Kommunikationspodden

Vågar du prata om döden? I samband med Covid ändrades samtalet och tog en annan form, menar Conny Solberg från Fonus. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden pratar vi om det som inte borde vara lika svårt att närma sig.

Conny Solberg, presstalesperson för Fonus är dagens gäst i Kommunikationspodden och besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion.

- Om vi går tillbaka i tiden två, tre år så öppnade pandemin upp möjligheten att prata om döden. Sen var det såklart inget positivt med pandemin, men sättet vi pratade om döden öppnade upp, säger Conny Solberg.

- Jag har alltid varit fascinerad över psykologin som ligger i samråd med döden. Döden har jag aldrig varit rädd för och det har varit väldigt fint, för det har varit så mycket känslor där. Så att ta steget och börja jobba med begravning kändes rätt. Och väljer man det här yrket så är det något man dras till, någonstans har man en känsla av att man kan göra skillnad, säger han.

Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google, är dagens gäst i Kommunikationspodden. Med Max Landergård pratar hon om vilka lösningar som finns inom AI just nu, och pratar också om vad framtiden kommer innebära med kommunikatörens relation till AI.

Det blir både konkreta och abstrakta samtal om AI när Andrea Lewis Åkerman besöker veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Bland annat glider samtalet in på den etiska aspekten av framtagandet av AI.

- Vi måste jobba tillsammans och när jag säger det innebär det inte bara att du anställer rätt funktioner till bolaget, utan att du också samarbetar med akademi och politik, säger Andrea Lewis.

Saknas det lagstiftning idag, tycker du, för att reglera AI?

- AI är för viktigt för att inte reglera. Det är mycket lagstiftning på gång, inte minst inom EU med AI Act. Där behöver man ta vara på möjligheterna men också säkerställa att AI används ansvarsfullt, säger hon.

Föreställ dig en solgul äng, eller en sjö i en skog. Det kan vara en plats att börja på när du förbereder dig inför ett mingel. I sin bok ”Bli ett socialt geni” skriver Isabella Alveborg om presentationsteknik, retorik och mingel.

Isabella Alveborg besöker Caroline Thunved och Max Landergård i Kommunikationspodden för att ge sina tips om hur man kan bli lite vassare i sociala sammanhang.

- Det viktigaste är att få personer att känna sig grundad. Man kan göra en mindfulnessövning som att ”gå till vattenhålet”. Innan man går ut på scenen eller in på minglet så kan man gå till en toalett eller hörnet av ett kapprum. Blunda, andas och visualisera en trygg plats. Så försöker man tänka på vad man hör och ser i sitt vattenhål, i mitt fall en skogsdunge. Ska man mingla så tänker jag i förväg vilka två eller tre saker jag ska prata om inte mer. Eller om man på scenen ska dra en rapport så sätter man målet, kliver ur sitt vattenhål och sedan in i situationen, säger Isabella Alveborg.

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Finns det något svenskar har mycket åsikter om, efter väder, så är det trafik. Anna Lihr har varit kommunikationsdirektör i tio år vid Trafikverket och i säsongspremiären av Kommunikationspodden träffar hon Max och Caroline i studion.

Statskontoret gjorde 2023 en utredning som bland annat kollade på kommunikationsarbetet hos myndigheter följer försiktighetsprincipen och matchar statlig värdegrund och satte ljus på begreppet ”beteendepåverkande kommunikation”

- Hur ska vi på Trafikverket tänka kring det. Låt säga att vi behöver kommunicera följande: ”om du ska ta dig från punkt A till C, så kan du inte åka via B för där pågår ett arbete”. Är det beteendepåverkande, eller är det bara information? Det är beteendepåverkan, men det är samtidigt information från en operativ myndighet som informerar folk om hur de lättast kan ta sig fram. Jag tror man ska passa sig för hårklyveri och se det mer som breda penseldrag. För vi som myndighet måste också ta oss igenom bruset och våga kommunicera modigt för att komma igenom bruset, och samtidigt mappas mot försiktighetsprincipen, säger Anna Lihr.

Framtiden står i fokus när Nicklas Hermansson gästar Max och Caroline i säsongsavslutningen av Kommunikationspodden. Det här är åtta trender du inte vill missa. 

Nicklas Hermansson har valt att fokusera på framtiden. Efter 20 år i mediebranschen har han jobbat mycket med utveckling av format och jobbar idag med ett eget nyhetsbrev med sextusen prenumeranter. Han är återkommande inbjuden framtidsspanare i SVT och vill gärna hålla koll på sin egen livscykel. Därför har han en klocka som ständigt räknar ner mot den sista dagen.

- Innan klockan hade jag en grej på kylskåpet, där jag prickade i hur många veckor jag har kvar att leva men nu har jag hittat klockan från en belgare som kan genom mina uppgifter kan se klockan, som gör mig mer modig. Min brorsa skulle egentligen få den men jag fick tillbaka den direkt.

I Kommunikationspodden är Nicklas Hermansson inbjuden för att dela med sig av åtta framtidsspaningar som är värt för en kommunikatör att hålla koll på inför 2024.

Lyssna på hela avsnittet nu!

Calle Swanson, kommunikationschef för Visita är veckans gäst i Kommunikationspodden, och mötte Caroline Thunved och Max Landergård i studion för att prata om upplevelseindustrin och restaurangbranschens nuläge, framtid och vilken roll kommunikation spelar för framgång.

• Det kommer då och då rubriker om ”nu rusar konkurserna” men det man mest märker på det är alla de som gör vad de kan för att undvika konkurser. Jag tycker man ofta ser att man drar ner rätter på menyn eller har stängt någon dag i veckan och det är nog mer det läget vi är i nu men det råder fortfarande en stor osäkerhet såklart i branschen, säger Calle Swanson.

Och vad var det Calle menade var den största utmaningen, som rubriken antydde? Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden så får du reda på det.

Marianne van Rooijen är sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset i Uppsala, läkare och prisvinnare av Stora kommunikatörspriset i kategorin för bästa kommunikativa ledare. Idag gästar hon Kommunikationspodden för att berätta mer om sitt ledarskap.

Marianne van Rooijen besöker Max Landergård och Caroline Thunved för att berätta om sitt ledarskap i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- Jag är kommunikativ som person. Jag pratar ganska mycket, jag lyssnar också ganska mycket. Jag tycker om att ha en dialog och det är nog hela basen. Ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. Hur får man med sig människor, då måste man lyssna och prata och lyssna igen. Sen försöker jag också jobba med tydliga mål och kommunicera dem hela tiden.

Ledarna släppte 2020 rapporten ”I förändringens riktning”, där tittade de närmre på chefers kompetensbehov. Endast 15% instämde i att de kommer behöva vidareutbilda sig under de närmsta tre åren.

Carolina Engström Lökken är VD för rekryteringsbyrån WES är inbjuden till veckans avsnitt av Kommunikationspodden för att prata om hur vi ska se på lärande.

• Man måste dels omvärdera vad kompetensutveckling är. Vi lever i en omtumlande tid, geopolitiskt, värderingsmässigt… Det vi ser nu är att det ledarskap som kommer behövas framåt är inte bara de som vi haft de senaste åren. Vi måste jobba på vårt eget lärande och vår egen nyfikenhet. Men det är ju också något som vi tänker på när vi rekryterar. Vad är det för kompetenser och personligheter som vi ska leta efter? Det är ett mindset som människor och ledare måste ha för att vi ska klara omställningen. Där behöver ledare vara medveten och jobba med det. Man brukar ju säga att 40% av alla kompetenser kommer bytas ut de närmaste åren och det går ju inte ens att ta in vad det kommer betyda för en. Det går inte ens att ta in vad det betyder. Jag kommer bli helt inaktuell de kommande åren om jag inte lär mig nu. Men jag kan inte gå på kurser hela tiden, så hur ska man få till ett lärande. Och då tänker jag att allt börjar med…, inleder Carolina Engström Lökken. Hela svaret får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barakat Ghebrehawariat är föreläsare och nyutkommen författare till boken ”Får man säga svart?: från teoretisk ångest till terminologisk trygghet”. Idag besöker han Kommunikationspodden för att diskutera vad man får och bör säga, och i vilken situation vissa ord passar bäst. 

Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang.

Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang. 

Man behöver säga svart ibland. Om du går hem till din familj och förskräckt berättar att vi är en helvit organisation och vi har inte en enda svart person, och då ska du göra det eftersom du vill vidarebefordra en berättelse om att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen. Men om du kommer hem och säger ”Jag såg en svart person”, så borde din normkritiska radar tjuta högt. Det finns stunder vi underbetalar hudfärg, och det finns stunder då vi överbetonar hudfärg, säger Barakat Ghebrehawariat i Kommunikationspodden. 

Lyssna på hela avsnittet här.

Det tillitsfulla ledarskapet

Johanna Faijersson, kommunikationschef vid Polisförbundet, gästar Max Landergård och Caroline Thunved för att djupdyka i det tillitsfulla ledarskapet. Tillit används på många ställen av flera chefer - men vad innebär det egentligen?

Johanna Faijersson, tidigare vid Cancerfonden och senast som konsult vid Reform Society, tillträdde tidigare i år som kommunikationschef vid Polisförbundet. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden diskuteras det tillitsfulla ledarskapet.

”Som chef måste man visa vem man är som individ, även om man har en professionell och en privat del. Gruppen måste ändå förstå en lite, vad är viktigt för mig… det är en parameter. Jag har alltid velat förstå vem min chef är. Och då har man också möjlighet att vara sårbar och visa hur man tänker. Där finns fler chanser att bygga tillit. Det kan låta som att tillit är gulligt och snällt men det ryms många svåra delar i det, att ge feedback och ta tag i saker, våga blotta dem och arbeta med dem. Det är sådant vi oftast annars tycker är instinktivt jobbigt”, säger Johanna Faijersson.