1907 fick Ett drömspel premiär med Harriet Bosse som Indras dotter på Fria teatern i Stockholm. Jenny Teleman om dramats turbulenta tillkomst och ett äktenskap i upplösning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett tag hade hade de det nog rätt fint - den 23-åriga Harriet Bosse och den 52-åriga August Strindberg. I maj 1901 gifte sig de sig, samma år som han gjorde klart det mångskiftande och chockmoderna dramat "Ett Drömspel".

Det skulle dock ta hela sex år till premiären på pjäsen som Strindberg helt avspänt kallade "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn."

"Men luften... sinade hemma hos Herr världstrött och Fru världshungrig."

Förutom från det egna kaotiska äktenskapet har "Ett drömspel" influenser från buddhismen, den indiska mytologin och Freuds "Drömtydning".

Recensionerna 1907 var förbryllat negativt-positiva och regissören Olof Molander planerade en åttonde uppsättning på dödsbädden. Jenny Teleman berättar om dramat som egentligen är en konstfilm och en hästspark till lönearbetet.

Ragnar Östbergs mästerverk står sig som attraktion med sin säregna nationalromantik, där venetiansk renässans och nordisk gotik fått bysantinska och islamiska inslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fasadens åtta miljoner mörkröda tegelstenar, varav en miljon handslagna, ger byggnaden enhetlighet, samtidigt som det kryllar av konstnärernas stora och små utsmyckningar av torn, tinnar, terrasser, nischer, innerväggar och fasader.

Det finns mycket att titta på och begapa, och det gör troget mängder av turister. I porten där guidningarna börjar surrar världens alla språk, och i stadshuset gifter sig många par varje vecka.

Några av de som arbetade med stadshusbygget, intervjuades av Stadsmuseet i mitten av 1970-talet. Deras röster hördes i utställningen "Vi som byggde stadshuset" som visades på Stockholms Stadsmuseum 2023.

En Klassiker av Karsten Thurfjell.

Går det att intressera en publik för en film om en osympatisk präst i glåmigt novemberljus? Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna från 1963 ingår nu i Kulturkanon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 Ingmar Bergman visste att han med Nattvardsgästerna gjorde en film som var svår att tycka om.

Nattvardsgästerna handlar om prästen Tomas som börjar tvivla på sin tro, spelad av Gunnar Björnstrand. Andra kända skådespelare är Ingrid Thulin som Tomas älskarinna. Och så fiskaren spelad av Max von Sydow som är rädd för "kineserna" i en tid då kärnvapenhotet var en reell fara. Och fiskarhustrun spelad av Gunnel Lindblom.

”Nattvardsgästerna” spelades in vintern 1961-62 och hade premiär i februari 1963. Den här perioden, början av 1960-talet var en intressant tid i svensk film, förnyelsens tid. Bo Widerberg debuterade, Vilgot Sjöman debuterade, Jan Troell var på gång. 1963 grundades Svenska filminstitutet, på initiativ av Harry Schein, som ville se bättre svenska filmer.

Också för Ingmar Bergman var det dags för förnyelse. Han ville förenkla, något som många strävade efter just då. Förenkla betydde ”inte försköna”. Inte bjuda på vackert foto, vackert ljus, charmerande rollfigurer. Knapphet var nyckelordet. Det var därför man till ”Nattvardsgästerna” sökte sig till det glåmiga novemberljuset.

En Klassiker av Mårten Blomkvist

Den svartvita franska filmen Medan vi faller från 1995 prisbelönades i Cannes och har med åren fått kultstatus. Det är också Saman Bakhtiaris favoritfilm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är historien om en man som faller från 50:e våningen. För att gör att lugna sig själv under fallet, upprepar mannen vid varje våning han passerar, att än så länge är allt bra, än så länge är allt bra, än så länge är allt bra.

Det spelar ingen roll hur man faller. Det viktiga är hur man landar.

Franska regissören Mathieu Kassovitz var bara 27 år när han regisserade sin andra långfilm "Medan vi faller", eller som den heter på franska "La haine", Hatet. Kanske ett mer passande namn för en film som utspelar sig mitt under våldsamma upplopp i en Parisförort i början av 1990-talet.

Det var den första franska mainstreamfilmen som visade den franska förorten, den så kallade banlieuen för biopubliken.

Denna Klassiker gjordes 2016.

Kes - falken i regi av Ken Loach kom 1969 och var typisk för sin tid. Den blev en av periodens mest folkkära filmer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den utspelar sig i en liten stad i norra Englands kolgruvedistrikt. Spinkiga femtonåringen Billy Casper hunsas i skolan, lärarna ger mer stryk än undervisning. Sådana som Billy ska ändå bara bli gruvarbetare. Han blommar upp när han fångar en falk och tränar den.

Regissören Ken Loachs ”Kes - falken” är ett gripande porträtt av en underskattad pojke och blev en älskad klassiker. Filmkritikern Mårten Blomkvist berättar om filmen där diskbänksrealismen mötte naturlyriken.

Joakim Pirinens Socker-Conny släpptes som vuxenseriealbum 1985. En glad sociopat som gav Sverige grått vin och beska bröst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Socker-Conny fick ett märkligt genomslag i ett välkammat satirsuget 1980-tals Sverige. En vulgär, livshungrig, pormaskig, tuschad dåre, i ett vuxenalbum som såldes i ditintills okända upplagor för en svensk seriebok.

Han dök upp i riksdagsdebatter om energipolitik, drog på bejublad scenturné och fick entusiastiska röster i kommunalvalet på Lidingö.

Konstnären, författaren och språklekaren Joakim Pirinen själv kvävdes nästan under sin skapelse - en vulgär Stockholmsskildring som omfamnar arbetslinjen.

Men varför älskades den fula och skräniga Socker-Conny så oerhört?

Jenny Teleman tänker att det kan handla om de blyga.

1970 fick Aleksander Solzjenitsyn Nobelpriset i litteratur. Hans debutverk En dag i Ivan Denisovitjs liv kom 1962 och placerade omedelbart den 44-årige författaren på världens litteraturtopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det tog bara åtta år från debuten till Nobelpriset. Det kan tyckas märkligt men ”En dag i Ivan Denisovitjs liv” är en på många sätt märklig bok. Det är den första berättelsen om GULAG som publicerades i statliga medier i Sovjetunionen och är en ständigt aktuell berättelse om fångläger, grymhet och överlevnad.

Dmitri Plax berättar hur han som tonåring i Minsk kom i kontakt med ”En dag i Ivan Denisovitjs liv”. Eller kanske – om hur och varför han inte kunde läsa den då förbjudna boken.

Uppläsare: Erik Ehn.
Översättare: Hans Björkegren.

Joyce Carol Oates roman Blonde från 2000 skildrar Norma Jeans väg till storhet och undergång genom många blickar som alla vill ha något av henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många år före metoo fick de slemmiga mansfingrarna i Hollywood litterär form i Joyce Carol Oates ”Blonde”. Oates putsar det glänsande kristallprismat ”Marilyn”. V ser våra egna fantasier mångfaldigas i oändlighet och avslöjas alla som fluktare när vi stirrar på Marilyn och tjuvlyssnar på hennes andlösa haranger.

Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har läst om en klassisk roman. Uppläsare är Jenny Teleman och översättare Ullla Danielsson. Marilyn Monroe sjunger ”I wanna be loved by you”.

Vad hade du gjort om du vaknade upp på morgonen förvandlad till en insekt? Det ödet drabbar Gregor Samsa i Kafkas världsberömda novell Förvandlingen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den har blivit kallad världslitteraturens bästa novell och är en tidlös klassikernas klassiker, öppen för många tolkningar.

Själv skrev Franz Kafka till sin fästmö att ”detta är en avskyvärd berättelse”.

Han föddes i Prag i en judisk familj och arbetade som försäkringstjänsteman. Hans relation till fadern beskrivs som mycket ansträngd, liksom till systern. Han var storrökare och dog i tuberkulos. Efter sin död blev Franz Kafka en av världens mest kända författare. Hans romaner "Processen" och "Slottet" och novellen "Förvandlingen" har översätts till ett otal språk.

Journalisten och författaren Duraid Al-Khamisi läser novellen på nytt och undersöker den omgivande familjens reaktioner på Gregor Samsas klättrande på väggen med smala insektsben.

Uppläsare är Ludvig Josephson. Översättare Hans Blomqvist och Erik Ågren. Ljud ur Arne Forsbergs uppsättning av "Förvandlingen" från 1970 med Allan Edwall, Tord Stål och Gun Andersson.

Tove Ditlevsens best-seller Gift berättar om hon blir författare och missbrukare. Vi får också följa den unga Tove genom tre äktenskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tove Ditlevsen har fått ett internationellt genombrott nära 50 år efter sin död. Den självbiografiska sviten ”Köpenhamnstrilogin” låg häromåret på New York Times lista över årets tio bästa romaner.

Här skildrar Tove Ditlevsen sin fattiga uppväxt på Vesterbro i Köpenhamn, och i den tredje delen ”Gift” blir hon beroende av petidin efter en illegal abort men ”Gift” handlar framför allt om själva skrivandet som överlevnadsstrategi.

Det hon skrev kallas numera autofiktion, litteratur i gränslandet till det egna livet. Hennes eget iscensattes i hög grad i medierna. Hon lät sig fotograferas med skrivmaskin och cigarett, med kastruller och barn fast hon hatade att laga mat och såg sig själv som en underlig mor.

Hon är fortfarande en skandalomsusad celebritet i hemlandet Danmark, och ”Gift” den mest lästa och älskade av hennes böcker även om den väckte ett ramaskri då den kom ut. ”Hon väntade ju tills männen var döda”, säger författaren Olga Ravn.

1976 tog Tove Ditlevsen sitt liv, 58 år gammal.

I denna Klassiker av Katarina Wikars medverkar författaren Olga Ravn, författaren Lena Kallenberg och vi hör intervjuer med Tove Ditlevsen av Birgit Sunesson och Sonja Carlberg ur SR:s arkiv från tidigt 70-tal.

Kristina Törnqvist läser ur ”Gift” i översättning av Ninni Holmqvist.