Kluvet land

Inkomstklyftorna ökar i Sverige. I Sundbyberg har inkomsterna ökat mest i landet och här kan många unna sig av det goda i livet. Men andra känner inte längre igen sin gamla kommun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sundbyberg är ytmässigt den minsta kommunen i landet, men också den kommun i landet där den disponibla inkomsten ökat mest - med 14 procent - mellan 2011 och 2014, enligt statistik från SCB. Snittet i hela landet är 8,5.

Men andra kommuner halkar efter.

- Små kommuner som ligger långt från storstadsområdena har haft sämst utveckling, säger Hans Heggemann som är analytiker på Statistiska centralbyrån.

Och klyftorna växer:

- Det är större skillnader nu än vad det har varit tidigare. Det är framför allt storstadsområdena som drar ifrån övriga landet, säger Hans Heggemann.

I Sundbyberg är det en medveten kommunal strategi att dra till sig människor som har råd att bo där. Lägenheterna har fördubblats i pris på bara tre år och i den exklusiva stadsdelen Duvbo kan en villa kosta upp mot tolv miljoner kronor.

- Det är ju den ekonomiska biten som styr. Det är oftast de som har ett bra jobb eller har gjort en bostadskarriär som kan flytta hit, säger Gabriel Hadad som jobbar som mäklare i Sundbyberg.

Carmen Sotil bor i Sundbyberg sen ett år tillbaka. Hon har hunnit lägga märke till en del sociala markörer:

 - Kolla barnvagnarna som folk kör här. De är av ett visst märke som kostar runt 13-14 000 kronor. Om man gör det, så har man ju en viss ekonomi.

Men det är inte alla sundbybergsbor som har fått ökade inkomster. Inga-Britt och Bo Svanbäck har inte sett sina pensioner höjas. Däremot har de under sina 85 år i Sundbyberg fått se hur allt mer burgna personer flyttar in. 

- Det blir mycket trångt. Vi känner inte igen vår gamla kommun längre. Vi måste väl hänga med i tiden, men det är inte till det bättre.

 Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, ser en fara med de ökande inkomstklyftorna i landet:

- Det är naivt att tro att det inte skulle finnas inkomstskillnader. Frågan är hur mycket man kan låta de här skillnaderna växa. Under de senaste åren har vi skurit ner allt mer inom våra välfärdssystem. Medelklassens behov av inkomsttrygghet kan inte längre tillfredsställas av de nuvarande nivåerna på A-kassa, utan man måste teckna privata försäkringar. Och det kan på sikt leda till att betalningsviljan för välfärdssystemen urholkas.

Kluvet Land
[email protected]

De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu varnar forskare för att de regionala skillnaderna växer så mycket att det hotar sammanhållningen i samhället.

Sverige har ansetts vara världsmästare i jämlikhet. Men sedan 1990-talet har inkomstklyftorna vuxit mer än i något annat västland, enligt OECD.

Hur mycket du har kvar i plånboken kan bero på var du bor. För inkomsterna i storstadskommunerna drar ifrån - och i resten av landet halkar man efter.

I Malå har inkomsterna nästan helt stannat av. Enligt statistik från SCB har de disponibla inkomsterna i Malå ökat allra minst – med bara 0,2 procent - mellan 2011 och 2014. I hela landet har de ökat i snitt med 8,5 procent.

- Ja, det ser ju bedrövligt ut. Jag är förvånad att det inte stigit mer för vi har ju inte en hög arbetslöshet, säger Åke Wallgren, pensionerad diamantborrare i Malå.

I Malå med sina 3100 invånare är var fjärde pensionär, vilket påverkar nivåerna på den disponibla inkomsten.

Enligt Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, är en av orsakerna till att inkomstklyftorna ökar att pensioner, A-kassa och försörjningsstöd inte alls har ökat i samma takt som lönerna. Och i ett europeiskt perspektiv har Sverige halkat efter när det gäller välfärdssystemen, enligt Nelson.

- Om vi låter den här utvecklingen fortgå, så tror jag att det är svårt att återgå till den välfärdsstat som många svenskar har vant sig vid, säger Kenneth Nelson.

Men nu larmar forskare också om att de regionala klyftorna växer sig allt större.

Det kan skapa ett nytt slags utanförskap, som riskerar att hota sammanhållningen i samhället, enligt Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia vid ekonomihögskolan på Lunds universitet.

- Det är ett trendbrott. Vi ser allt högre regionala klyftor, både vad gäller BNP och befolkningstäthet. Det är en kombinerad utmaning som är unik.

Hennes forskning visar att de regionala klyftorna i Sverige var historiskt små 1980. Sedan dess har de ökat. Nu är de alltså på samma nivå som på 1930-talet.

- Jag tror att det är väldigt viktigt att alla regioner känner att de är med och bidrar till tillväxt. Om det då visar sig att det faktiskt inte är sant, så kan det skapa en känsla av utanförskap hos vissa, säger Kerstin Enflo.

Skiljelinjen mellan regionerna som går bra och dåligt går dock inte mellan norr och söder. 

De län som fallit kraftigast i välståndsligan när det gäller BNP per capita sedan 1980 är Gävleborg, Västmanland, Kalmar och Blekinge. Och dom största vinnarna är Uppsala, Norrbotten, Örebro och Jämtland.

- Vi har ingen riktig vana i Sverige att tala om regionala klyftor, på det sätt som man har i till exempel Italien eller Spanien. Vi har ännu inget sätt att förhålla oss till de här klyftorna, menar Kerstin Enflo.

Producent: Karin Grönberg

Det kan vara svårt att driva företag i byar och på småorter. Men med hjälp av specialiserade banker och en tydlig affärsidé kan företagen överleva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vem ska överta den sista klädbutiken på orten när banken inte vill låna ut pengar och kundunderlaget viker? Det kan vara tufft att vara småföretagare i glesbygd.

- Det är ingen dans på rosor. Nu har jag hållit på så länge att jag inte ligger sömnlös, men det finns nog de som gör det också, säger Bengt Jonsson som driver Åseles sista klädaffär med sin fru Kristine.

Alldeles intill klädaffären driver Svante Hansson, 68 år, en färgaffär. Han skulle vilja sälja butiken, men har svårt att hitta en köpare.

- Det är ju tråkigt om jag måste lägga ner, då är det en till spik i kistan. Det är ju synd för hela bygden. 

Det kan också vara svårt att få ekonomisk stöttning av bankerna. Men det finns banker som tänker annorlunda.

Många småföretagare väljer att vända sig till den lokala sparbanken för att få hjälp. Det finns ett 60-tal lokala sparbanker runt om i landet och de har ofta en helt annan kännedom om de lokala förutsättningarna än vad de stora bankerna har.

- Eftersom det är här i Sidensjö - just i det här i rummet - som besluten fattas, så har vi en bättre kännedom om marknaden. Besluten sker utifrån ett lokalt perspektiv. Vi har visserligen samma kapitalkrav som stora banker, men våra vinstkrav är lägre, säger Tomas Edblad, VD för Sidensjö Sparbank.

Men det är lättare att lyckas på små orter om man har den rätta affärsidén. 

- Den här veckan har jag haft 500 besök. Det har varit tio bussar som varit här. Och då känner man att "jo, folk hittar ju hit", säger Erja Flatmo som har ett textilföretag i Kälarne. 

Producent: Karin Grönberg

Facebookgruppen Glesbygdsgirls har på kort tid blivit en mötesplats för tusentals kvinnor. Och de vill förändra bilden av kvinnor i glesbygd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många kvinnor lämnar glesbygden. Men andra vill stanna kvar och kämpa för mer utrymme och ett kvinnligt perspektiv. Facebookgruppen Glesbygdsgirls har på kort tid blivit en succé och lockat nästan 10 000 medlemmar.

Det är 23-åriga Karin Jonsson från byn Kälarne i Jämtland som startat gruppen.

- Jag hade ledsnat. Jag kände att jag inte hade någon plats att snacka om att vara brud i glesbygd.

Men varför finns ett sånt stort behov för kvinnor i glesbygd att mötas?

- Det som de gör är att de omförhandlar vad det är att vara kvinna i glesbygd. De visar på mångfalden och vill lämna avtryck. Kvinnor på landet har tidigare inte fått den "cred" som de förtjänar, säger Madeleine Eriksson, lektor i kulturgeografi vid Umeå universitet. 

- Det finns en väldigt kraft i den här frågan, och många engagerade kvinnor som känner att det får vara nog, säger Malin Rönnblom, docent i statsvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Umeå universitet.

Hör också glesbygdsbloggaren Jonna Jinton, som flyttade från Göteborg till byn Grundtjärn i Västernorrlands inland, och som fått miljonpublik på sin blogg. 

Producent: Karin Grönberg

Bra vägar, fina skolor och stor inflyttning av unga. I norska Meråker har man allt som svenska glesbygdskommuner drömmer om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är möjligt tack vare pengar från vattenkraften.

Många svenska debattörer och kommunpolitiker framhåller Norge som en förebild när det gäller att hålla hela landet vid liv.

Vattenkraftspengarna är en viktig faktor för den norska glesbygdens välstånd. I Norge går nämligen pengar från vattenkraften tillbaka till de kommuner där vattenkraften finns.

För lilla Meråker i norra Norge handlar det om miljonbelopp. 

Kommunen tar emot fyra olika intäkter från vattenkraften. En fastighetsskatt, både på själva vattenkraftverken och på strömlinjenätet. Förutom det ger också koncessionsavgifter och naturresursskatter intäkter.

Totalt håvar Meråker med sina 2500 innevånare in mellan 18 och 25 miljoner kronor per år. 

För vattenkraftspengarna har kommunen byggt upp en idrottsskola av världsklass. Den har fostrat många OS-vinnare och skidstjärnor, bland andra Frode Estil och Petter Northug.

- Solen skiner alltid över Meråker, skojar Kari Anita Furunes, centerpartistisk ordförande i Meråkers kommun.

Men systemet med vattenkraftspengar är under lupp i Norge. 

I Norge, liksom i Sverige, pratar man om att slå ihop län till större regioner. Nord Tröndelag, där Meråker ligger och Sör Tröndelag kan bli ett storlän.

Samtidigt pågår en diskussion om hur man ska fördela vattenkraftspengarna i de 23 kommunerna i Nord Tröndelag.

- Det är städerna i länet som vill ha mer av småorternas vattenkraftspengar, säger Kari Anita Furunes.

Producent: Karin Grönberg

Vattenkraften i Sverige ger miljarder i skatteintäkter, men pengarna rinner rakt in i statskassan. Om fattiga Ragunda fick ta del av fastighetsskatten på vattenkraft skulle kommunen vara rik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Det är ett orimligt system att Ragunda kommun inte kompenseras av de skador som vår kommun och miljö lider av vattenkraften. I medierna framställs alltid vi och liknande kommuner som tärande, när det i själva verket är så att vi ger allra mest till statskassan, säger Jonas Andersson, kommunalråd (S) i Ragunda.

Ragunda i Jämtland är en av Sveriges fattigaste kommuner. Men hade Ragunda varit en norsk kommun, så hade miljontals kronor från vattenkraften flödat in.

I Sverige går nämligen intäkterna från vattenkraftsverkens fastighetsskatt till staten. I Norge däremot, får kommunerna med vattenkraft ta del av skatteintäkterna.

- Blir det ingen förändring, så tror jag att folk känner att de måste göra uppror till slut, säger Terese Bengard, ordförande för organisationen Hela Sverige ska leva. 

Skulle en kommunal beskattning på vattenkraft och naturtillgångar kunna rädda de svenska småorterna? Och vore en sådan skatt rättvis? Kommunekonomen Björn Sundström anser inte det. Han tycker att det svenska systemet med kommunal skatteutjämning är bättre:

- Systemet går ut på att skapa likvärdiga förutsättningar och det tycker jag att vi gör efter bästa förmåga.

Men den moderata politikern i Bollnäs, Ingvar Persson, som också är ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner, säger såhär:

- Vi har vattenkraften, vi har malmen och skogen. Tänk er ett experiment - vi bygger en mur runt Stockholm. Inga produkter kommer in, inga kommer ut. Vi låter det gå fjorton dagar - sen kan vi gå och titta efter på vilken sida klösmärkena sitter...

Kluvet land
[email protected]

Dilan Kadir kände sig tidigt stämplad i skolan på grund av sin invandrarbakgrund. Nu hjälper han andra unga killar att lyckas, trots att omvärlden inte alltid tror på dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de senaste åren har man pratat om pojkar som de stora förlorarna i skolan. Och bland killarna är de med invandrarbakgrund ofta de största förlorarna, särskilt de som kommer till Sverige efter skolstarten.

Men vilken betydelse har det att ha högt, eller lågt, ställda förväntningar på eleven?

- Jag hade inga mål i gymnasiet, för jag blev så utpekad att jag kände att jag verkligen skulle behöva kämpa för att få ett någorlunda bra jobb. Det var så långt bort att jag inte ens kunde börja sätta ett mål, säger Dilan Kadir i Trollhättan.

Efter många stökiga år återupptog Dilan sina studier. Idag läser han till beteendevetare på universitetet och jobbar som elevassistent på en skola, för att hjälpa andra unga killar som kommit snett.

Enligt Laid Bouakaz, som är universitetslektor på Malmö Högskola, har skolans bemötande gentemot de unga invandrarkillarna mycket stor betydelse.

- Tyvärr ser skolan en del elever mest utifrån en del variabler, som ras, kultur och religion och det påverkar elevernas prestation. Eleven kämpar för att bli sedd som en individ istället för att fokusera på lärandet.

- I min tidigare roll som rektor hörde jag lärare ifrågasätta elevernas gener - att de inte var tillräckligt bra för att de skulle kunna studera och bli en del av samhället, säger Laid Bouakaz. 

Kluvet land handlar om pojkarna och invandrarstämpeln, och om när skolan gör skillnad. Torsdag 17 mars kl 10,35, lördag 19 mars kl 12,05 och måndag 21 mars kl 00,02.

Kluvet land
kluvetland@sverigesradio@se

Linnea Lindberg flyttade från Åsele och ville aldrig mer tillbaka. Men hon kom hem igen. Nu är hon politikern som befolkningen sätter hoppet till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är man automatiskt en förlorare om man återvänder till sin hembygd?

Linnea Lindberg flyttade från lilla Åsele i Västerbotten till Stockholm för att bli makeupartist och trodde aldrig att hon skulle flytta tillbaka. Det gjorde hon - och blev kommunalråd på kuppen.

- Den här mentaliteten som finns att det inte finns ingen stolthet att hämta i sin hemort. Folk frågade när jag skulle fara nästa gång, "varför kom du tillbaka"? Sverige har ju den mentaliteten överallt att landsbygden inte är nåt att ha - du måste flytta för att bli lyckad.

Numera skäms hon inte längre för att bo och verka i Åsele. Men vilka chanser har hon och hennes politikerkolleger att rädda kommunen?

Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia vid Chalmers, tror att hennes chanser att vända Åseles utveckling är obefintliga.

- Jag kan inte se hur du vänder en sån kommun. Hur skapar du såna medel i en öppen global ekonomi? Det unga kommunalrådet har en otacksam uppgift framför sig.

Malin Rönnblom, statsvetare på Umeå universitet, tror dock att glesbygden har en chans.

- Konstigare saker har väl hänt i den politiska historien än att man har ändrat en föreställning om var det är bäst att bo. 

Ska människor i glesbygd ha samma tillgång till polisen som människor i stan? Och kan man förvänta sig att polisen kommer när man ringer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kluvet land berättar Anders Bryntesson i Rossön i Jämtland om när han tog fast två misstänkta rattfyllerister, som kört av vägen i hans kvarter. Men polisen hade inte möjlighet att komma dit och en frustrerad Anders var tvungen att släppa de misstänkta rattfylleristerna.

- Ser vi en polis här, då höjer man på ögonbrynen. Och när de är så sällsynta, sänder det signaler att det är fritt fram för de som inte har rent mjöl i påsen, säger Anders Bryntesson.

Just nu oroar sig både poliser och allmänheten för hur den nya polisorganisationen ska fungera. Några av målen är att ”förstärka den polisiära närvaron i lokalsamhället” och att ha en ”synlig polis nära medborgarna”. Men verkligheten ser annorlunda ut på många håll.

Christer Svensson har jobbat som polis i Åsele i Västerbottens inland i över 30 år. Han har följt förändringen och sett inlandspolisen tunnas ut i kommuner som Åsele, Vilhelmina och Dorotea.

- Vi talar om hela södra Lappland här. Vi hoppas verkligen på fler poliser, men av femton pensionsavgångar de senaste åren, så har bara två tillsatts på de tre orterna, berättar han.

Vi möter även Åsa Fjellström från Vilhelmina som attackerades av män med järnrör, när hon kom körande på en ödslig väg i inlandet mitt i natten.

- Jag skulle inte önska min värsta ovän att vara med om nåt sånt här. Vi har nästan tappat tron på att samhället ska hjälpa oss, säger hon.

Vi har i Kluvet land i sommar hört hur bostadsbristen hindrar människor från att komma till jobb, till studier, till att få sitt liv och ekonomi att gå ihop.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiskt har bostadsfrågan varit en viktig politisk fråga men efter den ekonomiska krisen på 90-talet har bostadsbyggandet fört en mer undanskymd roll i politiken.

I sommarens sista Kluvet land berättar Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan, miljöpartist och Ewa Thalén Finné moderaternas bostadpolitiska talesperson hur de vill ta landet ur bostadskrisen.

- Vi måste både regelförenkla och ge ett statligt stöd till byggandet, säger Mehmet Kaplan
- Fortsätta regelförenkla men inget statligt stöd till byggande. Det kan stoppa den positiva utvecklingen vi nu ser bland byggföretagen, nya lösningar som ger billigare bostäder, säger Ewa Thalén Finné.