Kluvet land

Det är inom restaurang- och handelsbranschen som du hittar de unga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Där jobbar de, ofta med korta kontrakt och osäkra anställningar, dåligt informerade om vilja rättigheter de har. Hör 23-åriga Elin som redan varit nära att bränna ut sig, och 20-åriga Mathias som erbjöds gratisjobb men som sa ifrån.

– En dag så orkade min kropp inte längre, helt plötsligt började mina armar lägga av och tog jag ett steg så kändes det som att jag hade sprungit ett marathon, blev jag andfådd så fort, säger Elin Karlsson från Malmö.

Hon var strax över 20 år gammal och på väg att bli utbränd i den bransch som lockar flest unga. På klädföretaget där hon jobbade hade hon 15 sekunder på sig att svara på ett SMS, annars gick jobbet till någon annan. Och hon är inte ensam.

– Jag har träffat hur många som helst unga människor ute i butikerna som jobbar under de här nollkontrakten som inte vet från dag till dag om de ska jobba, säger Maria Lindgren som jobbar med ungdomsfrågor på Handelsanställdas förbund.

– Framför allt vågar man inte ställa krav eller ifrågasätta om det är något som är fel eller som man funderar över, för att man är rädd att nu kommer de sluta ringa mig, säger hon.

En bransch som lockar många unga har den ett särskilt ansvar att värna de unga, som har kanske sitt första jobb?

– Inte i juridisk mening, men rent moraliskt kan jag tycka att man har mer ansvar mot en ung än en erfaren, det kan jag köpa, säger Mattias Dahl förhandlingschef på Svensk Handel.

– Det handlar om att lotsa unga in i arbetslivet, säger han.

Kluvet Land om vår tids daglönare, de unga i servicebranchen, som med korta, osäkra anställningar springer bena av sig.

Reporter: Linda Belanner och Johanna Frostensson
Berättarröst: Anton Bennebrant
Producent: Åsa Sundman
Projektledare: Agneta Kellgren

Vi blir mer och mer bekväma av oss och det ska gärna gå fort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi blir latare helt enkelt, säger Lotta Nyberg, trebarnsmamma från Gravmark i Västerbotten.

Hon beställer en färdig matkasse varannan vecka. Kluvet Land den här veckan om de färdiga lösningarna, där någon annan gör grovjobbet.

Den digitala mathandeln ökar, försäljningen av färdigriven ost likaså. Det är skönt att slippa tänka och ta beslut. Men vad gör det med oss att vi kan handla i princip när vi vill, och få det hemlevererat?

– Det är ju en valfrihetsstress att det finns så många olika alternativ. Istället för att affärerna stänger klockan sex, för då får du gilla läget. Men där är vi ju inte idag och det är väldigt svårt att backa tillbaka. Det är en utveckling vi själva driver och det får du hitta ett förhållningssätt till om du tycker att det påverkar dig negativt, säger Anders Jacobsson, marknadsansvarig på mat.se.

Reporter: Linda Belanner och Johanna Frostensson
Berättarröst: Anton Bennebrant
Producent: Åsa Sundman
Projektledare: Agneta Kellgren

Trots skattereduktion på hushållstjänster är det många som köper och säljer svarta städtjänster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ring idag och få ditt hem svartstädat redan imorgon. Men att jobba svart är ett utsatt liv. Möt Silvia som var tvungen att tacka nej till en operation som hon behövde, för att hon inte hade råd att vara sjukskriven.

– Jag hade inte råd att vara sjukskriven, för jag får ingen sjukpeng. Då skulle jag vara borta så länge, och då jag tackade jag nej och gick därifrån. Det är därför det är så viktigt med ett riktigt jobb, säger Silvia, som egentligen heter något annat.

Kluvet Land om smutsbranschen som växer när allt fler vill att andra ska göra rent hemma.

När Skatteverket gjorde en kartläggning  av svartjobb i Sverige för flera år sen visade det sig att vart femte hushåll nyligen hade köpt tjänster svart. Sedan dess har staten infört skatterabatt och hela tvätt-och städbranschen har växt kraftigt. Men varken Skatteverket eller forskarna vet säkert vad som hänt med svartjobben. Men det finns tecken på att svartjobben har ökat. Det menar Elin Kvist som är lektor i sociologi på Umeå Universitet. Ju mer vi köper vitt  desto fler svarta jobb skapas inom hushållsarbete, menar hon.

Reporter: Åsa Sundman och Linda Belanner
Berättarröst: Anton Bennebrant
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

Fler och fler jobbar med att skura och putsa hemma hos andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antalet svenskar som köpte hushållsnära tjänster har femdubblats på fyra år. Kluvet Land hälsar på ingenjörsparet i Göteborg som gått över från svart till vit städhjälp. Och som hellre övar dans än skurar när de är lediga.

– Att vi börjat dansa gör ju att vi har ett aktivt fritidsliv. Vi har ett bättre liv än vi vågats hoppas på, båda har skilda föräldrar, och vi är glada att vi kunnat hålla ihop.

Enligt forskaren Elin Kvist från Umeå Universitet så är städning en konfliktfråga och del av det man i relationen bråkar om. Så det kanske inte är att överdriva att säga att städhjälp kan rädda äktenskap. Men det som räddar äktenskap sliter också på andra.

– Det kan skapa fördelar för den välbemedlade medelklassen. Och samtidigt finns en risk att de arbeten som skapas inte är hållbara, för att de kommer att bli utslitna i sina kroppar.

Folkhälsa för vissa men inte för andra, enligt forskaren Elin Kvist.

Skatterabatten på hushållstjänster infördes för sju år sedan och betyder att staten tar halva kostnaden för en städnota. Och rabatt ges också för gräsklippning, läxhjälp och att ta hem en bartender som blandar drinkarna. Kaj jobbar med en portabel bar.

– Hade möhippa för inte så länge sedan. Det var ett par tjejer och de ville ha olika cocktails. Jag fick fria händer, de visade filmer och hängde och så stod jag i köket och gjorde cocktails och serverade och alla hade trevlig och mysigt.

Reporter: Åsa Sundman och Linda Belanner
Programledare: Anton Bennebrant
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

Vi köper mer och mer tjänster. Andra gör det vi förut gjort själva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I premiären av sommarens Kluvet Land gör vi oss fina hos Maria Anatolieva, nagelskulptris i Göteborg och hör forskaren Henrik Jordahl som säger man unnar sig om man har råd.

Svenskarna lägger också allt mer pengar på att unna oss att bli riktigt ompysslade. Maria Anatolieva är nagelskulptris i Göteborg och hon får kämpa för att få ihop till lönen.

- Du måste ju vara aktiv hela tiden för att sälja dina tjänster, måste ju finnas dagar då du inte orkar, vi är inte de enda som gör naglar, speciellt om jag går in på social medier, det exploderar av naglar och hår.

Man unnar sig om man har råd. Och många i Sverige har råd idag. Det säger Henrik Jordahl som forskar om tjänstesektorns ekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, som också säger att fler och fler kommer att köpa personliga tjänster.

- Som för de flesta tjänster är det så att de som tjänar mer köper mer. Man unnar sig mer om man har råd. De flesta tycker det är roligare att vara med sin familj och göra något kul istället för att städa och tvätta.

Eva Bengtsson och hennes sambo Matz säljer helt andra tjänster.  Här handlar det om städ och snickeri, en företagsidé som förstås får stöd av möjligheterna för kunden att dra av hälften av kostnaderna tack vare RUT avdraget.

- Nu är det ju så att jobben är som de är i Sverige och överallt annars. Man får försöka liksom på egna ben och hitta på någonting om man ska komma någonstans, så är det.

Reportrar: Linda Belanner, Åsa Sundman och Anton Bennebrant
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

I Härnösand vägrade ungdomarna acceptera trakasserier mot stans nya invånare, flyktingarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och i Åsele pågick kampen för två avvisningshotade familjer under många år. Det här är berättelsen om dem som ställde upp på flyktingarna och hur det gick sen.

Den ena berättelsen i en stad som då var på dekis och den andra i ett litet samhälle i södra Lappland.

I Härnösand firar manifestationerna på torget 25 år. I Åsele slutade kampen med polisinsatser och tumult. Kluvet Land reser bakåt i historien för att höra vad människorna säger idag. 

- Det är sent, men inte för sent att säga ifrån. Det är fem minuter kvar nu, säger Eva Westin, mamma till den mördade unga kvinnan som blev startskottet för fem i tolv-rörelsen i Härnösand.

Reportrar Magdalena Martinsson och Åsa Sundman.

Måste man alltid säga ja till alla jobb i arbetslinjens Sverige?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emil Bergström berättar om något annat än jobbångest och oro. Han vill bara vara ung just nu.

– Min tid är värd mer än de flesta av de här jobben betalar. De här åren är ju värdefulla, säger han.

I sommar har vi hört unga människors berättelser om jobben här i Kluvet Land. Om bristen på jobb, om stress och ont i magen. Om arbetslöshet och osäkra anställningar. Om att skita i allt man blir tillsagd och att lösa det själv. Här i arbetslinjens Sverige där det är jobbet som är själva livet. Emil berättar om något annat.  

– Det är normen att göra nånting som anses bra. Men bra för vem egentligen?

Att köa på arbetsförmedlingen. Kanske få träffa en jobbcoach, eller två.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kolla platsbanken efter lediga jobb. Precis som 150 000 andra arbetslösa unga. Eller att strunta i allt det där. Kluvet Land handlar om dem som tar saken i egna händer.

Hur gick det för Linus som ställde sig på centralstationen med en skylt? Fatime fick en lysande idé och fixade sitt eget drömjobb – nu hjälper hon andra att uppfylla sina jobbdrömmar. Och vad driver en 18-årig kille att fixa jobb åt 50 kompisar? 

När Mickey Magnusson i Helsingborg började söka jobb upptäckte han att det är svårt att få det där allra första jobbet. Så han startade eget företag. Som inte bara ger jobb åt honom själv utan också till kompisar på gymnasiet som behöver ett första jobb att skriva in på sitt cv. Idag driver Mickey Magnusson Jobbassistenten AB samtidigt som han tar studenten. Du möter honom i Kluvet Land!

Över 100 000 personer har tagit studenten nu i sommar. Många av dem rusade raka vägen ut i arbetslöshet. Kluvet Land hakar på en av alla dem som skulle till Arbetsförmedlingen och trängas så fort studentsången tystnat.

Ett program av reportrarna: Anna Landelius, Mikael Olsson Al Safandi och Anna Burén.
Producent: Magdalena Martinsson.

I Kiruna med landets lägsta ungdomsarbetslöshet sliter företagen eleverna direkt från skolbänken till jobb med bättre lön än vad deras föräldrar har.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Bromölla är det helt andra villkor som gäller för unga. Här finns landets högsta ungdomsarbetslöshet.

Kluvet Land pendlar mellan två orter. Nästan så långt ifrån varandra det går att komma i Sverige. Den ena med en gruva den andra med en toalettstolsfabrik.

Peter Björnström, 26, jobbar i gruvan och tjänar mellan 30000 och 40000 kronor i månaden efter skatt.

– Det är jättebra betalt. Det betyder frihet. Du kan köpa i stort sett vad du vill, säger han.

Under förra året betalade LKAB ut en bonus till gruvarbetarna på 50000 kronor var. På den ort där toalettstolsfabriken tronade så stolt är det inte tal om någon vinstdelning. Alls. Istället är det nya varsel på gång.

23-åriga Josefine Lindskog skulle gärna vilja bo kvar i Bromölla där hon vuxit upp. Men hon är på väg att ge upp.

– Det känns som att tiden stått stilla sen jag blev klar med min utbildning och flyttade tillbaka hit för tre år sen. Det har inte hänt något nämnvärt. Det är då man tänker att det här är kanske inte rätt ställe att vara på, säger hon.

I Bromölla blir inga barn gjorda. Inte så många i alla fall. Färre och färre barn föds. Däremot har det inte fötts så många barn på år och dag som det gör just nu i Kiruna, staden med Sveriges minst arbetslösa unga.

– Det är lätt för unga att få jobb här och det finns inte så mycket utbildningar att gå här. Man har alltså råd att skaffa barn så bor man kvar här är det nog en naturlig väg att skaffa barn, säger tvåbarnsmamman Teres Sikku.

Ett program av reportrarna: Anna Landelius, Filippa Armstrong och Anna Burén
Producent Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren

Som ett jordskred. Så har ungdomsarbetslösheten ökat i Sverige de senaste årtiondena.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och som ett jordskred underminerar arbetslösheten unga människors hälsa. Och gör dem sjuka.

– Det är vissa perioder när det är väldigt tungt och jag har svårt att engagera mig och komma ut och göra saker. Jag känner att jag som är så dålig att jag inte ens kan få ett jobb är jag värd att göra det här roliga?

Det säger Sofia Hedlund-Storkamp i Umeå. 32 år gammal. Arbetslös många gånger om.

– Det tär på en att hela tiden ifrågasätta sig själv. Vad är det för fel, varför fick jag inte det här jobbet? Jag har varit deprimerad i omgångar, berättar hon.  

Unga som är utan jobb tänker oftare på att ta sitt liv än unga som jobbar. De har svårare att sova och lider mer av oro och ångest. Det visar Folkhälsoinstitutets Nationella Folkhälsoenkät. Och att arbetslöshet skadar hälsan är forskarna överens om. 

– Man blir rastlös, stressad och ofta blir man deprimerad och nedstämd, säger professor Anne Hammarström vid Umeå Universitet.

Hon har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att forska kring vad arbetslöshet gör med ungas hälsa. Nu undersöker hon vilka konsekvenser det får på lång sikt om en människa är arbetslös i unga år. Och ärren verkar sitta i länge.

– Våra resultat antyder att man inte blir riktigt återställd även sen man börjat jobba. Vi har grovt underskattat hälsoeffekterna av ungdomsarbetslösheten.

25 procents ungdomsarbetslöshet. Vad tänker du om det?

– Det är ett slag mot unga människors möjligheter, hälsa och liv. Det är ett dråpslag mot dem att det är så höga nivåer, säger professor Anne Hammarström.

Att vara arbetslös och dessutom bo själv. Det kan bli ensamt. Så har det varit för Sofia Hedlund-Storkamp i perioder. Då brukade hon gå på stan för att få träffa lite folk.

– Jag blev en jättejobbig kund som gick i affärer och frågade en massa och inte köpte nåt, för jag hade ju inga pengar. Jag var inne och provade skor och kläder. Och ofta inne i bokaffären och frågade har ni den här boken och när kommer nästa bok i den här serien, och har ni några bra boktips?

Professor Anne Hammarström är skoningslös i sin kritik mot politiken.

– Om man verkligen hade velat motarbeta ungdomsarbetslösheten hade vi inte haft de här nivåerna. Under 2000-talet har inte arbetslösheten motarbetats särskilt mycket i vårt land. Vi har enormt höga nivåer jämfört med vad vi skulle kunna ha.

Ett program av reportrarna: Anna Burén, Mikael Olsson Al Safandi
Producent: Magdalena Martinsson
Projektledare: Agneta Kellgren