Kluvet land

Vad behövs för att landsbygdens frågor ska uppmärksammas i valet och bryr sig de etablerade partierna om landsbygden? Behövs det ett nytt parti?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Landsbygdspartiet oberoende försöker lyfta landsbygdsfrågorna. Erika Sörengård som är ordförande för partiet säger att en av partiet grundtankar är att landsbygden kan erbjuda en bättre livsmiljö än vad storstaden kan göra.

- Den stora grejen är att vi letar efter att få tillbaka kontakten mellan politiker och människor. Vi tycker den kontakten brutits helt i Sverige. Det säger lant- och skogsbrukaren John Sällegård nybliven medlem i Landsbygdspartiet oberoende. 

Det saknas en politik för hela landet, det menar Josefina Syssner, kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Ett övergripande mål i Sverige har varit att hela Sverige ska leva. Det finns ingen politiker som på allvar tycker att det skiter jag i, säger Josefina Syssner men däremot har man fattat en massa andra politiska beslut som gör att det blir väldigt svårt att bedriva offentlig verksamhet på landsbygden.

-Landsbygdsfrågan lever hela tiden på mariginalen, hävdar författaren Po Tidholm, som skrivet boken Läget i landet, 89 tankar om periferier, politik, och varför landsbygdsfrågan är viktigare än du tror. Han skrev den här boken för att frågan inte ska glömmas bort i valrörelsen.

- Jag har stor förståelse och tycker att en levande landsbygd är viktig men jag är också medveten som ekonom om att ju mer resurser vi lägger på det, ju mindre resurser får vi över till andra önskvärda mål, det säger nationalekonomen Lars Calmfors.

I programmet hör du också Anders Hed och Therese Henriksen från Landsbygdspartiet oberoende och Arne Müller journalist och författare.

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected] 

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Allt fler söker sig till BUP och köerna växer. Varför behöver fler barn och föräldrar hjälp och vad händer med familjerna när väntetiderna växer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kluvet land besöker Gotland som har landets kortaste väntetider till BUP. Här har man gått igenom varje steg för att korta väntetiderna.

-Barndom är en färskvara, säger Maria ten Siethoff, enhetschef på BUP, Barn och ungdomspsykiatrin på Gotland, några månader är en lång tid när man är barn så det är viktigt att man får hjälp snabbt.

Christine Senter som är verksamhetsledare för samverkansgruppen Barnsam på Gotland, pekar på de konsekvenser som det får för ett barn om väntetiden blir lång.

-Det räcker med att du mår dåligt någon månad så innebär det att du kommer efter i skolan, tappar kurser, viktiga ämnen, kommer efter med kompisar och fritidsintressen.

De längsta köerna till BUP finns i Västerbotten. Lotta Sandström har kämpat i över två år för att få hjälp till sin åtta-årige son.

- Man pratar om hur länge ett barn ska behöva vänta på akuten, max 30 min, men hur länge ska ett barn med psykisk ohälsa behöva vänta? Det verkar inte finnas någon gräns.

Sven Bölte professor i barn och ungdomspsykiatri pekar på att de långa köerna har många olika orsaker. Vi har blivit bättre på att uppmärksamma psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar, samtidigt som samhället blivit mer individualiserat och ställer höga krav men en annan viktig orsak till att allt fler söker sig till BUP är att BUP fått överta arbete som tidigare utredes inom skolan och elevhälsan, det säger Sven Bölte.

I programmet hör vi också Livia Tamlind mamma på Gotland, Anna Wallgren verksamhetschef för BUP i Västerbotten

Linnea Ivarsson, reporter
[email protected] 

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Karin Grönberg, producent
[email protected]

I Kiruna tjänar undersköterskorna över 2 000 kr mer i månaden är undersköterskor i Norrköping. Vad är det som styr lönesättningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag tycker vi har ganska bra löner men det tycker jag också att vi är värda, det säger undersköterskan Ulrika Larsson och får medhåll från sin kollega Britt-Marie Almqvist på äldreboendet Fjällgården i centrala Kiruna.

- Det känns ju rätt orättvist, konstaterar Helena Månsson-Thunberg som är undersköterska i Norrköping och jobbar med dagverksamheten på Klingsbergsgatan och hennes kollega Veronica Löfgren föreslår halvt på skämt att man kanske skulle flytta till Kiruna?

- I ett läge där vi har väldigt många bristyrken inom kommunen så spelar marknadsfrågorna störst roll just nu, säger förhandlingschefen för Norrköpings kommun Carl-Johan Rydberg.

I Norrköping har man hög arbetslöshet, 12 procent och låga undersköterskelöner. I Kiruna är arbetslösheten betydligt lägre och de offentlig anställdas löner har länge varit högre.

 - Det är gruvan som traditionellt haft bra löner som tvingat kommunen att höja lönerna för att kunna behålla och rekrytera personal, säger Kirunas personalchef Ann-Sofie Reineström.

I programmet hör du också Lars Calmfors nationalekonom, Mary Isaksson som lämnade vården för gruvan, Niklas Sirén (V) vice kommunalråd Kiruna, Lena Bernhardtz statistiker SCB.

Freja Lantto Heldebro, reporter
[email protected]

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Allt färre unga tar över sina föräldrars jordbruk. Hur känns det att bli den sista bonden på sin släktgård? och hur känns det för barnen när deras yrkesval även avgör gårdens framtid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Jag har alltid brunnit för det här med liv och lust. Detta är vad jag vill hålla på med. Det säger Lars-Johan Merin, tredje generationens bonde på Oppigården. Om det kommer att bli en fjärde generationens, det är osäkert.

Sonen Gustav jobbar i Malmö 54 mil från släktgården men hemgården finns allt oftare i hans tankar, berättar han.

Det är allt färre som sysslar med lantbruk i Sverige och särskilt syns den trenden bland unga. Antal jordbruksföretagare i åldern 25-44 år har minskat med 60 procent de senaste 20 åren, enligt jordbruksverkets siffror men det finns också andra unga jordbrukare som söker sig till Sverige.

- Det känns fortfarande ibland som en dröm. Det här hade inte varit möjligt i Holland, det säger John Baars Holländaren som numera är mjölbonde i Flarken. I Holland är konkurrens hård om marken och fördelarna i Sverige har lockat fler lantbrukare från Holland till Sverige.

I programmet hör du också Anna Eriksson och Thomas Johansson LRF Konsult, Bönderna Ing-Mari och Håkan Alfredsson med sönerna Martin och Tobias. Susanna Stenbacka Kulturgeograf Uppsala Universitet och Gustav Merin son till Lars-Johan Merin.

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected] 

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Vad händer på en ort med 6.000 invånare när den största arbetsplatsen lägger ner och 185 personer blir utan jobb. Det hände i Robertsfors, ett gammalt brukssamhälle i Västerbotten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

185 jobb i Robertsfors motsvarar 30 000 jobb i Stockholm och besvikelsen och oron var stor i Robertsfors när beskedet kom 2014.

-Man kände sig sviken av företaget,  säger Jenny-Ann Lindgren. Det var jobbigt, konstaterar hon. Jag var i den åldern att det är svårt att hitta ett nytt jobb. Jag var ny på arbetsmarknaden men kroppen var inte ny.

- Många som förlorade sina jobb när Element Six la ner hade jobbat på fabriken i hela sitt vuxna liv, berättar Olle Norberg näringslivsstrateg i kommunen. De hade aldrig tidigare sökt ett jobb.

Robertsfors är inte ensamt. Sedan 1990 har ca 300 000 jobb inom tillverkningsindustrin försvunnit samtidigt har nya jobb kommit till inom servicesektorn men de jobben har vuxit fram i storstadsområdena medans industrinedläggelsen drabbat mindre orter i landet. Det säger Rikard Eriksson, professor i kulturgeografi vid Umeå universitet.

Alla trodde att arbetslösheten skulle stiga kraftigt i Robertsfors. För ett år sen kartlade Ingrid Hanke, f.d. ordförande för Metall på Element Six, hur det gått för If Metalls 109 medlemmar. 92 hade jobb, åtta hade gått i pension eller var på väg att gå i pension, och nio personer var arbetslösa.

Medverkar i programmet gör också Lars Sjöström f.d. Element Six anställd, Patrik Nilsson (S) kommunalråd Robertsfors, Eva Hansson f.d. Element Six, Sara Jordenö filmmakare och Janne Paulsson konsult.

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Hur bemöter samhället normalbegåvade personer med autism? Är det personen som ska anpassa sig till den dagliga verksamheten eller är det verksamheten som ska anpassa sig till personen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man har rätt till jämlikhet. De ska ha möjlighet att utvecklas precis som alla andra och kunna ta sig in i arbetslivet. Men den stöttningen finns inte riktigt idag.

Karin Thorvaldsson sitter med sonen Hugo utanför KunnaKlaras lokaler, en daglig verksamhet i Göteborg för personer som har autism, men inte en intellektuell funktionsnedsättning. Alltså personer som är ligger på eller över genomsnittet för intelligens bland befolkningen, men har svårt att just nu ta ett arbete, kanske för att några betyg saknas eller för att man behöver stöd för att kunna vänja sig vit arbetssituationer.

Men idag är sista dagen de är på verksamheten. Den lägger ned, enligt ägaren för att man inte fått tillräckligt många placeringar av kommunen, och Hugo och de andra brukarna får hitta andra placeringar i staden. Men det är inte lätt, säger Ulla Adolfsson, verksamhetsledare på Autism- och Aspergerföreningen i Göteborg.

--Vi vet att det är svårt med daglig verksamhet för den här gruppen, säger Ulla Adolfsson.

På många håll i landet finns verksamhet som har en anpassning för gruppen autister utan intellektuell funktionsnedsättning. Både verksamheter som blandar personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning eller verksamheter som bara riktar sig till en grupp. Men de finns inte i alla kommuner och äve om de finns är det inte alltid lätt att få välja dem.

– Vi anser att personer med autism ska få välja utifrån sina behov och intressen. Så ser det inte ut idag, säger Ulla Adolfsson.

I programmet hör vi även Mats Jansson, ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet, Sharon Wagiella anställd RFSL och Jörgen Larsson, ansvarig för LSS verksamheten i Göteborg.

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Allt fler får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Thomas Persson opererade handen och innan rehabiliteringen var över drog Försäkringskassan in hans sjukpenning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Reglerna är oförändrade men trots det får allt fler nej på sin ansökan om sjukpenning. Försäkringskassan menar att orsaken är att de nu gör bättre och mer enhetliga bedömningar.

Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå Universitet, menar att det är tillämpningen som blivit strängare. Hon har undersökt överklaganden och domar i samband med sjukförsäkringen.

Thomas Persson har förlorat sin sjukpenning och står nu utan försörjning med högerhanden i bandage. Han har ett fast jobb som timmerbilsförare. Rehabiliteringen pågår men Försäkringskassan tycker att Thomas ska hitta ett nytt jobb som fungerar med en skadad hand.

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Från stolt postiljon i uniform, till utskälld, jagad brevbärare. Posten har varit en arbetsplats där många stannat ända fram till pensionen men det är något som nu håller på att ändras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många yrken som varit kopplad till en stark yrkesidentitet och stolthet. Postiljonen, brevbäraren är ett av de yrkena.

Idag är kritik mot posten vardagsmat och många anställda upplever att ledningen numera koncentrerar sig på ekonomin och kvalitén får komma i andra hand. Utan den försvinner yrkesstoltheten.

I Kluvet land träffar vi brevbäraren Lennart Karlsson med 45 år i yrket, pensionerade lantbrevbäraren Janne Hultéus och Matilda Tollström som jobbat fyra år på posten.

Vi hör också Lia Starälv postkund, Erika Ahlqvist chef för distribution på Postnord, Ann Bergman professor i Arbetsvetenskap, Karlstad Universitet och Lasse Kvarnström historiker från Linköpings Universitet.

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected] 

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Sverige ska hålla ihop, sa statsministern och civilministern när de meddelade att sju myndigheter ska flytta från Stockholm ut i landet. Vad många inte vet är att allt kan ha startats av att en tjänsteman i Lycksele fick nog av centraliseringarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allting började den 24 mars 2015. Det kom ett pressmeddelande från Skatteverket som ville stänga ner nio skattekontor på mindre orter runt om i landet. Totalt berördes 450 medarbetare varav 30 i Lycksele.

Malin Ackermann jobbade då som projektledare på Lycksele kommun och reagerade genast och startade en facebookgrupp i protest. Gruppen växte snabbt och hade som mest över 8000 medlemmar.

Kommunalråden på de nio orterna hakade på. Skattekontorens framtid blev en riksnyhet.

Civilminister Ardalan Shekarabi tillsatte en utredning  - Statliga myndigheters lokalisering. Och Skatteverket stoppade tillfälligt nedläggningsplanerna. Under ett tal berättade han om hur han fick idén.

– Det var när jag träffade Malin som jag insåg att centraliseringsvågen i den svenska staten måste få ett slut.

Men alla är inte glada över de nya besluten. Elisabeth Tengborn på Strålsäkerhetsmyndigheten och Saco-S ordförande på Strålsäkerhetsmyndigheten är en av de som eventuellt kommer få valet att flytta till Katrineholm, eller säga upp sig. 

– Jag blev lite paff. Det här händer inte oss! 

Hon är orolig för vad som kommer att hända med strålsäkerheten när delar av myndigheten nu ska flytta. Vid tidigare myndighetsflyttar har över 90 procent av personalstyrkan bytts ut och verksamheten har blivit lidande under flera år. 

Elisabeth Tengborn tycker också att det är svårt för egen del att lämna Stockholm och ta barnen ur skola och förskola.

– Nej, jag vill inte flytta helt enkelt. Vi hade ju det så bra - varför kom det här?

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected] 

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Ska man kunna neka en 93-åring att få komma in på ett äldreboende? Är det rätt att kalla alternativa medier rasistiska och högerpopulistiska? Och varför får pojkar lägre betyg än flickor i skolan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många frågor har väckts under vårens säsong av Kluvet land. I det sista avsnittet söker redaktionen svar på några av dem, från experter och makthavare.

Lisen Elowson Tosting, reporter
[email protected]

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Jack Lantz, reporter
[email protected]

Sebastian Claesson, producent
[email protected]