Konflikt

Om Brasilien, där 40 miljoner människor har lyfts ur fattigdom de senaste åren. Men - är nya kylskåp i favelan och värdskap för fotbolls-VM bevis för att Brasilien blivit ett medelklassland, eller krävs det mer? Hör ekonomer, burksamlare och arga superhjältar om den mest omfattande klassresan i Brasiliens historia. Konflikt sänder från Rio de Janeiro.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns få platser som är så öppna för alla i Brasilien som stranden i Rio de Janeiro. Här får alla plats och det kostar inget att slå sig ned i den mjuka sanden eller ta ett dopp i vågorna. Ändå är stranden som sträcker sig från enkla Cobacabana till fashonabla Leblon som ett klassamhälle i miniatyr där alla vet sin plats.

Men kanske håller det där på att förändras. Efter att i generationer levt i väldigt fasta sociala mönster håller idag miljoner brasilianare på att röra sig in mot mitten och den växande medelklassen är regeringspartiet PT:s stolthet.

Dagens Konflikt sänds från medelklassens domäner i Ipanema mitt emellan strandens ytterkanter. Gäster är Henrik Brandão Jönsson, korrespondent för Dagens Nyheter - mångårig Riobo och författare till boken Gräset är alltid grönare i Brasilien, Rafael Maranhao, svenskbrasiliansk journalist och pressekreterare på det brasilianska VM-kontoret oi ch Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.

Trots att miljoner brasilianare fått det mycket bättre ekonomisk de senaste tio åren har missnöjet jäst inför de stora sportevenemangen som ligger framför Brasilien - sommarens fotbolls-VM och sommar-OS 2016. Lotten Collin har besökt ett köpcentrum i Rio där hon träffade Eron Gerais de Mello som klätt ut sig till Batman för att kräva social rättvisa.

Samtidigt som protesterna fått mycket uppmärksamhet i massmedia finns det många brasilianare som är nöjda med de förändringar som samhället genomgår. En av dem är ensamstående fyrbarnsmamman Marcia Silva som tack vare familjebidraget Bolsa Familia kunnat köpa sitt första kylskåp. Konflikts Kajsa Boglind besökte henne i Complexo Do Alemão, en av Rios största kåkstäder.

Mycket av de förändringar som sker i Brasilien beror på regeringspartiet PT:s stora välfärdssatsningar. Den senaste och en av de mest kontroversiella är Mais Medicos som innebär att Brasilien köper in tusentals utländska läkare framför allt från Kuba. Lotten Collin har besökt en klinik i den fattiga delstaten Acre och intervjuat ekonomen Silvia Maria Matos vid Getulio Vargas-institutet i Rio de Janeiro.

Extramaterial som finns som podd:

Intervju med amerikanske Nobelpristagaren i ekonomi Eric Maskin om Brasiliens ekonomi och möjligheterna att minska klassklyftorna i landet:#ljud=4887405#

Intervju med brasilianska ekonomen Claudia Costin, chef för utbildningssekretariatet i Rio de Janeiro, om vad som utmärker den nya konsumtionsinriktade brasilianska medelklassen:#ljud=4887409#

Producent: Lotten Collin
Programledare: Kajsa Boglind

Om invasionen som chockade världen. De ryska styrkorna på Krim-halvön fick den tyska kanslern Angela Merkel att undra om Vladimir Putin befann sig i "en annan värld". Bortom alla fördömanden och de få försöken att försvara, går det att förstå Putins beteende? Hör röster från Moskva, New York, Berlin och Vårberg om rysk messianism, kålsuparteorier och det både förvirrande och farliga, livet i en alltmer instabil värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katja Abashinas personliga historia tränger in i Krim-konfliktens alla olika hörn. Hon själv är född i Ukraina. Hennes mamma är från Lviv i västra Ukraina. Hennes pappa är ryss. Katjas syster har en lägenhet på Krim. Själv är Katja i 30-årsåldern och i huvudsak från "väst", hon har bott i Sverige i 20 år. Men Katja blev lättad när ryssarna kom till Krim och är nu kritisk till hur media målar upp en mycket mörk bild av Ryssland, det berättar hon för Konflikts Jesper Lindau.

För att diskutera den negativa bilden av Ryssland, våra möjligheter att förstå ett land som Ryssland, med en rik kultur och en lång historia som stormakt, finns i Konflikts studio diplomaten och förre ambassadören i Georgien Hans-Gunnar Adén. Han försöker också söka rötterna till det som händer nu på Krim i Rysslands behov av en multipolär värld, en värld där inte enbart en stormakt anger spelreglerna.

Konflikts Johanna Melén sitter också med i studion för att samtala och ringde upp en mängd röster i Ryssland för att försöka tränga in i Vladimir Putins hjärna, som den nu ter sig efter det att ryska styrkor tagit kontrollen över ukrainska Krim. Hör Putins förre språkrör Sergej Markov som inte utesluter ett krig mellan Nato och Ryssland. Hör också Aleksandr Morozov som är chefredaktör för den Putin-kritiska tidningen "Den ryska tidskriften" som berättar om att förut så "ansåg vi alla att Putins antivästliga, antiliberala och aggressiva retorik var riktad uteslutande till hemmapubliken som ett sätt att öka sin popularitet. Efter Ukraina verkar det stå klart att han faktiskt också är beredd på en direkt konflikt med väst." I Johanna Meléns reportage hör ni också statsvetaren Lilia Sjevtsova som förklarar det hon kallar för "Putindoktrinen".

I veckan publicerades en artikel på Washington Posts hemsida som väckte mycket uppmärksamhet. "Hur Putins världsbild formar hans handlande på Krim" löd rubriken, skriven av Maria Snegovaja, en rysk akademiker som forskar i statsvetenskap på Columbia-universitetet i USA. Konflikts Ivar Ekman ringde upp henne och hon berättade om de filosofer som Putin gärna vill att Rysslands guvernörer ska läsa. Maria Snegovaja anser också att det som händer på Krim går att likna vid Tysklands annektering av Österrike och Sudetenland i Tjeckoslovakien 1938.

Tyskland har som inget annat europeiskt land har lika starka skäl för att försöka förstå Ryssland. Tyskland är Rysslands viktigaste partner i EU och beroendet går i båda riktningar. Den tyska industrin är livrädd för att sanktioner mot Ryssland kommer att slå tillbaka mot deras egna intressen. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Stefan Meister, expert på tysk Rysslands-politik vid tankesmedjan European Council on Foreign relations, som anser att Europa fullständigt har missbedömt hur centralt Ukraina är för Rysslands självuppfattning som stormakt. Rainer Lindner som är chef för Tyska Näringslivets östkommitté berättar om hur viktigt det är att nu undvika social oro för att rädda de över 300 000 tyska arbetstillfällen som påverkas av relationerna till Ryssland. Hör också en av Tysklands mest kända Rysslands-experter Alexander Rahr om varför Europa kanske måste lära sig att leva med det som hänt på Krim.

Programledare: Ivar Ekman

[email protected]

Producent: Jesper Lindau

[email protected]

Om tjetjenska flyktingar i Sverige som Migrationsverket vill skicka hem, men vars utvisningar stoppats av FNs tortyrkommitté. Hör Rashid om rädslan för att återvända till det land där han en gång torterats. Hör också den kända människorättsaktivisten döma ut Sveriges behandling av tjetjenska flyktingar och hör vad Migrationsverket svarar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under de senaste två åren har FNs Kommitté mot tortyr (CAT) stoppat flera utvisningar av tjetjener från Sverige. De stoppas eftersom FN anser att det kan finnas en risk att dessa flyktingar utsätts för bland annat tortyr om de tvingas återvända. Detta innebär inte att utvisningsbesluten är upphävda, de är temporärt stoppade under tiden som CAT utreder fallen närmare.

Ett av de fallen möter ni i Konflikt. Det handlar om fyrabarnspappan Rashid som bor med sin familj i ett mindre samhälle i Västmanland. Konflikts Johanna Melén åkte hem till dem och lyssnade på Rashids berättelse om hur han torterats i Tjetjenien och hans rädsla för att tvingas återvända dit.

Tjetjenien är en rysk delrepublik i norra Kaukasus som efter Sovjetunionens upplösning i början på 1990-talet utropade sin självständighet. Ryssland svarade med två förödande krig som kostade uppskattningsvis 150 000 tjetjener livet. Många fler drevs på flykt och huvudstaden Groznyj bombades till en grushög.

Sedan drygt åtta år leds delrepubliken av Ramzan Kadyrov. Maktfullkomlig, lynnig och brutal är bara några av orden som brukar användas för att beskriva honom. Han styr helt efter eget kynne, med den ryske presidenten Putins tysta medgivande. För så länge Kadyrov håller kontroll över Tjetjenien har han fria händer, förklarar människorättsaktivister vi talat med.

Det är svårt att få någon som helst rättvisa i Tjetjenien. Det skildras i Daniela Marquardts reportage där hon träffar Inna Bukshtynovich och Joanna Kurosz från organisationen Civil rights defenders som med hjälp av en fotoutställning skildrat brott mot mänskliga rättigheter i Kaukasus. I hennes reportage hör ni också den ryske människorättsjuristen Dmitrij Utukin, som arbetar i ett mobilt team som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien.

Svetlana Gannúsjkina är en av Rysslands mest respekterade människorättsaktivister och har flera gånger omnämnts som möjlig mottagare av Nobels fredspris. När Konflikts Johanna Melén ringde upp henne i Moskva var hon mycket kritisk till Sveriges sätt att utvisa flyktingar som kommer från Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina rekommenderar inte längre flyktingar att söka asyl i ett Sverige som inte lyssnar på vad de som försvarar mänskliga rättigheter i Kaukasus har att berätta.

För att debattera frågan har vi med Henrik Hallgren, analytiker med inriktning på tidigare Sovjetunionen och ordförande för organisationen Forum Eurasien, Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket och Katarina Nilsson, juridikstuderande, som på frivillig basis hjälpt flera tjetjener i deras asylprocesser.

På vår hemsida finns också en intervju som Konflikts Jesper Lindau har gjort med den amerikansk-franske författaren Jonathan Littell, känd för sin roman De Välvilliga. Han var i Tjetjenien som biståndsarbetare under båda krigen på 90-talet och har skrivit boken "Tchétchénie, An III", Tjetjenien år tre. Littell anser att det är farligt att skicka tillbaka tjetjener med någon form av anknytning till gerillan, de riskerar tortyr och död.

Apropå dagens ämne som i grunden handlar om allt starkare kopplingar mellan Sverige och resten av världen, så vill vi passa på att berätta att Konflikts redaktion ska flytta. Vi lämnar Radiohuset. För er som inte bor i Stockholm så kan vi berätta att Radiohuset ligger ganska ödsligt där Östermalm tar slut och friluftsområdet Gärdet tar vid. Vi flyttar nu till stockholmsförorten Vårberg, en flytt som vi hoppas ska ta oss lite närmare den stora värld som vi försöker berätta om i Konflikt varje vecka.

Programledare: Daniela Marquardt

[email protected]

Producent: Jesper Lindau

[email protected]

Om Eritrea, som sågs som Afrikas stora hopp - idag kallas det kontinentens Nordkorea. Vad var det som gick fel? Hör röster från Sawa, Bagarmossen och Sveriges Riksdag om krossade drömmar, livslångt slavarbete och tortyrläger på vägen till frihet i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Höstens båtolyckor utanför den italienska ön Lampedusa fick stor uppmärksamhet över hela världen. Men vad var det egentligen som drivit de afrikanska unga männen att riskera livet i livsfarliga båtar?

Majoriteten av de som dog i havet var från Eritrea, och de var en del av en allt större ström av eritreaner som flyr sitt hemland. Förra året sökte nästan 5000 eritreaner asyl i Sverige, dubbelt så många som 2012. Men trots att eritreaner med god marginal är den näst största gruppen asyslsökande efter Syrier, så är anledningen till att dom flyr mycket mindre känd än till exempel inbördeskriget i Syrien.

Ett viktigt skäl är den fruktade nationaltjänsten - en sorts kombinerad värnplikt och samhällstjänst som alla eritreaner måste göra och som oftast inte har någon bortre tidsgräns. Många gör denna nationaltjänst i årtionden och det är också förbjudet att lämna landet under tiden som man ska stå till statens förfogande.

Konflikts Linda Jensen Kidane träffade Filimon som lyckades rymma från det militärfängelse han satts och som idag lever i Sverige.

Men också sedan man lämnat Eritrea återstår många faror. En av de värsta är risken att kidnappas vid gränsen eller från något av de flyktingläger som många eritreaner hamnar i i grannlandet Sudan.

De kidnappade förs till tortyrläger i egyptiska Sinai där de plågas för att pressa anhöriga runt om i världen på pengar. Enligt människorättsaktivister uppskattas runt 30 000 eritreaner och sudaneser ha utsatts för övergreppen, en verksamhet som omsätter miljardbelopp.

Konflikts Linda Jensen Kidane träffade en ung man, som också heter Filimon, och som nästan helt miste sina händer under tortyren i Sinai. Idag bor han i Sverige.

Även om flyktingströmmen från Eritrea till Sverige blivit större på senare år så har eritreaner länge varit en del av det svenska samhället. Många tusen kom till Sverige på 80- och 90-talen, på flykt undan det 30 år långa krig som till slut ledde fram till självständigheten 1991. Många, också barn till exileritreanerna, har fortsatt att engagera sig i landet de har rötter i.

Men bland exileritreanerna har det också vuxit fram helt olika tolkningar av hur landet utvecklats efter självständigheten. Konflikts Kajsa Boglind har träffat tre stockholmare med rötter i Eritrea och som ser helt olika på läget i landet - socialdemokratiske riksdagsledamoten Arhe Hamednaca och Manna Yohannes och Fethawi Mehari som är engagerade i ett eritreanskt ungdomsförbund som sympatiserar med regimen.

Gäster i studion är frilansjournalisten Donald Boström med lång erfarenhet av att bevaka Eritrea och som flera gånger träffat och intervjuat landets president och Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist på radiokanalen Radio Erena.

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Kajsa Boglind

Extramaterial:Intervju med Cedric Barnes, chef för tankesmedjan International Crisis Groups Afrikas Horn-projekt om läget i Eritrea:#ljud=4864819#

Om nationalistiska slagord och ljuv sång på Majdan - kontrasternas torg i Ukrainas huvudstad Kiev. Vad driver demonstranterna och vad satte igång det ukrainska upproret? Ryska imperiedrömmar eller europeisk naivitet? Hör också röster från Krim, Stockholm och Moskva om risken för splittring - ja till och med inbördeskrig - i Europas näst största land.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Det som pågår på Majdan är varken en nationalistisk eller kulturell kamp. Det handlar om klassiska rättvisefrågor - demokrati, välstånd och rättssäkerhet, säger Andreas Umland, expert på rysk och ukrainsk historia vid Kiev-Mohylauniversitetet i Konflikts Ivar Ekmans reportage från Kiev.

Men hittills har protesterna, en del kallar det den ukrainska revolutionen, krävt minst sex människors liv. Många har skadats, flera har försvunnit.

Och bland demonstranterna finns extremnationalistiska krafter som inte väjer för symboler från en tid då nazismen härjade i Europa.

Men vad var det som utlöste våldsamheterna på Kievs gator?

I dagens Konflikt backar vi också tillbaka till november förra året - till toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius där tanken var att Ukraina skulle ta ett steg närmare EU och underteckna ett frihandels- och associeringsavtal med unionen inom det så kallade Östliga partnerskapet.

Så blev det inte och nu ser vi konsekvenserna av en delvis ogenomtänkt EU-politik, både i förhållande till länderna i det Östliga partnerskapet och till Ryssland. Det menar i alla fall Neil Melvin, konfliktforskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI i en intervju med Konflikts programledare Daniela Marquardt. Hon möter också den amerikanska journalisten och författaren Anne Applebaum, aktuell med boken "Järnridån", i ett samtal om framförallt Rysslands roll i dragkampen om Ukraina.

Konflikts producent Johanna Melén träffar Sveriges utrikesminister Carl Bildt, en av initiativtagarna till ett närmande mellan EU och Ukraina, och frågar honom om vilket ansvar EU har för att finna en lösning för Ukraina.

Och så hör vi parlamentarikerna på halvön Krim, den autonoma republiken i södra Ukraina där en majoritet av invånarna är ryssar och där man räds den ryskfientliga retoriken i andra delar av Ukraina.

Dessutom en intervju med Fjodor Lukjanov, chefredaktör för den ryska tidskriften Russia in global affairs, om hur långt Ryssland är redo att gå för att försvara sina intressen i Ukraina.

Programledare: Daniela Marquardt
[email protected]

Producent: Johanna Melén
[email protected]

Om tövädret i relationerna mellan Iran och västvärlden. Sedan Hassan Rouhani valdes till president i Iran har han slagit världen med häpnad och gett iranierna nytt hopp. Han har pratat med Barack Obama i telefon, och inlett seriösa förhandlingar om Irans kärntekniska program. Men hur mycket kan en man åstadkomma? Vad vill han åstadkomma? Och hur starka är dessa hökar som stretar emot förändring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan besökte utrikesminister Carl Bildt Iran, tidigt ute bland europeiska utrikesministrar, och fler står på kö för att få besöka den president som charmat världen och fått många att se på Iran med nya ögon.

För iranierna som valde Hassan Rouhani handlar islossningen med omvärlden om ett slut på sanktionerna, bättre ekonomi och större frihet. Det var det Rouhani gick till val på. Och det är inte svårt, ens för en utlänning, att känna av den kollektiva lättnad många ger uttryck för, över att Iran är på väg ut ur sin mångåriga isolering och kanske är på väg att bli ett land som andra.

Förväntningarna är stora. Och hur nöjda är iranierna med sin twittrande president? Hör några iranier vid en glasskiosk, lättade över att slippa skämmas över sin president men också måna om att Iran inte får göra avkall på sina värderingar och stolthet.

Och ett uttryck för presidentens popularitet är kanske att man inte hör så många skämt om honom. Det enda öknamn en av de intervjuade har hört är HASSAN LÅSSMEDEN, för att han pratade så mycket om nycklar under valkampanjen. Han höll till och med i en nyckel för att visa att det var han som skulle kunna låsa upp.

Men eftersom Rouhani är president i den islamiska republiken, så har han inte makt över hela staten. Tv-chefen som blockerade honom i onsdags, utses av Irans högste andlige ledare, Ayatollah Khamenei. Och konservativa krafter dominerar parlamentet och alla officiella medier och rättsväsendet och en rad andra institutioner som kan sätta käppar i hjulet för honom. Och de gör gärna det. Kan de lyckas? Samtal med den välkände statsvetaren Sadegh Zibakalam.

På president Rouhanis hemsida ligger en video som påminner om amerikanska presidenters kampanjvideofilmer, fast förstås helt iransk, i svartvitt och med korancitat. Och iransk också i den mening att presidentens budskap är ett som stats-tv inte kan visa. Hör Hossein Dehbashi som har gjort filmen.

Två av Irans mest prominenta sjävständiga tänkare har nyligen släppts ur fängelse, journalisten Isa Saharkhis och ekonomen Saed Leylaz. Båda greps efter den gröna revolten för snart fem år sedan. De hölls i isoleringscell flera månader vardera och när de så småningom fick cellkamrater var det antingen narkotikasmugglare eller medlemmar av Al Qaeda som gripits i Iran. Isa Saharkhis misshandlades och torterades och hans hälsa har blivit allvarligt lidande. Saed Leylaz hotades och uppmanades göra avbön i TV. Och trots att båda dessa män är medvetna om att de inte är skyddade bara för att Iran har fått en ny president, så uttrycker de starkt hopp:

Iran är ett av dessa länder som blivit offer för sitt eget nyhetsvärde. Det talas om Iran i medier i stort sett dagligen, om kärnteknikprogrammet, om geopoiltik, om det går att lita på Irans ledare, om den islamiska revolutionens stränghet. Sällan handlar det om iransk vardag. Följ med Cecilia Uddén och Agneta Ramberg på restaurang där de äter traditionell persisk kyckling och där man kan se hur olika kvinnor klär sig i Iran.

Sist i programmet samtal med ambassadör Peter Tejler om utmaningar och möjligheter i förhandlingarna om Irans kärnteknikprogram.

Programledare och producenter

Agneta Ramberg och Cecilia Uddén

Om Iskanderrobotar, gotländsk sand och hotet från öst. Hur rädda bör vi vara för den ryska militära upprustningen? Och hur mycket borde vi investera för att försvara oss mot den? Hör försvarspolitiker, gotländska bönder och en rysk U-båtsveteran i Kaliningrad om det ryska spöket som än en gång sveper genom den svenska försvarsdebatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den ryska enklaven Kaliningrad, 30 mil från Gotland, var i höstas skådeplatsen för en stor rysk-vitrysk krigsövning, kallad Zapad, Väst - 2013. Och i december kom medieuppgifter om att Ryssland - just i Kaliningradområdet - placerat ut kortdistansrobotar av typen Iskander - robotar som kan bära kärnvapen.

Det här är något som oroar svenska försvarspolitiker och just upprustningen i Kaliningrad har använts som ett skäl för att Sverige bör satsa mer på sitt försvar.

Men hur ser hotet från Ryssland i själva verket ut? Och hur ser ryssarna själva på det? I programmet hör vi reportage från Kaliningrad, där Konflikts Johanna Melén bland annat träffar Vasilij Besedin, u-båtsveteran som var med ombord U 137, den sovjetiska ubåt som gick på grund utanför Karlskrona 1981.

Till en förrådsbyggnad på det avmilitariserade Gotland anlände i höstas 14 stridsvagnar. Men hur långt räcker de för att försvara Sverige? Konflikts Ivar Ekman besöker ön och pratar rysskräck och svensk försvarspolitik med bland andra historikern Åke Sandström och moderatpolitikern Rolf K Nilsson.

I Sveriges riksdag träffar Konflikts Daniela Marquardt försvarspolitikerna Allan Widman (fp), Torbjörn Björlund (v), Peter Hultqvist (s) och Cecilia Widegren (m) för att höra deras argument för hur det svenska försvaret bör formas utifrån utvecklingen i Ryssland.

Gäster i studion är Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert och säkerhetspolitisk analytiker vid vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Sven Hirdman, tidigare Moskvaambassadör och statssekreterare på försvarsdepartementet samt Jan Leijonhielm, före detta ansvarig för Rysslandsstudierna vid FOI.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Producent: Johanna Melén
[email protected]

Om slarv i kärnvapensilon, kryssningsmissiler på vift och om fuskande officerare med fingret på avtryckaren. Hör författaren Eric Schlosser om olyckor och fusk i de amerikanska kärnvapenstyrkorna. Det var länge sedan tiotusentals människor i Europeiska städer bildade mänskliga kedjor i protest mot kärnvapen. Hör om Svenska läkare mot kärnvapen som fortsätter sin kamp mot undergången. I studion samtalar Hans Blix och Katarina Engberg med programledaren Daniela Marquardt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

USA:s försvarsminister Chuck Hagel har begärt en omedelbar och total översyn av de amerikanska kärnvapenstyrkorna som har skakats av en lång rad skandaler, säkerhetsbrister, missbruk, fusk och dåligt ledarskap.

"Vad finns det mer som jag inte vet om att jag inte vet om?" är frågan som försvarsministern vill ha svar på, förklarade hans talesperson John Kirby i veckan.

Sedan de första atomvapnen byggdes har det funnits stora problem med olyckor och mänskliga misstag på amerikanska kärnvapenbaser. Flera tecken tyder på att de amerikanska kärnvapenstyrkorna inte mår bra. Om detta och om hur USA planerat för krig har journalisten Eric Schlosser skrivit boken Command and Control. Han intervjuas av Konflikts Jesper Lindau.

Under sitt Berlin-besök förra året upprepade USA:s president Barack Obama sin vision om en värld utan kärnvapen och uppmanade Ryssland att medverka till fortsatt nedrustning. Samtidigt som Obama höll sitt tal vid Brandenburger Tor, besökte Rysslands president Vladimir Putin en av landets största försvarsindustrier. I ett möte med företrädare för det ryska försvaret gav han sin amerikanske kollega kalla handen. De ryska försvarsanalytikerna Aleksandr Golts och Viktor Baranets förklarar varför Ryssland behöver kärnvapen. Reporter Johanna Melén.

Frank Rose är statssekreterare vid amerikanska UD med ansvar för kärnvapennedrustning. Under ett kort besök i Stockholm förklarade han att USA är fast beslutet att få med Ryssland på att minska kärnvapenarsenalen ytterligare. Han intervjuas av Daniela Marquardt.

President Obamas nollvision för kärnvapen i världen kritiseras också för att paradoxalt nog driva på en nukleär upprustning, när andra länder vill behålla eller skaffa fler kärnvapen, för att möta USA:s överlägsna konventionella styrka. Så resonerar bland andra Andrew Futter, som undervisar i Internationella relationer på universitetet i Leicester i Storbritannien. Reporter, Jesper Lindau.

Antalet kärnvapen har visserligen minskat sedan kalla krigets dagar men riskerna med dessa förintelsevapen har knappast blivit mindre. Ändå är det ganska tyst kring kärnvapenfrågan. Reportage om engagemang mot kärnvapen då och nu av Daniela Marquardt, som träffar Svenska Läkare mot Kärnvapen och förre nedrustningsambassadören Maj-Britt Theorin.

Gäster i programmet är Hans Blix, tidigare chef för internationella atomenergiorganet IAEA och FN:s vapeninspektörer, och Katarina Engberg säkerhetspolitisk expert.

Programledare: Daniela Marquardt

[email protected]

Producent: Jesper Lindau

[email protected]

Om den skiftande sanden i Mellanösterns maktspel. USA och Iran talar med varandra, och plötsligt fylls regionen av både hopp och bävan. Kan de upptinade relationerna leda till en verklig och varm vänskap? Vem vinner i så fall på det? Hör röster från Washington, Ra’anana och Doha om israelisk övergivenhet, saudiska kärnvapen och svensken som befunnit sig i den diplomatiska stormens mitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått två knappt två månader sen det tillfälliga avtalet träffades i Geneve mellan Iran och P5 plus 1, det vill säga Säkerhetsrådets medlemmar tillsammans med Tyskland, om Irans kärnteknikprogram. Avtalet går ut på att Iran stoppar utveckling av delar av sitt kärnteknikprogram i utbyte mot begränsade lättnader i sanktionerna. Många betraktar det som en milstolpe i en betydligt större process där USA och Iran - som tillbringat de senaste 30 åren i fientlighet - nu verkar vara redo att närma sig varandra. En som följt denna process mycket nära är statsvetaren och Iranexperten Trita Parsi.

Många här i Sverige känner till honom som en av dom mest anlitade och insiktsfulla analytikerna om Iran och USA. Men Trita Parsi är inte bara analytiker, han är, i egenskap av president för NIAC, det nationella iransk-amerkanska rådet, i allra högsta grad en spelare i detta storpolitiska drama. Och i november var han på plats vid förhandlingarna i Geneve. Frilansjournalisten Petra Socolovsky träffade honom hemma i Washington.

　Ett land som både står USA väldigt nära och som samtidigt har ett väldigt konfliktfyllt förhållande till Iran är Israel. Därför är det inte konstigt att man i där har reagerat starkt på den senaste tidens utveckling. Men reaktionerna har varit mycket olika i olika politiska läger. Konflikts Ivar Ekman ringde upp Aluf Benn, chefredaktör på den liberala tidningen Ha'aretz. och ledarskribenten Sarah Honig på konservativa Jerusalem Post.

Ett annat land som också uttryckt oro över närmandet mellan Iran och Usa, är Usas andra nära allierade i Mellanöstern - Saudiarabien. För saudierna tolkas avtalet som skrevs i november som bara ytterligare ett tecken - i en lång rad - på att USA är på väg att distansera sig från Saudiarabien. Och det har skapat panik, förklarade Mehran Kamrava, professor och chef för International and Regional Studies at Georgetown University's School of Foreign Service in Qatar när Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom på kontoret i Doha.

I studion kommenterar Frida Stranne, statsvetare och gästforskare vid American University i Washington tillsammans med Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg.

Programledare:Ivar Ekman

[email protected]

Producent:Kajsa Boglind

[email protected]

#ljud=4827746#

#ljud=4828132#

#ljud=4827745#

#ljud=4827742#

#ljud=4827744#

Tidigare Konfliktprogram på om relationen mellan USA och Iran:

Om Olympiska spel bland förbittrade folk, oläkta sår och i rädslan för terrorn. Vinter-OS i ryska Sotji sätter fokus på Rysslands mest oroliga landsdel där minnet av kriget är färskt och där terrordåd är en del av vardagen. Hör röster från Krasnaja Poljana, Maikop, Nevinnomyssk, Pjatigorsk, Groznyj och Moskva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Strax före nyår dödades 34 människor i två självmordsattacker i den sydryska staden Volgograd, norr om OS-staden Sotji.

Attentaten kopplades snabbt samman med läget i de oroliga republikerna i norra Kaukasien, där Sotji ligger.

Med mindre än en månad kvar till OS sätter Konflikt fokus på området mellan Svarta havet i väst och Kaspiska havet i öst som är ryska Nordkaukasien.

Konflikts producent Johanna Melén, till i höstas Sveriges radios Moskvakorrespondent, återvänder till sina resor i regionen och berättar om tjerkesserna som inte kan glömma hur deras land togs ifrån dem, om de unga i Stavropolregionen som inte längre vill vara en del av Kaukasien, om imamen i Pjatigorsk som räds extrema islamister och om Usman i Groznyj som genomlevt en förvisning, två krig och som nu söker sin försvunna son. Vi möter också grekerna Volodja och Jevdokija i OS-byn Krasnaja Poljana som hoppas att OS ska föra något gott med sig till deras hemtrakt.

I studion finns journalisten och Rysslandskännaren Torgny Hinnemo och med från en studio i Genève Benedicte Berner, ordförande för människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

På ett kafé i Moskva träffar Johanna Melén författaren Alisa Ganijeva, uppväxt i Dagestan, och som skrivit en roman där nationalisternas krav på en uppdelning mellan Ryssland och Kaukasien blivit verklighet. Hon berättar om oviljan från många ryssars sida att se Kaukasien som en fullvärdig del av landet men vittnar också om en ökad radikalisering bland jämnåriga hemma i Dagestan.

Och på telefon från Moskva ger Kaukasienkännaren Aleksej Malasjenko sin förklaring till varför den ryska ledningen har så svårt att komma till rätta med problemen i Nordkaukasien.

Programledare: Daniela Marquardt
[email protected]

Producent: Johanna Melén
[email protected]