Kluvet land

Mat på bordet en het potatis i framtiden Kluvet land i P1 om den bördiga marken som förvandlas till bostäder och parkeringsplatser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av landbygdens framtida utmaningar är maten och var den ska odlas. Det menar forskaren Anders Larsson på Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Att ta från jordbruksmarken kan vara förödande i ett tioårsperspektiv, nu när vi går mot bristande olja i världen och det gör vi ju nu i rasande takt.

Det finns ett hot i idyllen Svedala, tätorten på andra sidan fälten växer och det går ut över bördig jordburksmark. Elna Karlsson, bonde på gården Nygård i Svedala, beskriver hur byggnationerna kommer närmare. 
– Usch så hemskt, vi ska ju äta i framtiden och vi kan inte förlita oss på andra länder och att vi ska kunna importera därifrån.

Tusentals hektar åkermark har blivit till parkeringsplatser, vägar, bostadsområden, köpcentra. Men varje hektar av dagens åkermark behövs för matproduktion i framtiden, menar Anders Larsson, forskare vid Sveriges Landsbruks universitet i Alnarp. Brist på vatten, fler människor på jorden, och minskad oljeproduktion som gör det storskaliga jordbruket med konstgödsel och stor energi användning mindre effektivt, det mesta pekar åt samma håll, säger Anders Larsson.

--Det blir dyrare med långväga transporter och det blir brist på viss livsmedel globalt, och vi kommer att behöva försörja oss själva och inte förlita oss på import som vi gör nu. Importen och slöseriet ökar.

Men landsbygdens betydelse stannar inte vid att producera mat.  När krisen kommer kan till och med flyttströmmarna vända och folk lämnar staden för att söka lyckan på landet, det visar exemplet Grekland. Många Atenare och andra storstadsbor i Grekland ser inget val. De vill lämna staden och flytta till landet. Det berättar Christos Papahristodoulo, nationalekonom vid Mälardalens högskola.

Så mycket som 2/3 av Athens invånare kan tänka sig flytta till landsbygden. Det visar en regeringsrapport, och den främsta orsaken är arbetslöshet och att staten inte har råd att försörja de arbetslösa.
– Folk kan ta hand om varandra på ett annat sätt, den grekiska staten har inte råd eller vill ta hand om sina medborgare, så Grekland litar mer på sina släktingar, sina bekanta och kompisar än på staten och det fungerar mycket bättre på landet än i Aten.

Det handlar om brist på resurser i världen, säger forskaren Anders Larsson, det går inte att få tillbaka den gamla 70 tals tillväxten. Exemplet Grekland visar på vad som kan hända när krisen kommer.
– Det kommer att hända i fler länder.

Ett program av reportrarna: Sven Börjesson och Anna Burén
Producent: Agneta Kellgren

Kluvet land undersöker hur politiken i glesbygden bedrivs. Den politiska kartan över Sverige visar att Norrland är rött och storstadsregionerna blå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men i den praktiska politiken ute på landet spelar partifärgen mindre roll. Kluvet Land reser till och Lessebo och Bjurholm och träffar det moderata kommunalrådet som höjer skatten istället för att sänka den.

Norrland är rött och storstadsregionerna blå. Dessutom växer befolkningen i de rika blå medan de mer fattiga röda krymper. En något förenklad bild som ändå berättar en del om verkligheten.

Det är också verkligheten som många gånger styr hur den praktiska politiken bedrivs i glesbygden och i de små kommunerna. Och då spelar partifärgen mindre roll.

I Sveriges minsta kommun Bjurholm träffar vi det moderata kommunalrådet Ingemar Nyman som trots att han är moderat är för skattehöjningar.

– Det är inte aktuellt med skattesänkningar i Bjurholms kommun, däremot har vi gjort några skattehöjningar sedan 1995, jag tror vi har gjort två skattehöjningar. Det är olika förutsättningar. Det är verkligheten som styr.

I den röda kommunen Lessebo i Småland är Monica Widnemark kommunalråd sedan tretton år. Lessebo är en av många röda kommuner som tappar befolkning. Hon är kritisk till att det inte bedrivs någon politik för glesbygdens människor.

– Det måste vi nog säga att under de åren vi haft både borgerliga och socialdemokratiska regeringar så finns det nog ingen som pratat så där specifikt om landsbygden kanske.

Ingemar Nyman, kommunalråd i Bjurholm i Västerbotten är också han besviken på sina politikerkollegor i riksdag och regering när det gäller glesbygdspolitiken.

– Ja, jag är väl kan man säga lite besviken, tänker då på de offentliga serviceinrättningar som finns som försvinner mer och mer. Försäkringskassan är borta, polisen är i stort sett borta, arbetsförmedlingen är kvar och man bävar för att den ska försvinna. Och de flyttas centralt till större orter och här gör ingenting från politiskt håll vill jag påstå , varken från riksdag eller regering, man gör inget för att hindra att detta sker.

Det är tradition och näringslivets struktur som framförallt bestämmer hur befolkningen röstar, det säger forskaren vid Linnéuniversitetet i Växjö, Erik Wångmar.

– Socialdemokraterna gör sina bästa val i bruksorter, alltså där industristrukturen är ungefär densamma som gällde för hela landet på 50-och 60 talen. Om man nu talar om modernitet och tradition så skulle man kunna säga att  borgerligheten är starkare på orter som genomgått en långtgående moderniseringsprocess medan däremot röda partier är starkare där en mer traditionell struktur lever kvar.

Ett program av reportrarna: Anna Burén och Sven Börjesson
Producent: Agneta Kellgren

Först utbildning, sedan jobb och sist barn. Kluvet Land i P1 om unga i landsbygdskommunerna som gör tvärtom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hofors, Bjurholm, Grums, Dorotea och Töreboda samhällen där mammorna och papporna är unga. Alla är de små landsbygdskommuner. De äldsta förstagångsföräldrarna finns i Danderyd, Lidingö, Stockholm och Vellinge.

I Dorotea i Västerbotten finns några av Sveriges yngsta mammor. Sara Selin blev mamma när hon var 22.
– Jag har alltid velat ha barn när jag är ganska ung, tycker man ska passa på. Min mamma fick barn när hon var ung, så det har hängt med.

Det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och när vi väljer att skaffa barn. Helena Kåks är etnolog vid Dalarnas Forskningsråd och håller just nu på att avsluta ett projekt om unga människor som väljer att stanna kvar på landsbygden. Hon säger att normen att vänta med att skaffa barn är stark och att det är en norm som dominerar i städerna.

I landsbygdskommunerna närmar man sig många gånger vuxenlivet från det andra hållet, genom arbete och genom att tidigt bilda familj.
David Eklöf bor i Töreboda i Västergötland och han fick jobb och blev pappa direkt efter gymnasiet, dottern Leona är nu fyra år.
– Vi ville ha något gemensamt och då var det bara nästa steg.

I Töreboda är precis som i Dorotea en av tio högskoleutbildade. Och precis som mammorna i Dorotea pratar David om tryggheten och enkelheten i ett litet samhälle, det där andra, som utbildning kan komma sedan.

Nicke Grahn folkpartistisk politiker i Dorotea tycker att det finns fördomar mot unga föräldrar. 
– Dorotea är en företagarkommun. Väldigt många som lyckats bra som företagare är kanske inte de som lyckats bäst i sin utbildning. De blir fantastiskt duktiga företagare istället, säger Nicke Grahn.

Ett program av reportrarna: Anna Burén och Sven Börjesson
Producent: Agneta Kellgren

Kluvet Land startar sommarens reportageserie med att prata om motstånd och protest men också om att göra det själv när ingen annan gör det åt en.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan slutet av januari i år har Doroteaborna i Västerbotten ockuperat sjukstugan i protest mot landstingets besparingar inom akutvården i inlandet. Rörelsen har växt till det som kallas Lapplandsupproret, där människor från en rad inlandskommuner i Norrland går ihop för att kämpa för sin rätt till vård.

Eva Söderström är en av ockupanterna på sjukstugan i Dorotea.
– Det är nästan ett friskhetstecken att man gör någonting när de börjar dra ner. Först blir det vårdavdelningen sedan blir det läkarmottagningen, kanske folktandvården. Det kanske inte är värt att satsa på inlandet som våra stora ser det, säger Eva Söderström.

Förut fanns en akutvårdsavdelning med fyra platser bemannad dygnet runt och jourläkare på plats vissa helger och kvällar. Men nu stänger dörrarna klockan fem och vårdavdelningen har lagts ner. Västerbottens Läns Landsting ska spara 150 miljoner kronor i år och de sparar över hela verksamheten. I Dorotea blev det akutvårdsavdelningen som rök och i grannkommunen Åsele drog man in ambulansen och ersatte den med en akutbil.

I Röstånga i Västra Skåne berättar Anna Haraldsson Jensen om en engagerad bygd som tagit över där samhället inte längre är med. Där driver de bygdesbuss, gör konsthall och planerar att ta över hemtjänsten, allt i bygdens regi.
– Det är oftast inte förrän man har ett reellt hot som man kan engagera och mobilisera. Sedan dör engagemanget. Det är så mycket lättare att hitta lösningar innan problemet uppstått, det är sällan en skola startar upp igen, har det väl börjar, utarmningen av service, så är det svårt att stoppa, säger Anna Haraldsson Jensen.

Ett program av reportrarna: Anna Burén och Sven Börjesson
Producent: Agneta Kellgren

Frida är 25 år och har jobbat på krogen sedan hon var 14. Hon har serverat, diskat, städat, blandat drinkar och suttit i kassan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en COOP-butik i norra Stockholm moppade Jelena golven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon gick upp 5 på morgonen för att hinna till jobbet i tid. Sju dagar i veckan. I början gick allt bra men i oktober fick hon plötsligt ingen lön. Hon vände sig till Fackligt Center för Papperslösa. Där mötte hon Bengt, som i vanliga fall jobbar med lönetvister på Fastighets. Han bestämde sig för att försöka hjälpa Jelena.

Det här är berättelsen om en av alla dem som städar Sverige utan lön. Jelena kommer från Samarkand i Uzbekistan. Hon har flytt från misshandel och förföljelse från myndigheterna där och hon har flytt från en man som ville att hon skulle bli martyr.

Slavarna som städar Sverige handlar om ett nätverk som utan rättigheter städar Sverige. De städar i skolor, på dagis, i kontor, i lägenheter och villor. Det handlar om Jelena och hennes vänner, om kvinnorna som hjälper varandra i ett samhälle som inte finns där för dem.

Marika Kärnbo tänker ofta på det sista samtalet hon hade med sin son.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det samtal där Magnus berättade att han ville byta jobb, att det han gjorde just nu kändes alldeles för obehagligt och farligt. Det måste ha varit på torsdagskvällen, för det var på fredagen som polisen kom och knackade på.

Gå till jobbet och dö är berättelsen om en av de drygt femtio svenskar som varje år dör på sin arbetsplats. 28-årige Magnus Kärnbo var först ut på järnvägsrälsen den där eftermiddagen, han ville visa framfötterna och se till att stolpen vid spår U2 blev jordad i tid. Istället kom tåget.

Ett program av Måns Mosesson.

---POD

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kluvet Land träffar idag bandet Glesbygden som spelar reagge och hyllar sina rötter i de glesa bygderna. Men de bor alla i stan. Många drömmer om ett liv på landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kluvet Land reser till Norge. Ett land där landsbygdsfrågorna står högt upp på den politiska dagordningen och där det går att vara mjölkbonde även om kornas betesmark är fjällsluttningar och det är 30 mil till mejeriet. Vi reser till Bykle, en glesbygdskommun som har fördubblat sin befolkning de senaste 30-35 åren. En glesbygdskommun med stark ekonomi och kvinnoöverskott. En kommun där såväl barnomsorg som inträde till simhallen är gratis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.