Kluvet land

Hur kan vissa gå sysslolösa på ett jobb och bara längta hem? Medan andra ha som största önskan att ha en arbetsplats att gå till? Kluvet land om människor i arbetsmarknadens utkanter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man går hit på morgonen och så tänker jag så här, "Jaha, vad ska jag nu försöka hitta på att dryga ut den här dagen med", säger Sven Wiklund som jobbar på Samhalls verkstad i Dorotea. 

Samhall är ett statligt företag som har i uppdrag att skapa utvecklande arbeten åt personer med olika funktionsnedsättningar. Sven Wiklund är teamledare, kontrollant och maskinställare på verkstaden i Dorotea i över 20 år. Sysselsättningen på verkstaden går upp och ner. Under lugnare perioder kan det vara så lite som 30-35 procents beläggning.

– Man blir ju passiv till slut, säger Sven Wiklund och fortsätter:

– Det är ju tragiskt men så är ju den bistra sanningen i det hela. Det är ju fler på marknaden som gör saker och vi ska ju konkurrera med dom också. 

Sven Wiklund vet om hur det är att gå sysslolös på jobbet. Men varför ska han vara där när han inte behövs?

– Man är såpass beredd att värna om den här normen att man till och med tvingar in människor i den. Även om det inte finns något att göra, säger sociologen Roland Paulsen, Lunds universitet, angående normen som han hävdar att alla ska vara i arbete.

Peter Fagerlund i byn Klintehamn på Gotland befinner sig också i utkanten av arbetsmarknaden, men i en annan situation. Trots åtskilliga högskolepoäng, en bred arbetserfarenhet och otaliga arbetsansökningar har han inte lyckats få ett arbete på flera år. 

– Alla vill jobba, det tror jag. Men om jag nu inte kommer in i systemet, vad ska jag göra då? Vi som vill. Ge oss en väg, säger Peter Fagerlund.

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

Hemlösa i Sverige blir allt fler och de blir enligt forskare också allt yngre. Kluvet land om den växande hemlösheten i vårt land.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag är inte riktigt bekväm här. Jag kan inte sova när jag vill. Och framför allt så känns det inte bra att sova här utan att betala, säger Abdulkader Fahl som övernattar på Stadsmissionen i Malmö.

Han är 22 år och kom till Sverige från Syrien för två år sedan. Nu har han permanent uppehållstillstånd, men fortfarande inte en bostad. 

– Det har ju blivit mycket mer yngre människor. Det ser vi en stor skillnad på. Den största delen har ju inte en problematik med någonting annat, utan de kommer hit och har ingenstans att bo, säger Lisa Roos som jobbar på Stadsmissionen i Malmö.

Samtidigt finns grupper som varit hemlösa i många år. 

– Jag tror att det är svårt för de att förstå den här tröstlösa situationen som det är att vara hemlös. Jag tror inte att det går att förklara med ord. Det måste man uppleva, säger Jarmo Heinonen.

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

Många av de som sitter i landets fängelser har misslyckats i skolan. En del av dem väljer att ta igen det på anstalten. Men varför gick det inte vägen från första början?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag hade inte motivationen. Jag valde att hellre att vara utanför klassrummet än inuti. Det var den där rörigheten, säger internen Samir om hur det var i grundskolan, och fortsätter:
– Det hade inte så mycket med klassen att göra. Det var mer bara jag själv som inte kände för att gå in. Jag hade inget hopp om mig själv, säger han.

Samir är i 20-årsåldern och avtjänar ett straff på åtta månader på Sörbyns anstalt utanför Umeå. Som ung befann han sig oftast i korridorerna eller utanför skolan. I dag läser han upp gymnasiekompetens i fängelset. 

Hanna Rosencrantz är Samirs lärare på anstalten. Hon säger att många av hennes elever har en liknande, krokig skolbakgrund. 
– Det är elever som blivit bortplockade från klassrummet. De har haft hög frånvaro och helt enkelt befunnit sig någon annanstans, säger hon och fortsätter:
– Vi som samhälle kunde sparat mycket tid och lidande om de fått börja tidigare. Satsa på att utbilda personal som inte släpper de här barnen. Alla elever ska vara inkluderade, säger Hanna Rosencrantz. 

Fotnot. Samir heter egentligen något annat.

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

Medlemstalen i partiernas ungdomsförbund sjunker samtidigt som samhällsengagemanget hos unga svenskar är starkt. Men vad betyder det här för morgondagens politiker? Kluvet land om unga i politiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag har levt och andats Socialdemokraterna hela mitt liv. Och det känns så synd att jag ska va en sån person som inte orkar vara med längre. Det känns så himla sorgligt, för om inte jag orkar vem ska då orka, säger Carolina Pettersson, före detta SSU:are. 

Den största anledningen till att Carolina Pettersson lämnat ungdomspolitiken säger hon är att politiken inom Socialdemokraterna är toppstyrd.

– Det var så svårt att påverka. Allt från flyktingpolitiken till lokala byggprojekt. Som man inte haft någon möjlighet att påverka, säger hon och fortsätter:

– Så blir viktiga beslut snarare uppifrån än ner, snarare än att det kommer från gräsrötterna och går uppåt.  

Till slut kände Carolina Pettersson att hon kunde påverka mer på annat vis. Utanför partipolitiken.  

Erik Amnå, statsvetare och forskare vid Örebro universitet, forskar om politiskt intresse bland unga. Han förklarar att svenska ungdomar trots fallande medlemstal inom de politiska ungdomsförbunden har ett starkt samhällsengagemang. Men de är inte intresserad av partipolitik. De sjunkande medlemstalen som varit under de senaste 20 åren gäller inte bara Socialdemokraterna, utan de flesta av de politiska partiernas ungdomsförbund. 

Och han känner igen bilden som Carolina Pettersson målar.  

– Partierna var väldigt glada över att unga kom med. Men man var inte så intresserad av att lyssna på dem. Att låta dem ta plats och bli hörda, säger han.

Lena Rådström Baastad, Socialdemokraternas partisekreterare och ansvarig för medlemsfrågor. Hon tror att deras sjunkande medlemstal bland annat kan bero på en gammal organisationsmodell, där unga personer som vill engagera sig i enskilda frågor inte riktigt hittar sin plats. Men det handlar också om att kunna acceptera den demokratiska beslutsgången inom partiet.

– Sen så får man också ha en respekt för att ibland så tycker man olika i politiska frågor. Det kan handla om en arbetarekommun som tar ett beslut om en inriktning. Och gillar man inte det beslutet och känner att det är så avgörande att man inte kan vara medlem längre. Då är det något annat, säger Lena Rådström Baastad och fortsätter:

– Vi ska se till att människor får möjlighet att uttrycka sin åsikt. Vara med och påverka. Men det är fortfarande så att det är demokratiska beslut som fattas av en majoritet i partiet.

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

De flesta av oss är inställda på att jobba åtta timmar om dagen. Men hur är det för den som valt att jobba färre timmar? Och vad skulle det betyda för samhället om fler gjorde det valet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

 – Jag tror att det är orken och lugnet i en på något sätt, säger Åsa Lennermark Lagher och fortsätter:

– När jag går från jobbet så tänker jag, "Åh vad skönt! Klockan är bara 12 och så har jag flera timmar kvar till det är kväll igen". Och att kunna göra saker som man annars ska pressa in i vardagen när det ändå är mycket att göra, säger hon. 

Åsa Lennermark Lagher jobbar som inspektör inom Kriminalvården och älskar sitt jobb. Men barnen, 14, 12 och 10 år gamla, är viktigare. Sedan ett år jobbar hon 80 procent och går hem tidigare några dagar i veckan. Det kan hon göra eftersom hon jobbar statligt och har rätt att gå ner i tid fram till det yngsta barnet är 12 år. 

Det är betydligt fler kvinnor än män som jobbar deltid i Sverige enligt Statistiska centralbyrån. Av alla 20-64-åringar jobbar 3 av 10 deltid och men bara 1 av 10 män. Men de allra flesta jobbar alltså heltid. 

Roland Paulsen, sociolog vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, har forskat om heltidsnormen och anser att det finns möjlighet för svenskarna att jobba mindre utan att välfärden faller samman. 

– Vi måste ju arbeta för att överleva, för att ha den välfärd vi har. Men hur mycket vi måste arbeta är inte någon historisk konstant, säger han och fortsätter:

– Sedan 70-talet har produktiviteten i Sverige mer än fördubblats. Det arbete som då krävde två personer kan i dag en person utföra. Så potentialen för att arbeta mindre är i dag enorm, säger forskaren Roland Paulsen.  

Samtidigt pågår det ett stort arbete i landet för att öka heltidstjänsterna. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och fackförbundet Kommunal genomför nu projektet "Heltidsresan - projektet heltid som norm". Parterna är överens om att ha som målsättning att de nya tillsvidareanställningar som görs framöver ska vara heltid. SKL:s ordförande Lena Micko förklarar varför de genomför detta. 

– Det handlar i grunden om jämställdhet. Om kvinnor och mäns lika möjlighet till arbete. Och i dag är det ganska ojämställt vad det gäller pensioner, löner och villkor. Och det här arbetet som vi gör inom Kommunal gör vi för att förbättra villkoren i arbetslivet, säger hon och fortsätter:

– Utgångspunkten är heltid. Det är ett kollektivavtal och kollektivavtal är inte fritt valt arbete, säger SKL:s ordförande Lena Micko.  

Lisen Elowson Tosting, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

Pojkar har i genomsnitt sämre betyg när de går ut nian jämfört med flickor. Så här har det sett ut länge, flickor är bättre i skolan än pojkar. Men vad beror det på, och hur jobbar skolan med detta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag själv tycker att det är väldigt tråkigt att plugga. Den enda som får mig att kämpa mig just nu är för att jag ska få tillräckligt med betyg för att komma in på gymnasiet, säger Lukas Ahlin niondeklassaren Lukas Ahlin på Borgsmoskolan i Norrköping. 

Det som ändå driver honom framåt är drömmen om att bli skådespelare. Till hösten vill Lukas Ahlin börja på gymnasiets estetiska program med inriktning på teater. Han har gjort ett praktiskt intagningsprov med högsta betyg, men eftersom det ska slås ihop med avgångsbetygen från högstadiet är han inte säker på att han kommer nå hela vägen fram.

2016 låg det genomsnittliga värdet för landets niondeklassare på 216,3 poäng. Det högsta värdet är 320 poäng. Men det här värdet skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarnas medelvärdet låg 2016 på 201,9 och flickornas på 232,2 poäng. Skillnaden har funnits under många år, men har under de senaste åren ökat.

Lisen Elowson Tosting, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

När transporterna blir bättre tar vi oss allt längre avstånd dagligen. Åtta timmars arbetsdag kan lätt bli till tio. Men vad händer med hälsan, jämställdheten och samhället när inte tiden räcker till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Får några år sedan fick Christina Vikström i Storseleby utanför Vilhelmina drömjobbet på Systembolaget i Sorsele, och började pendla 24 mil om dagen.

– Jag for sju på morgonen och var hemma åtta, halv nio på kvällen. Så i princip när jag kom hem så åt jag och så sov jag, säger Christina Vikström och fortsätter. 

– Efter tre och ett halvt år av att pendla uppemot 120 mil varje vecka så kände jag, "Det måste finnas något annat". 

Under de senaste decennierna har både tiden och avstånden som vi pendlar ökat. Enligt Den nationella resvaneundersökningen pendlade svenskar i början av 90-talet i genomsnitt 25 minuter enkel väg om dagen. Nu ligger det runt 35 minuter. Avståndet som vi pendlar har under samma period ökat från i genomsnitt 15 kilometer enkel väg till 25 kilometer. 

Kristoffer Mattisson, forskare vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin på Lunds universitet, har genomfört en studie på skånska pendlare. Han tror att pendlingen har ökat på grund av att det finns en politisk vilja. 

– Man vill ha en flexibel arbetskraft som är beredd att röra sig över större områden. Och på så sätt kan man hitta rätt personal. Kompetent personal som kan jobba på företagen, säger han. 

Men allt är inte positivt när pendlandet ökar. I likhet med tidigare forskning har Kristoffer Mattisson sett att pendlare utsätts för stress och att de tappar tid i vardagen som annars kunnat användas för avkoppling och rekreation. Han ser även en annan, mer oväntad social konsekvens för bilpendlare specifikt. 

– Som grupp såg vi att bilpendlare har ett lägre socialt deltagande än aktiva pendlare och kollektivtrafikpendlare.

I studien mätte han hur ofta pendlarna deltog i sociala aktiviteter. Till exempel att gå på konserter, delta i fackföreningsmöten och andra liknande aktiviteter.  

– Konsekvenserna av det här kan bli att vi får ett samhälle där vi inte känner samma samhörighet. Att man inte har förtroende för andra människor, säger folkhälsoforskaren Kristoffer Mattisson.

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

De så kallade Alternativa medierna får i dag en allt större läsarskara. De positionerar sig själva som outsiders. Men vad händer när samhället delas upp i läger som inte vill lyssna på varandra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sajter som "Avpixlat", "Fria Tider" och "Nyheter Idag" delar upp både läsare och medielandskapet. Vissa kallar dem för Alternativa medier, vissa för nyhetssajter och andra för propagandasajter. 

Vilka är de här medierna? Och vad händer när samhället delas upp i läger som inte vill lyssna på varandra?

"Nyheter Idag" har sedan starten 2014 vuxit kraftigt och är till besökarantalet en av Sveriges större sajter. Den drivs av duon Chang Frick, avhoppad Sverigedemokrat, och den förre detta Ung Vänster-toppen Markus Allard, som uteslöts ur partiet under uppmärksammade former 2013.

Sajten bevakar brott, politik och invandringsfrågor och har även de senaste månaderna knutit sig an två uppmärksammade krönikörer, Peter Springare och Katerina Janouch. Redaktionen ligger i Chang Fricks lägenhet i en av Stockholms förorter.

Chang Frick tycker att andra medier ofta avfärdar hans sajt utan att läsa vad han skriver. Han berättar att han fått frågan från en journalist om han skulle vilja bli ”insläppt i värmen”:

– Jag vill att ni behandlar mig som alla andra. Jag ska inte behöva komma in i någon jävla värme för att bli likabehandlad som andra medier. Bedöm mig på det jag skriver.

Aftonbladets chefredaktör Sofia Olsson Olsén är tydlig i sin hållning gentemot alla så kallade Alternativa medier:

– Jag kallar de för propagandasajter. Och det gör jag för att jag menar att de drivs av en egen agenda som inte vilar på oberoendet och den fria journalistiken.

Kristoffer Holt som är medieforskare på Linnéuniversitet har under de senaste åren kikat närmare på de här sajterna. Han är kritisk till etablerade mediers hållning.  

– Det finns tyvärr en tendens till brist på nyansering. När man bankar för mycket på trumman och använder för stora ord. Framför allt när man klumpar ihop folk när de har skillnader sinsemellan. Då riskerar man att själv att bli otrovärdig.

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

Tusentals äldre sitter idag ensamma i sina lägenheter och önskar sig in på ett äldreboende, men får inte plats. Samtidigt finns de som köper sig lägenheter och assistans på attraktiva seniorboenden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer när det uppstår nya alternativ för äldre med god ekonomi att påverka sin boendesituation?

92-åriga Sven Karlsson i Ursviken utanför Skellefteå har ansökt om plats på ett äldreboende 4 gånger och fått avslag lika många gånger. Samtidigt byggs just nu flera seniorboenden i Stockholmsområdet med möjlighet till dygnet runt-assistans. Men bara för den som har råd.

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Jack Lantz, reporter 
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]

I säsongens sista avsnitt följer vi upp höstens program och ställer ministrar till svars. Bland annat om höjda hyror i miljonprogrammet, regeringens nya regionreform och ojämlika pensioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter att programmet sändes första gången har följande skett:

Under onsdagen (23/11) har det skett stora förändringar i frågan om Storregionerna. Det blir inget Stornorrland. Det står klart sen regeringen förhandlat med andra partier i frågan. Det finns ingen majoritet i riksdagen för att få igenom ett Stornorrland som skulle bestå av de fyra nordligaste länen, halva Sveriges yta.

I torsdags (24/11) hoppade Kristdemokraterna och Centern av samtalen om storregioner. Det blir därför inte heller ett utökat Västra Götaland eller ett Svealand från 2019.

– Det är en besvikelsens dag, sa civilminister Ardalan Shekarabi, som lett samtalen.

Han gör bedömningen att frågan om regionsammanslagningar nu är begravd för lång tid framöver.