Klassikern

Klassikern

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Klassikern episodes

  • Skulpturen Maman av Louise Bourgeois –  hämnare eller reparatör?

    Att kalla en nio meter hög skulptur i brons föreställande en spindel för Mamma inbjuder förstås till tolkningar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Upphovskvinnan Louise Bourgeois hade sin egen tolkning, men det är ju inte alltid konstnärens intentioner överensstämmer med hur verket uppfattas av andra.

    Författaren Lars Hermansson låter Bourgeois själv komma till tals, men också Lars Norén och Mamma Andersson, och erbjuder åtminstone två delförklaringar till varför Bourgeois mammaspindel kommit bli konsthistoriens mest berömda spindel.

    10 min
  • Gökboet – Jack Nicholsons mest älskade antihjälte

    ”Gökboet” blev en publiksuccé och hyllades av kritikerna när den kom 1975. Jack Nicholson som bråkstaken McMurphy vände upp och ned på sinnessjukhusets låsta avdelning med kuvade patienter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Han fick en dödsfiende i Louis Fletchers syster Ratched. Inte minst den svenska publiken älskade att följa kriget mellan McMurphy och Ratched, och i Stockholm gick filmen i åratal.

    "Gökboet" låg helt rätt i tiden. Spelet mellan Nicholson och Fletcher är fortfarande något i särklass, men en del i porträttet av den grabbiga hjälten har åldrats mindre väl, tycker Mårten Blomkvist som sett om Milos Formans flerfaldiga Oscarsvinnare från 1975.


    9 min
  • Paris, Texas – en roadmovie på väg mot ensamheten

    I ”Paris, Texas” från 1984 hör man Ry Cooders hjärtskärande gitarr rama in en av få huvudroller i Harry Dean Stantons långa skådespelarkarriär.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    En man vandrar i öknen. Varken publiken eller han själv vet vart han är på väg, eller varifrån han flyr.

    Paris, Texas vann Guldpalmen i Cannes 1984. Regissören Wim Wenders och manusförfattaren Sam Shepard ville fånga döende delar av USA. Trots det har landet sällan varit vackrare än genom filmfotografen Robby Müllers kameralins, till tonerna av Ry Cooders magiska soundtrack.

    Rasmus Grosin ser en film han undvikit i 25 år eftersom han vet hur den slutar.

    10 min
  • Far, jag kan inte få upp min kokosnöt – explosiv humorklassiker

    Povel Ramels ”Far jag kan inte få upp min kokosnöt” dyker upp i allt från ”Mitt liv som hund” till ”Lejonkungen” och har fått många generationer att skratta.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Men var kom den egentligen ifrån? Och var befann sig Povel Ramel när han knåpade ihop texten?Kulturredaktionens Joakim Silverdal har pratat med Kalle Lind, grävt efter spår av låtens historia.

    Sen får vi också varna för explosioner, eftersom han gett sig ut för att ge oss svaret på frågan vilket av låtens metoder som egentligen är den bästa för att få upp en kokosnöt.

    10 min
  • Diva – en märkvärdigt verklig utopisk flicka

    Romanen Diva kom ut 1998 och stilen bröt av mot Monika Fagerholms tidigare böcker. Samtidigt som Diva är en utopisk flicka, någon som ”man inte trodde fanns”, är hon märkvärdigt verklig.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Tänk om det skulle kunna finnas en huvudperson i en roman som är supersmart. Och jättevacker. Och som är en 13-årig flicka som tar för sig utan att skämmas. En sådan huvudperson skriver den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm fram i romanen Diva.

    I Klassikern återvänder Hedvig Weibull till ett samtal som ägde rum tjugoett år tidigare, och som spelades in på en skruttig diktafon. Där berättar Monika Fagerholm om vad Diva betyder för hennes skrivande men också om att boken inte hyllats av alla läsare.

    10 min
  • Malte Laurids Brigges anteckningar – Rilkes rastlösa roman

    ”Malte Laurids Brigges anteckningar” är en tunn roman utan egentlig handling som kom ut 1910. Den unga Malte driver runt i Paris för att lära sig att se. Den kom att bli Rilkes enda prosabok.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ingen författare flängde runt lika mycket som Rainer Maria Rilke. Han bodde bara korta stunder i varje stad, ofta understödd av rika kvinnor på vars slott han fick bo gratis. I början av 1900-talet besökte han Sverige, och han älskade den danska författaren JP Jacobsens prosa.

    Det inspirerade honom till ”Malte Laurids Brigges anteckningar”. Och Malte fick i romanen växa upp på ett slott i Danmark. En tredjedel av boken utspelar sig i denna smått surrealistiska barndom där släktingarna flockas och döden håller hov.

    Av romanen kan man också lära att det inte räcker att ha känslor, de har man tidigt nog, det gäller att skaffa sig erfarenheter också. Först då kan man skriva tio rader som är bra. Katarina Wikars återvänder till sin ungdoms överhettade favoritroman som hon har gått runt och citerat i snart 40 år.

    Uppläsare: Ludvig Josephson ur Malte Laurids Brigges anteckningar i Erik Ågrens översättning. Jenny Teleman ur Marina Tsvetajevas brev ur Korrespondens 1926, i översättning av Ola Wallin.

    10 min
  • Kulturkanon: Gösta Berlings saga – hypnotisk skröna som håller

    Katarina Wikars om Selma Lagerlöfs debutroman från 1891. Den tål många omläsningar och har blivit både stumfilm med Greta Garbo och tv-serie på 1980-talet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Gösta Berlings saga har en av den svenska litteraturens mest välkända inledningsmeningar: "Äntligen stod prästen i predikstolen."

    Sagan om den försupne avsatte prästen och kavaljererna på Ekeby är skriven i dialog med läsaren av en författare som sitter uppe på natten, skriver ner skrönorna från långliga tider, och då och då utropar: "O forna tiders kvinnor!".

    Man kan inte säga att hon slog igenom med buller och bång, den då 33-åriga lärarinnan Selma Lagerlöf. Kritikerkåren var ljum och ansåg verket överlastat men Selma var full av mod och ville bli en diktare för folket. Och 1909 fick hon så Nobelpriset i litteratur.

    10 min
  • Kulturkanon: Läsebok för folkskolan – litterär kanon eller nationalolycka?

    1868 begåvades landets folkskolebarn med en bok på 564 sidor med läsning i blandade i ämnen: dikter, fabler, vetenskap, geografi också vidare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. Tidigare var det katekesen och psalmboken som gällde. Första upplagan var på 25 000 exemplar och inom tre år trycktes ytterligare 75 000 böcker. Som alltså skulle lära landets barn vad som var värt att veta. Det handlar om "Viborgska gatloppet" och "Slaget vid Svolder", och "Göken" och "Hjorten", "Livet vid fäboderna" och "De ätliga svamparna". Här kunde man av George Washington lära sig vikten av att alltid tala sanning, även om man hade sågat ner päronträdet.

    Men läseboken var förstås begränsad till det som var lämpligt. Läsebok för folkskolan skapades i en tid av nationsbyggande och identitetskapande och den gav oss vår nationalsång, den formade det som länge var en nationell litterär kanon och de många skildringarna av den svenska naturen har nog spelat en avgörande roll för föreställningen om naturkänslan som något mycket svenskt. Och den kom också så småningom att kallas för en "nationalolycka" av Ellen Key.

    Idag kan den tyckas vara både lite löjlig, bisarrt nationalistisk och en rätt charmerande äldre variant av Bill Brysons populärvetenskapliga succé En kortfattad historik över nästan allting.

    Måns Hirschfeldt har läst dikter, fabler och landskapsbeskrivningar och talat med fil.dr. Inga-Lisa Petersson om Läsebok för folkskolan.

    10 min
  • Kulturkanon: Triumf att finnas till – Edith Södergrans oemotståndliga övermod

    En av de svenska språkets mest citerade poeter dog 1923 och sedan dess har Edith Södergrans liv och död romantiserats och förenklats.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Poeten som skrev triumfatoriskt om att finnas till, trots allt, var ingen vek viol, avskuren från omvärlden.

    "Triumf att finnas till" är ett insisterande på att leva på yttersta grenen förbrukandes all energi som finns inkapslat i människolivets kärna. Men den bär också på en vemodig medvetenhet om lidandet och om ändligheten. Det arga ruskandet på huvudet, vägran att godta taskiga premisser.

    Jenny Aschenbrenner om dikten ”Triumf att finnas till” och om Södergran bortom myterna.

    I avsnittet hörs Karin Renqvists tonsättning av Edith Södergrans dikt ”Triumf att finnas till”.

    Medverkar gör också litteraturforskaren Agneta Rahikainen.

    10 min
  • Kulturkanon: Ett drömspel – Strindbergs största smärtas barn

    1907 fick ”Ett drömspel” premiär med Harriet Bosse som Indras dotter på Fria teatern i Stockholm. Jenny Teleman om dramats turbulenta tillkomst och ett äktenskap i upplösning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Ett tag hade hade de det nog rätt fint - den 23-åriga Harriet Bosse och den 52-åriga August Strindberg. I maj 1901 gifte sig de sig, samma år som han gjorde klart det mångskiftande och chockmoderna dramat "Ett Drömspel".

    Det skulle dock ta hela sex år till premiären på pjäsen som Strindberg helt avspänt kallade "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn."

    "Men luften... sinade hemma hos Herr världstrött och Fru världshungrig."

    Förutom från det egna kaotiska äktenskapet har "Ett drömspel" influenser från buddhismen, den indiska mytologin och Freuds "Drömtydning".

    Recensionerna 1907 var förbryllat negativt-positiva och regissören Olof Molander planerade en åttonde uppsättning på dödsbädden. Jenny Teleman berättar om dramat som egentligen är en konstfilm och en hästspark till lönearbetet.

    10 min

About Klassikern

From the publisher's feed

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker.