Kommunikationspodden

Vad har våren 2020 inneburit för hur vi ska jobba framåt med kommunikation och ledarskap? En panel från Ledarna, Arla och PostNord går igenom utmaningar och insikter inför framtiden. 

Emma Riblom, i dag kommunikationschef vid Postnord. Tidigare på bland annat Eniro, British American Tobacco och även JKL.

Bunkring

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Med ett förflutet på bland annat Samsung där han var Nordic Brand Manager är det Kalle Olsson Bexell som nu rattar kommunikationen för Ski Team Sweden Alpine som head of marketing. Vad har nya distributionskanaler under coronaåret inneburit för sändningarna och varför har de en egen talkshow? 

Ski Team Sweden Alpine har en egen talkshow, vad var viktigt att ha med och får de inte det utrymmet du tycker att ni borde få, är det därför de har kanalen? Lyssna på allt i veckans avsnitt.

Som manusförfattare fick han skriva sin första TV-serie Aspiranterna för SVT 1994, sedan dess har Hans Rosenfeldt varit nöjeschef för SVT, programledare och skrivit romaner. Men det var först för tre år sedan han tyckte att han breakade. Varför är det så?

En varg hittas med rester av en människa i magen. Den avlidne verkar ha överlevt en blodig massaker i Finland. Hur och varför hamnade han i skogen utanför Haparanda? Det är med dessa rader berättelsen i romanen Vargasommar beskrivs. En kriminalserie som nu tar sin början.I veckans avsnitt av Kommunikationspodden gästas Max Landergård av manusförfattaren och bokaktuelle Hans Rosenfeldt. Han har varit nöjeschef på SVT, programledare för en lång rad program men det är som manusförfattare för Marcella (Netflix) och Bron (SVT) hans karriär tagit fart internationellt. han har varit aktiv med att skriva för olika plattformar och kanaler i över 20 år. Hur har han sett sitt eget berättande utvecklas över tid och vilka berättelser vill publiken ha i dag? Hur ser  skapandeprocessen ut och hur berättelser hos honom kommer till liv och fäster. 

Vilken personlighetstyp jobbar du bäst tillsammans med?

Vilken är den mest användbara kritik han fått?

Detta är det tredje och avslutande avsnittet i kommunikationsdramat om byrån Creatograph. Den lilla start upen Creatograph har precis fått sitt första stora uppdrag. Offerten är godkänd och nu ska de skapa en presentationsfilm för det svenska IBS-sällskapet.

VD:n Cecilia Groop har sammankallat två av sina kollegor till ett kreativt möte. Eventprojektledaren Anders Wingegren har precis dragit sin storslagna och kostsamma idé. Nu är det dags för byråns egna regissör Daniel Burman att presentera sin idé som ska vara en varumärkesstärkande aktivitet för byråns kund svenska IBS-sällskapet.

I ljuddramats andra del får reklambyrån Creatograph i uppdrag att skapa upplevelser åt svenska IBS-sällskapet. Cecilia Frodes och Magnus Kreppers karaktärer försöker men får inte till det. 

Creatograph är reklambyrån i Stockholm som kämpar i motvind. Men nu finns det en chans till ljusning. IBS står för irritable bowel syndrome. Fenomenet är också känt som colon irritabile – känslig tarm. Har du IBS har du magsmärtor, gaser, diarré och förstoppning. Vänföreningen det svenska IBS-sällskapet vill driva forskningen framåt. För att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke har Svenska IBS-sällskapet bett Creatograph om nya idéer och den här morgonen är det kreativt möte som VD:n Cecilia Groop bjudit in eventprojektledare Anders Wingegren och regissör Daniel Burman till. 

Ljuddramat Creatograph är en satsning från Storstad i samarbete med Resumé och sänds i tre delar i Kommunikationspodden. Nu kan du lyssna på senaste avsnittet här. 

Kommunikationspodden bjuder i dag på första avsnittet av ljuddramat Creatograph med Cecilia Frode och Magnus Krepper i ett par av rollerna. Dramat gestaltar kommunikationsbyrån Creatograph, som ständigt kämpar i motvind. 

Anders Wingegren är en karismatisk eventprojektledare. Han oroar sig aldrig, förutom att bli utstött. Han gillar event, röda mattor och puss på kinden. Champagnehinkar, GANT, seglarloafers och solnedgångar. Anders är rädd för åldrandet och slänger sig därför med ungdomliga uttryck. Anders brukar säga att han är bra på att delegera, det brukar Daniel säga är en finare omskrivning för att vara lat. 

Daniel Burman är byråns regissör. Han tror att hela världen ser ner på honom under tiden han blickar upp mot de stora mästarna Zetterling, Altman och Spielberg. Han vill tillhöra de övre konstnärliga luftlagren. Han hoppas att byråjobben kan skapa en portfölj med tillräcklig verkshöjd som kan ge honom tillträde till Oscarsstayetter och Guldpalmer.

Dessa tre själars vägar har korsats och tillsammans bildar de en brokig skara som kallar sig Creatograph. De har inte alltid så lätt att umgås, men vad skulle Anders göra utan Cecilias driv, vad skulle Cecilia göra utan Daniels integritet och vad skulle Daniel göra utan Anders fingertoppskänsla för vad som är inne och inte. 

Och det är här vi möter dem. 

Den här morgonen är Daniel Burman och Cecilia Groop inbjudna till deras kund motorsågsbolaget. Motorsågsbolaget står i begrepp att lansera en ny produkt och har därför beställt en reklamfilm för Facebook av kommunikationsbyrån Creatograph. 

För 5300 år sedan försökte en 45-årig man ta sig över Alperna. Men han kom inte hela vägen utan konserverades till eftervärlden så pass bra att när kroppen återfanns 1991 fanns det flera slutsatser forskarna kunde dra av hur Ötzi, som han kallas, levde och vilket samhälle han verkade i. Det var också detta fynd som dagens gäst Johan Norberg valde att inleda sin bok med. 

Johan Norberg är författare och debattör. Han bok ”Till världskapitalismens försvar” som släpptes 2001 såldes till flera länder och han har i över 20 år varit en flitigt anlitad och läst föreläsare och författare. 

I nästa vecka släpper han sin senaste bok ”Öppen/Sluten” och i dag är han veckans gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. 

Waking up, powermind, calm, motivation, headspace. Alla är dem appar som gör anspråk på din förmåga att leva i nuet. Men hur pass användbart är det att leva här och nu? Författaren Bengt Ohlsson diskuterar mindfulness i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

Bengt Ohlsson är författare. Hans krönikor följs av tusentals i Dagens Nyheter och förutom att ha skrivit ett tjugotal böcker och vunnit Augustpriset skriver han också relationsråd till läsare i Amelia. I somras deltog han  som programvärd i Allvarligt Talat och fick en fråga om nuet och den frågan och det svaret handlar veckans avsnitt i Kommunikationspodden om. 

- Att leva i nuet förutsätter historielöshet. På en arbetsplats strävar man ju efter någonting. Ett bättre kvartalsresultat eller att få det eller det kontot. Det är ju väldigt framåtsyftande. I romanskrivandet måste du både vara extremt mycket i situationen och det du skriver just nu, samtidigt som du måste ha en känsla för var det här nuet förhåller sig till vad som kommer i nästa kapitel, i nästa och nästnästnästa. Och ha en vag känsla för vad som hänt innan. Det är därför författaryrket är så knepigt. Du ska ha 100-procentig närvaro i det du skriver, och inte. Det är en omöjlighet men det är en omöjlighet du har att hantera, säger han. 

Har våren 2020 gett plats för den kommunikativa organisationen? Morgan Olofssons berättar om sina första arton månader som MSB:s kommunikationsdirektör och vad han önskar att han gjort bättre under coronakrisens start under våren. 

I februari 2020 inföll vad vissa har kallat för en ny tideräkning. Charterplan vände från Kanarieöarna, torgen tömdes på människor, dödstalen steg. Sverige och världen fick skåda något som till en början kom att likna en krigsberedskap där fienden var coronaviruset. Nu har sommaren har passerat och inför den stundande hösten: finns det några lärdomar man kan dra från den kommunikation som bedrivits när hela världen höll andan? 

I centrum av många frågor befann sig myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ansvarig för kommunikationen vid myndigheten är Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB. I säsongspremiären av Kommunikationspodden berättar han för programledaren Max Landergård att 

- Det räcker kanske inte att en myndighet är med i fyra minuter på en pressträff en dag utan det krävs annat för att vi ska nå ut ordentligt. Om vi är ute efter beteende, hur vi ska bete oss som människor levande i Sverige, säger han. 

- Jag är en demokrat. Jag ser en utmaning där demokratin utmanas och om vi som system inte kan hantera de påfrestningarna som det här utgör och jag önskar att vi hade kunnat lyfta fler perspektiv tidigare, säger han. 

Hör hela intervjun i Kommunikationspodden på Spotify, Acast eller iTunes. 

Det började med en krypande känsla av att allt inte går rätt till, och har mynnat ut i en bok om hur genus kommuniceras och behandlas på svenska lärosäten. I dag släpps boken Genusdoktrinen av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn.

2016 inledde regeringen sitt arbete i vad de kallar för Jämställdhetsintegrering. På regeringen hemsida kan man läsa att “Att utveckla jämställdhetsintegrering som strategi är en av de viktigaste prioriteringarna inom jämställdhetspolitiken. Regeringen bedriver ett arbete med att stärka jämställdhetsintegrering på alla departement och berörda myndigheter.” Denna Jämställdhetsintegrering, inte minst på landets universitet var något som fick dagens gäster att skriva en hel bok de kallar Genusdoktrinen och nu är de här för att berätta om den. Välkomna till Kommunikationspodden Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn. 

Gästerna i Kommunikationspodden är Anna-Karin Wyndhamn är universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs univeristet och även författare.  Ivar Arpi, ledarskribent Svenska Dagbladet och också medförfattare till Genusdoktrinen.

Anser ni att yttrandefriheten har förändrats, får man inte säga vad man vill längre?

- Det har aldrig funnits någon total frihet, men det är uppenbart att vi rör oss mot att det begränsas mer och mer. Det vi skildrar i boken och som många vittnar om är att många är rädda för repressalier och att man inte får forska om vad man vill, säger Ivar Arpi. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.