Kluvet land

Vi blir allt fler äldre och de äldre blir en allt viktigare väljargrupp. Kan sänkt rösträttsålder bidra till en bättre demokratisk jämvikt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bengt Lagerkvist har i många år drivit frågan om sänkt rösträttsålder från 18 till 16 år. Han tycker att det behövs för att skapa en demokratisk jämvikt när gruppen äldre blir allt fler, samtidigt som gruppen yngre blir färre. Han är pensionerad barnläkare och vid 82-års ålder är Bengt Lagerkvist Umeå Universitets just nu äldste student.

Redan 1985 skrev Barnläkarföreningen flera gånger till regeringen om behovet av ökat politiskt inflytande för barnfamiljer. 2004 kom forskningsrapporten, Rösträtt för barn - en demokratisk framtidsfråga? Bengt Lagerkvist skrev ett av kapitlen men rapporten har inte lett till någon större politisk diskussion. 

I programmet hör vi också Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap på Stockholms Universitet och vid Institutet för framtidsforskning, Malin Sundström och Yosef Newton, studenter vid Umeå Universitet och Jonathan Persson, Frida Bolin, Pernilla Hansson och Tommi Oskarsson alla gymnasister på Dragonskolan i Umeå.

Producent: Karin Grönberg

De som bara vill sitta på en bänk och dricka öl får allt färre platser när städerna byggs om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men vart tar de vägen, och vad händer med samhället när vissa grupper körs bort från city?

På Hornstull i Stockholm har a-lagarna flyttat från det ombyggda torget till en grusplan vid ett brofäste. Och i Göteborg har staden byggt särskilda vindskydd dit de anvisas.

Kluvet land handlar om Pilsnergubbarna, vad som händer när städerna byggs om och görs attraktiva för mer köpstarka grupper.

Programmet är från 29 september 2016.

Producenter: Sebastian Claesson och Karin Grönberg

Kan ett småskaligt kustnära fiske rädda både bygden och fisken? Dagens fiske är storskaligt och riskerar att tömma både havet på fisk och kustbygden från folk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer fiskaren Bengt Larsson ut på Östersjön utanför Ronneby. I  början av 90-talet gav fisket stora fångster med god lönsamhet. Idag bedriver Bengt Larsson ett småskaligt fiske där han själv förädlar fisken och säljer den lokalt.

Lönsamheten i fisket har sjunkit rejält sedan Bengt Larsson började och Blekinge är ett område som drabbats hårt.

Hur ska fisket se ut i framtiden och kan ett välfungerande fiske skapa en hållbar samhällsutveckling i kust och fiskekommuner?

I programmet hör vi också Håkan Eggert, docent i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet, Ingemar Berglund chef för fiskeriförvaltningen på Hav och vattenmyndigheten och Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier vid Göteborgs universitet.

Producent: Karin Grönberg

Utan större rubriker kämpar sydöstra Sverige med samma bekymmer som i Norrland

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Södra Sverige utvecklas generellt mycket bättre än norra Sverige. Därför är det många som inte känner till att den sydöstra landsändan delar många av de bekymmer som finns i Norrland.

Med sydöstra Sverige menas Kalmars län, Blekinge, Öland och Gotland. Här är färre sysselsatta, speciellt är arbetslösheten hög bland ungdomar. Och inkomsterna är lägre jämfört med andra regioner.

I programmet hör vi Arne Müller, journalist och författare till boken "Stockholm, städerna och resten" som handlar om vad som styr regional utveckling. 

Vi träffar också fiskaren André Nilsson, Karlskronas näringslivschef Pia Holgersson och Karlskronas landsbygdsutvecklare Birgitta Jonasson.

Karl-Johan Vannmoun, reporter
[email protected]                                          

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Bananen är den frukt vi svenskar äter mesta av. Hur påverkar vår kärlek till frukten livet för bananarbetarna i Latinamerika?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bananen och numera den ekologiska bananen är svenskens favoritfrukt. Kluvet land har tittat på bananens väg till butiker och hem.

Allt fler väljer ekologiska- eller rättvisemärkta bananer, vad betyder det för bananarbetaren? 

Vår reporter Lari Honkanen har träffat bananarbetare och bananplantageägare i Ecuador men också pratat med svenska bananätare hemma i Sverige.

Medverkande Fredrik Fernqvist forskare SLU, Byron Paredes ägare av ett ekologiskt bananplantage, Jorge Acosta grundare av bananarbetarfacket ASTAC.

 Producent: Karin Grönberg

De klev ut som hjältar, de 22 politiker och tjänstemän, som i slutna rum 1994 hade hittat lösningen för våra framtida pensioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag tvekar många blivande pensionärer över resultatet.

- Pensionssystemet har inte levererat. Efter att ha tjatat på folk att de ska jobba heltid hela livet så är det bara några hundralappar som skiljer i pension för en person som haft låg eller medelinkomst jämfört med en person som aldrig satt sin fot på arbetsmarknaden.

Det säger Inga-Lisa Sangregorio som har skrivit boken "Blåsningen - så har det nya pensionssystemet lurat oss alla.

Vi träffar också verkstadsmekanikern Sture Eriksson samma dag som han skriver under pensionspapperna. Efter 46 år i yrkeslivet får han som pensionär ut 12000 kr i månaden plus tjänstepension under de första 10 åren på 3 000 kronor ytterligare.

Jag har varit en passiv arbetare som inte tänkt annat än att göra rätt för mig, säger Sture Eriksson, jag har inte jobbat för pensionens skull men sen när man ser vad man får blir man besviken.

- Att känna sig lurad, det var därifrån ilskan kom, berättar socialantropologen Anette Nyqvist, som reste runt i Sverige och ställde öppna frågor om vad människor tyckte om det nya pensionssystemet och det var starka känslor hon mötte.

 - Folk var arga, besvikna och uttryckte en stor oro.

Vi hör också Jimmy Kristofersson facket IF Metalls försäkringsansvarige Rönnskärsverken, Johan Anundsson civilekonom, Bo Könberg folkpartisten som ledde arbetet för pensionsarbetsgruppen som tog fram det nya pensionssystemet 1994 och Daniel Barr generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Producent: Karin Grönberg

Idealiseringen av staden driver de unga från landsbygd och småstäder men nu bryter allt fler med den urbana normen och stannar kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Inte ska väl du stanna här, du som är så begåvad måste flytta till stan, det är en uppmaning som unga på landsbygden ofta möts av. Ett utslag av en urban norm som sällan ifrågasätts.

-Livet utanför storstäderna skildras ofta med en väldigt orättvis blick och det tror jag inte är bra, det säger etnologen Maria Vallström. Hon menar att stora delar av Sverige känner sig väldigt osedda och obekräftade och det är inte bra för att hålla ihop ett land och för demokratin.

-Att växa upp i lilla Kälom var som att jag stod på paus i 18 år, berättar Kristina Ernehed journalist och ordförande i Hela Sverige ska leva i Jämtland. Jag ville förändra världen och då ”måste” man flytta till storstaden men efter flera år i Oslo, Göteborg och Stockholm har hon återvänt till Kälom med insikten att allt hon vill göra kan hon göra från Jämtland.

Kristina Ernehed drar paralleller med feminism och den urbana normen. Mannen är norm och kvinnan den andra. Staden är norm och landsbygden det andra

-Staden är modern, medveten, upplyst, oberoende, självständig det är likt hur mannen beskrivs och då måste man ha en motsats som bekräftar det. Då har man landsbygden som omodern, outvecklad, trångsynt, det motsatta till staden, säger Kristian Ernehed. Det är normer och föreställningar som inte stämmer överens med verkligheten men som vuxit fram för att bibehålla en maktordning.

Thomas Håkki Eriksson, konstnär och föredragshållare, pekar på att det finns mycket som man som ung på landsbygden får med sig men det är kvalitéer som sällan lyfts fram. Han föreläser för unga i Sverige och Norge för att de ska få syn på de tillgångar de har men han pekar också på att han själv blev förvånad när han åkte till Botkyrka och längs vägen såg betande kor, inte en betongförort.

-När man går på högstadiet borde man få resa runt till olika delar av Sverige så att man ser hur samhället verkligen ser ut och hur människor har det.

I programmet hör vi också Josef Kärnstad, Jenny Edvardsson, Sara Strandberg, Jonas Ingvarsson, Anders Brändström, Ola Arvidsson och Petvin Sandström - alla från Granö i Västerbotten.

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

 Karl-Johan Vannmoun, reporter
[email protected]                                          

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Hur ska företag utanför städerna överleva när högutbildade väljer bort landsbygden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Företagen driver en ständig kamp för att hitta medarbetare med rätt kompetens. Svenskt näringsliv frågar årligen 6 000 företag hur lätt eller svårt de har att rekrytera. 7 av 10 företag uppger att det är svårt att hitta personer med rätt kompetens.

En vanlig förklaring är hård konkurrens och svårigheter med matchning men företag i glesbygd har ytterligare en förklaring, det geografiska läget upplevs som tråkigt.

På de mindre orterna finns de privata arbetsgivarna kvar men de offentliga jobben har centraliserats vilket gör det svårare att rekrytera. Arbetsmarknaden blir så smal att det är svårt för ett par, där båda har en högskoleutbildning, att hitta jobb på orten.

I programmet hör du Phetra Ericsson personalchef Ovako, Patrik Karlsson arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv, Rikard Eriksson professor geografi och ekonomisk historia vid Umeå Universitet, Anders Jonsson VD Rototilt, Peter Strömberg personalchef Rototilt, Alice Persson, Elsa Gustafsson och Malva Ögren elever på Renforsskolan Vindeln

Karl-Johan Vannmoun, reporter                                                  [email protected]

Karin Grönberg, producent
[email protected]

I det tysta pågår en omställningsvåg i Sverige. Människor flyttar från städerna till landsbygden för att möta klimatförändringarna och samtidigt kunna leva ett bättre liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor med ambitionen att möta utmaningarna med krympande naturresurser, miljöförstöring och klimatförändringar genom att bygga lokala hållbara samhällen.

Det finns flera orsaker till den här omställningsvågen, säger Rebecka Milestad. Hon är forskare i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Dels söker människor sig till ett annat sätt att leva men det handlar också om klimatförändringarna, Sveriges bristande livsmedelsförsörjning och en större geopolitisk oro.

För några år sedan fanns bara några få folkhögskolor i landet som höll kurser i odling och självförsörjning. Men nu har utbudet formligen exploderat.

På Holma folkhögskolan utanför Höör är söktrycket stort till kurserna. Det berättar Karin Jansson som är lärare på skolan. 

- Många människor känner att vi står inför väldigt stora utmaningar när det gäller klimatet och miljön och märker att det inte finns något riktigt intresse att ta i tu med de här problemen från politikers och myndigheters sida. Så därför finns det en växande rörelse med människor som är ganska besvikna på samhället och vill göra något eget, säger Karin Jansson.

Två som har gjort det är Cecilia Ward och Monika Bengtsson. Cecilia var tidigare kommunikatör och Monika jobbade på ett teknikföretag i Dublin. Båda har erfarenheter av intensivt kontorsarbetsliv. Nu ägnar de sig mest åt odling. Det började med en kolonilott och via stadsbruk i Malmö har de nu tagit klivet och köpt en gård tillsammans.

Torgny Östling är sedan många år ordförande för Nordbruk, den svenska grenen av La Via Campesina, som är en internationell småbrukarrörelse med 200 miljoner bönder i över 80 länder runt om i världen som medlemmar.
Torgny berättar att Sverige har förlorat sin förmåga till folkförsörjning, eller matsuveränitet som det kallas. På 80-talet låg självförsörjningen på 75 procent.

- Idag är vi nere på 25 procent eller mindre, därför att man har lagt ner kombinationsjordbruken från norra Skåne till Pajala. Det har pågått i 30 år, säger Torgny Östling, och det uppmärksammas överhuvudtaget inte. Det är ungefär som att man upptäcker att beredskapen är borta när skogsbränderna kommer, menar Torgny Östling.

I programmet hör vi också Andreas Jonsson rektor på Holma Folkhögskola. Han förklarar vad sociokrati innebär, en metod som genomsyrar arbetet på skolan.

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Lari Honkanen, reporter

Karin Grönberg, producent
[email protected]

Krympande kommuner, hotellstädarnas arbetsmiljö och hur skaffar man ett jobb till sin son - starta ett café.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I säsongens sista Kluvet land tittar vi tillbaka och tittar framåt. Var finns lösningarna?

- Det finns en väldigt stark tillväxtnorm i Sverige, säger Josefina Syssner kulturgeograf vid Linköpings Universitet. Hon har skrivit en bok om de krympande kommunerna, "Mindre många". Sedan 1975 har drygt 45 procent av Sveriges kommuner blivit färre sett till antalet invånare, trots detta är det många kommuner som inte vill prata om hur de hanterar situationen.

- Jag vill gärna lyfta lite skuld från de lokala politikernas axlar och ge dem råg i ryggen och göra det lättare för dem att prata om vad det innebär för dem att leda en kommun med vikande befolkningsunderlag, säger Josefina Syssner.

Under Landsbygdsriksdagen fick rörelsen "Landstormen" sin första styrelse. De vill samla alla goda krafter som jobbar för att minska de regionala klyftorna i landet.

- Vi kommer inte bara att ha krav, utan vi kommer också att starta en politiskt obunden tankesmedja, så det handlar både om att samla massorna men också att komma med recept på lösningar, säger Malin Ackermann som sitter i Landstormens styrelse.

Kluvet land har i vår också tittat på hotellstädare arbetssituation. Enligt en enkät som Hotell- och restaurangfacket gjort upplever 7 av 10 som svarade mycket stress på jobbet, 9 av 10 har smärta och värk i kroppen. I år tittar  Arbetsmiljöverket lite extra på hotell- och restaurangbranschen. En rapport kommer i början på nästa år.

- Vi kan ju se att det är en stor underrapportering. Det blir en genomgångs-bransch eftersom man inte klarar av att vara kvar när det är så slitigt, säger Ulrika Scholander som är sektionschef på Arbetsmiljöverket.

I Kluvet land har under våren också vi tittat på vad som händer när civilsamhället tar över allt fler uppgifter som tidigare staten ansvarat för. Lars Nyström, pappa till August som har Down syndrom, ville säkra att hans son fick ett jobb efter gymnasiet och han startade ett café i Malmö.

- Jag ville att August och hans kompisar kunde komma ut i näringslivet, säger Lars Nyström.

-Vi gjorde affär på en månad och anställde 18 personer med funktionsvariationer men det är ingen vinstaffär, säger han.

I programmet hör du också Britta Flinkfeldt (S) kommunalråd i Arjeplog, Malin Rönnblom professor i Statsvetenskap Karlstad Universitet, Marie Birgersson Hotell- och restaurangfacket, Lina Tidell arbetsrättsjurist på Visita.

Kluvet land är tillbaka med tio nya avsnitt i höst.

Agneta Johansson, reporter
[email protected]

Karin Grönberg, producent
[email protected]