehållets sprängkraft. Förläggaren, City Lights, anklagades för att ha publicerat och sålt en obscen bok. 520 exemplar konfiskerades och inte förrän nio experter vittnat om diktens kvalitet avslutades rättegången.
Men hur har den åldrats? Sex, antikapitalism och stora författaregon - går det att ta den till sig i dag? Den frågan ställer Anton Åström i Klassikern.
1936 skrev Klaus Mann, som var son till Thomas Mann, romanen Mefisto – om en skådespelande kameleont i Nazi-Tyskland. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Tyskland redan 1933.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som anpassade sig till det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist. Hans paradroll som Mefisto i Goethes Faust symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan, och Manns roman blev förbjuden av nazisterna.
Mefist översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland. 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad. Omständliga juridiska processer följde och först 1980 gavs Mefisto ut i Västtyskland.
Klaus Mann som begick självmord 1949 hävdade så länge han levde att, trots att han känt Gründgens, velat skildra en ”symbolisk typ” . Romanens sista ord lyder: ”Alla personerna i denna bok är typer, inte porträtt.”
Uppläsare är Gunnar Bolin.
En Klassiker av Maria Edström från 2013.
Sonja Åkesson kallades folkhemmets skaldinna och diskbänksrealist medan hon klippte sönder språket, var på uppläsningsturnéer i blommiga bussar och uppträdde på nattliga soaréer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
1966 kom hennes åttonde bok, Jag bor i Sverige. Det var en sorts blandbok med scentexter tänkta att sjungas. På omslaget en nerklottrad pressbyråkiosk, här är högar av prylar som ligger och skräpar i de desperat pyntade vardagsrummen, mammorna som har fått nog, de ensamma barnen, de urvattnade orden.
Och här finns flera av de dikter som levt kvar som Självbiografi, Åkej, Öron och den konkretistiska Neeeeijjjj.
En Klassiker av Katarina Wikars. Medverkar gör poeten Lina Ekdahl och ur arkivet poeten Jenny Tunedal, Sonja Åkesson och Lawrence Ferlinghetti.
Jan Troells långfilmdebut ”Här har du ditt liv” brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. Han berättar om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof.
I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966, och där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning.
En Klassiker från 2014.
Danny Boyle skapade med Trainspotting ett obarmhärtigt porträtt av unga heroinister i Skottland, kryddat med stilkänsla, svart humor och ett magiskt soundtrack.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Att en roman skriven på skotsk slang om unga, tunga missbrukares liv skulle översättas till en internationell filmsuccé känns långt ifrån en självklarhet. Filmen väckte också blandade reaktioner.
Trots att Lust for life kom ut nästan 20 år innan Trainspotting lanserades är det svårt att frånkoppla Iggy Pops låt från filmen. Intro-scenen är så igenkännbar att till och med The Simpsons har gjort parodi på den.
Vad innebär det att ”välja livet”? Rasmus Grosin ser om Trainspotting från 1996, och blir golvad igen.
”Taxi Driver” vann Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes 1976. Regissören Martin Scorsese hade inte trott att en figur som den störda taxichauffören Travis Bickle skulle slå an hos den breda publiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Men många fängslades av Robert De Niros porträtt av taxichauffören, som såg sig som ”Guds ensamma man” och förtärd av hat och bitterhet ville göra upp med ”avskummet” på New Yorks gator.
Mårten Blomkvist berättar om en film som upprörde när den kom men blev Martin Scorseses genombrott och idag är en modern klassiker.
From the publisher's feed