Konflikt

Om kriget mot knarket och kampen om knarket. Trots mer än trettio års förbudspolitik ökar användandet av marijuana i Sverige. Borde vi ge upp idén om ett narkotikafritt samhälle och i stället satsa på lagligt och närodlat - som danska politiker föreslår? Eller skulle det vara ett svek mot samhällets allra svagaste? Hör röster från Hisingen, Köpenhamn och Uruguay om möjliga vägval i kampen mot narkotikan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt följer upp en sändning från i höstas om den internationella debatten om legalisering av cannabis. Det var ett program med reportage från Sverige, Uruguay och Mexiko - länder som fick representera olika sätt att se på knarkfrågan. Här i Sverige - konstaterade vi då - finns väldigt lite frågasättande av den restriktiva politik som förts sedan 80-talet. Men bristen på debatt beror inte på brist på problem att debattera. Antalet narkotikarelaterade dödsfall ökar i Sverige, enligt experter som Konflikt talat med, och allt fler kriminella gäng tjänar pengar på och strider om knarkhandeln, som dessutom blomstrar mycket på grund av en ny mycket mer tillåtande attityd till hasch och marijuana bland ungdomar.

Det här är ett ämne som måste diskuteras och debatteras, kände vi på Konfliktredaktionen. I ”Vägval i knarkkriget – del 2” fokuserar vi på Sverige. Gäster i studion är Isabella Jernbeck, Moderaternas talesperson för narkotikafrågor, Hanna Wagenius från Centerns ungdomsförbund, Christoffer Bohman, narkotikaansvarig på citypolisen i Stockholm och Johan Anderberg, reporter på tidningen fokus och författare till boken Cannabusiness.

För frågan om legalisering av marijuana är inte bara stor i Latinamerika. I USA kan man numera köpa marijuana på apotek i flera delstater, och också i Nederländerna, Tjeckien, Portugal och Spanien finns olika varianter av laglig marijuana. Vi börjar programmet i vårt grannland Danmark, där har flera tunga politiker i Köpenhamn, bland annat stadens socialborgarråd Mikael Warming, i flera år kämpat för samma sak, delvis med samma argument som förts fram i Latinamerika. Konflikts Julia Lundberg begav sig till Pusher Street i fristaden Christiania.

Mycket av den danska problematiken finns också här i Sverige. Marijuana är lättillgängligt även för svenska tonåringar och våldsamma gänguppgörelser om cannabishandeln har skakat flera svenska förorter. I Göteborg har till exempel de upprepade skottlossningarna beskrivits som ett haschkrig.

Konflikts Kajsa Boglind åkte dit i höstas och började med att ta spårvagnen ut på Hisingen, en av de stadsdelar som drabbats värst.

Kommer narkotikafrågan bli en viktig fråga under valrörelsen under valrörelsen? Knappast, trodde Konflikts gäster i studion. Hör också vad Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg tror om knarkfrågans eventuella valpolitiska potential.

Producent: Anja Sahlberg
Programledare: Kajsa Boglind

Om flykten, döden och kampen för att vara människa. Konflikt blickar tillbaka på året som gått, och ser sjunkna båtar, ett värmländsk hälsohotell och en syrisk tragedi. Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av val, när plötsligt många fler än flyktingar får anledning att ställa sig frågan: Hur mycket människa är jag? Hör nytt reportage av Randi Mossige-Norheim, intervju med Fabrizio Gatti och bitar ur det gångna årets Konflikt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den italienska ön Lampedusa har under hösten varit i blickfången på grund av att flera båtar med flyktingar sjunkit med katastrofala följder - hundratals människor har drunknat. Ibland allt som vi berättat om i årets Konflikt så känns det här dramat på Medelhavet som det viktigaste att påminna om. Det är ett drama där utvecklingen i framförallt Syrien, men även i länder som Eritrea, möter den alltmer bistra politiska verkligheten här i Europa. Ett möte med fruktansvärda konsekvenser, både möjliga, i framtiden, och idag.

Den första katastrofen inträffade den 3 oktober. Nära 400 människor dog, de flesta från Eritrea. Nu pågår rättegången i Italien mot båtens kapten. Och livet går vidare för de som överlevde och för de som är anhöriga till dom som dog. De anhöriga finns spridda över hela världen, de bor i Eritrea, Tyskland, Kanada, USA, England. Randi Mossige-Norheim berättar deras historia.

En person som ägnat många år åt att försöka förstå och sedan berätta om denna migranternas och flyktingarnas verklighet är Fabrizio Gatti. Han är italienare och journalist, och författare till boken "Bilal", som kom ut på svenska tidigare i år och då fick mycket uppmärksamhet. I "Bilal" har Fabrizio Gatti själv rest en av de rutter som tar folk till Europa - den rutt som kallas slavrutten, genom Sahara, via Libyen, till Lampedusa, och sedan vidare till tomatodlingarna i Apulien och byggarbetsplatserna i norra Italien. Gatti skriver för tidskriften L'Espresso å har på senare tid intensivt bevakat katastroferna vid Lampedusa. Det berättade han när han nyligen kom på besök till Sverige och Konflikts Ivar Ekman honom på Arlanda.

Sverige har ju kommit att spela en ganska stor roll i det här dramat, genom att många Syrier flyr just hit - mer än 15 000 sen årets början - och i synnerhet sen Migrationsverket tidigare i höstas beslutade att ge människor på flykt undan kriget i Syrien permanent uppehållstillstånd, och därmed möjligheten att ta hit sin familj. Av den här anledningen reste Konflikts Julia Lundberg tidigare i höstas till det lilla samhället Ekshärad i norra Värmland. Där köpte mångsysslaren Bert Karlsson det nedlagda hälsohotellet Wermlandia i början av året, och gjorde om det till asylboende.

Det var många som trodde, eller kanske framförallt, hoppades, att båtkatastroferna skulle Europas politik i förhållande till flyktingar från Syrien. Men så har det inte blivit. Nyligen publicerade Amnesty international en rapport med titeln An international failure: The syrian refugee crisis. Rapporten beskrev hur 2,3 miljoner människor flytt Syrien undan kriget där. Och ett sätt å hjälpa flyktingarna - så att de slipper göra den här farliga resan över Medelhavet - det är att erbjuda dom så kallade kvotflyktingsplatser. EU, med mer än 500 miljoner invånare, har erbjudit drygt 12 000 sådana platser. Det utgör en halv procent av det totala antalet flyktingar som lämnat Syrien.

Och som en direkt konsekvens av detta blir dom fruktansvärda ödena bara fler. Fyrabarnsmamman Soha Afifis öde har skakade om många under hösten. Hon hade flytt Syrien, och gav sig av i båt från Egypten med sina fyra döttrar i hopp om att nå Europa och så småningom Sverige, där hennes systrar bor. Vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén träffade henne inspärrad på ett häkte i Alexandria, och Konflikts Daniela Marquardt träffade systern Neda i Umeå.

Producent och programledare: Ivar Ekman

Om Europas högerextremister och främlingsfientliga på frammarsch och växande väljarstöd som får varningsklockor att ringa. Är rädslan befogad eller överdriven? Om ett nytt politiskt landskap som möjligen tar form i takt med att högerpopulister blir mer rumsrena. Vad döljer sig bakom partiernas putsade fasader? Hör reportage från franska Nationella frontens stormöte i Alsace och företrädare för bulgariska högerextrema partiet Ataka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Oroliga röster har hörts från toppolitiker, analytiker och kommentatorer den gångna hösten sedan en opinionsundersökning i Frankrike visat att var fjärde fransman tänkte rösta på Front National i vårens Europaparlamentsval.

Front Nationals ledare Marine Le Pen har under hösten arbetat aktivt för att bilda en allians av partier på yttersta högerkanten och målet är att tillsammans bilda en egen grupp i Europaparlamentet. Allt det här har fått några av EU:s främsta företrädare, kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso och Europaparlamentets talman Martin Schultz, nationella ledare, som Italiens premiärminister Enrico Letta, liksom analytiker och kommentatorer slå larm och varna för vad man betecknar som en högerpopulistisk backlash i Europa.

Konflikts Anja Sahlberg reste till Frankrike för att titta närmare på Front National som under Marine Le Pens ledning fått en ny och mer rumsren fasad, men bakom den nya framtoningen driver partiet samma gamla hjärtefrågor: invandring, säkerhet och frän EU-kritik.

Medan Front National gör allt för att uppfattas som vilket parti som helst och gör sig av med partimedlemmar som uttrycker sig rasistiskt finns det politiska företrädare i andra EU-länder som inte hymlar med fientligheten mot invandrare och minoritetsgrupper. I Bulgarien, har det högerextrema partiet Ataka 23 ledamöter i det nationella parlamentet. Ekots reporter Margita Boström träffade en av Atakas ledande frontfigurer, parlamensledamoten Magdalena Tasheva.

Samtidigt som många slagit larm om framgången för högerpopulistiska och högerextrema partier i Europa så avfärdar nederländaren Cas Mudde, en av de mest etablerade forskarna om Europas radikala högerrörelser, uppfattningen att radikalhögern är på snabb frammarsch och förklaringen att det skulle bero på den ekonomiska krisen. Konflikts Daniela Marquardt har intervjuat honom.

I studion medverkar Annika Ström-Melin, journalist på DN som länge bevakat Europapolitik, och Sara Duarte från antirasistiska organisationen Expo.

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Jalal Lalouni

Om en ledare på jakt efter en idé. En jakt som hittills mest lett till splittring och som gjort Putin till Svarte Petter i omvärldens ögon. Vad vill han med sina intriger i Ukraina och Syrien? Vart för han Ryssland med allt prat om homosexualitet och kyrkan? Konflikt sänder direkt från Moskva om mannen som på en gång verkar så mäktig - och så svag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

HÄR FINNS HELA INTERVJUN MED ANDERS ÅSLUND

- Vilka är vi - ryssländare? Vilka vill vi vara? Det är frågor som allt oftare hörs i vårt samhälle.

Så sa Rysslands president Vladimir Putin under ett tal han höll i september. En del såg det som ett slags linjetal - som faktiskt delvis gav svar på den stora fråga, Vad vill Putin? Eller i alla fall, Hur tänker han?
- Vi har lämnat den sovjetiska ideologin bakom oss, det är omöjligt att ta den tillbaka. Anhängare av extrem konservatism, som hyllar hur det var i Ryssland före 1917 är också fel ute - precis som förespråkarna för västerländsk ultraliberalism, sa Putin vidare.
Så vad ska Ryssland välja i stället?

Konflikt sänder från Sveriges Radios kontor vid Trädgårdsringen i Moskva. Medverkande är Fjodor Lukjanov, chefredaktör för tidskriften Russia in Global Affairs; Anna-Lena Laurén, korrespondent för Svenska Dagbladet samt finländska Hufvudstadsbladet, som också har skrivit flera böcker om Ryssland och före detta Sovjet. Med på Skype från Ukrainas huvudstad Kiev finns också Sveriges Radios Moskvakorrespondent - Maria Persson-Löfgren.

De senaste två åren har varit dramatiska i Ryssland, och många har börjat undra vart Putin för det land han leder sedan nära 14 år. För så lite som två år sedan var det stora demonstrationerna just vid den här tiden, som gav många hopp om förändring. Men de slogs i stället ner och ebbade ut. Sedan följde fängelsedomarna mot aktivisterna i Pussy Riot för deras regimkritiska punkbön i Moskvas frälsarkatedral. Och så har en rad lagar väckt uppståndelse, inte minst den så kallade "antihomolagen".

Vad är allt detta tecken på? Johanna Melén träffade bland andra Pussy Riot-medlemmen Jekaterina Samutsevitj, tidigare Jeltsin-medarbetaren Georgij Satarov, samt journalisten och författaren Anna Arutunjan för att få svar på den frågan.

Ett annat område där det hänt mycket är i Rysslands relationer med omvärlden. För ett par månader sedan gjorde ju Putin något av en diplomatisk kupp och lyckades sätta stopp på USA:s planerade anfall mot Assad-regimen i Syrien. Det här fick till och med tidskriften Forbes att utse Putin till världens mäktigaste man nyligen. Ryssland också spelat en stor roll i förhandlingarna kring Iran. Men när det gäller Rysslands utrikespolitik så är det förstås Ukraina som är i blickfånget just nu.

För att redan i denna utveckling träffade Konflikts Johanna Melén dels oppositionspolitikern Vladimir Ryzjkov - som i Putins mer aggressiva och Västkritiska utrikespolitik ser något mycket farligt - och dels ringde hon Natalja Narotjnitskaja, historiker och utrikespolitisk analytiker som står president Vladimir Putin nära - som förstås ser saken mycket annorlunda.

Hör också ekonomen och Rysslands-kännaren Anders Åslund, som var inblandad i att försöka reformera den ryska ekonomin på 90-talet. Han forskar idag i USA, men följer Ryssland nära och skriver bland annat regelbundet i tidningen Moscow Times. Konflikts Ivar Ekman intervjuade honom.

Producent: Ivar Ekman
[email protected]
Programledare: Johanna Melén
[email protected]

Om en hjälte som har gått ur tiden - en ikon, en legend redan under sin livstid. En våg av varma hyllningsord sköljer över världen, men hur vårdar vi Nelson Mandelas arv? Hur förvaltar vi hans maning till fred, försoning och demokrati? Vad hände med Sveriges vänskap efter apartheidregimens fall - blev goda affärer viktigare än goda gärningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige var en avgörande vän i kampen mot den sydafrikanska rasdiskrimineringspolitiken apartheid. Bara några veckor efter hans frigivning i februari 1990 var Sverige det första landet utanför Afrika som Nelson Mandela besökte.

Men vad blev det egentligen av den vänskapen när kampen var över? En av landets mest framträdande ledare, vid sidan av Nelson Mandela, är ärkebiskop Desmond Tutu. Hans stora tacksamhet till Sverige tyngs också av sorg över det svek han ser i vännens iver att pracka på det fattiga Sydafrika krigsflygplan. Hör frilansjournalisten Fredrik Sperlings reportage om deras möte julafton 2008.

Och Desmond Tutu är inte ensam om att känna sorg och bitterhet överdet han uppfattar som Sveriges svek mot Sydafrika. Sydafrikanen Andrew Feinstein har i över ett decennium forskat om världens vapenhandel, inte minst den ökända JAS-affären mellan Sverige och Sydafrika. Resultatet blev boken The Shadow world - skuggvärlden.

Dessförinnan var han aktiv i ANC under 90-talet och satt i det sydafrikanska parlamentet några år. Men när han krävde att vapenhandeln skulle granskas ordentligt blev han motarbetad och lämnade till slut både partiet och landet.

Hör Konflikts Anja Sahlbergs intervju med Andrew Feinstein.

Hör också samtal med Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk biståndsminister, Magnus Walan från biståndsorganisationen Diakonia och Marika Griehsel, Afrikakännare och tidigare SVT:s korrespondent i Sydafrika.

Konflikt ställer också frågan om hur det kommer sig att Sydafrika - nästan 20 år efter apartheidregimens falll inte har kommit längre i att jämna ut de stora klasskillnaderna och förbättra levnadsvillkoren? Frågan är högaktuell i landets många gruvsamhällen.

Den nionde februari i år sände Konflikt programmet "Gruvdrift eller rovdrift" - om mineraler, mord och misär i Sydafrikas gruvnäring. Vad det blev av de bättre villkoren och högre löner som utlovades efter massakern på över 30 gruvarbetare i Marikana, sommaren 2012?

Hör reportage av Sveriges Radios tidigare medarbetare Malin Olofsson, gjort för Konflikt i början av det här året.

Vad är det för utmaningar ANC står inför idag? Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg beskriver stämningen utanför Nelson Mandelas hem i Johannesburg. Hör cokså samtal med Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist på plats i Johannesburg tillsammans med forskaren Ylva Gumede.

Producent: Kajsa Boglind

Programledare:Daniela Marquardt

Om ett FN på krigsstigen i Kongo. De blå baskrarna attackerar - och vinner snabba segrar. Är ett mer aggressivt FN framtidens melodi och är det en helt bra idé? Och varför har Sverige valt NATO-ledda operationer framför insatser under FN-flagg? Reportage från Östra Kongo, Östermalm och Märsta, och så samtal i studion om fredsoperationernas framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi börjar i östra Kongo-Kinshasa, där FN funnits på plats i över ett decennium utan att lyckas skapa fred och stabilitet. Botten nåddes i november 2012 då provinshuvudstaden Goma intogs av rebellrörelsen M23 medan FN-styrkan stod bredvid och såg på. Det blev också en vändpunkt. Med hjälp av en ny resolution skapade FN för första gången en offensiv stridsstyrka, en elitstyrka på 3 000 man som på kort tid, tillsammans med den kongolesiska armén, lyckades besegra rebellerna.

Hör reportage av Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg som besökt trakterna kring Goma i östra Kongo-Kinshasa där de värsta striderna utspelades i början på november.

Hör också ett samtal om läget i Kongo och om FN:s nya roll med Maria Eriksson Baaz, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet, Annika Hilding Norberg, chef för det Internationella forumet för utmaningar i fredsoperationer och Jan Gunnar Isberg, pensionerad brigadgeneral med lång erfarenhet av internationella insatser.

Vi gör också en historisk tillbakablick till svenskarna som tjänstgjorde för FN i Kongo redan på 1960-talet och som hamnade i strid för första gången på nära 150 år. I Johanna Meléns reportage frågar sig Kongoveteranen Bengt Wicksén om det faktiskt finns något alternativ till FN när det gäller att skapa fred i världen medan Bror Svärd undrar om det faktiskt är FN:s uppgift att strida.

Försvarsminister Karin Enström svarar på frågan varför så få svenskar i dag deltar i FN-ledda fredsuppdrag och varför Sverige i stället har valt Natoledda insatser, som de i Kosovo och Afghanistan. Och vad händer nu när Nato och USA alltmer drar sig tillbaka från världens krishärdar?

Producent: Johanna Melén
Programledare: Ivar Ekman

Om gruvplanerna som väcker både framtidshopp och fruktan. Kan brytning i Kallak rädda bygden med jobb eller innebär det döden för en tusenårig livsstil? Hör röster från Jokkmokk, Nya Zeeland och Stockholm om ett Sverige som blundar för sitt koloniala arv och gång på gång drar på sig kritik från FN för att man inte respekterar sitt enda urfolk. Konflikt sänder direkt från renskiljningen i Tjåmotis nio mil norr om polcirkeln.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kallak är bara den senaste i raden av omstridda provbrytningar efter nya malmfyndigheter. Och framför allt har den kommit att ställa konflikten mellan samers rätt till mark och löften om ekonomisk utveckling och tillväxt på sin spets.Vår reporter Nils Eklund återvände till platsen som i och med protesterna blev den kanske mest laddade manifestationen mot den svenska mineralpolitiken på många år.

Hör Jokkmokks kommunalråd Stefan Andersson (s) om behovet av nya jobb och en kommun som lämnas ensam med den större frågan om Sveriges samepolitik. Niklas Spiik från Jåhkågasska sameby, om hotet mot de renskötande samernas verksamhet och som också vill se regeringen lyfta frågan som berör så många fler när jakten på naturtillgångar krockar med urfolkets rättigheter.

Motståndet mot gruvplanerna i Kallak börjar oroa det brittiska företaget Beowulf Mining som driver projektet genom sitt lokala dotterbolag Jokkmokk Mining AB. Daniela Marquardt träffade styrelseordförande Clive Sinclair-Poulton under hans snabbvisit i Jokkmokk.

I samtalet medverkar också Helena Omma, ledamot i de nordiska samernas samarbetsorgan Samerådet och vice ordförande i renskötarnas internationella intresseorganisation World Reindeer Herders. Rebecca Lawrence, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, leder ett forskningsprojekt om relationen mellan samer och gruvindustrin, om Sveriges ovilja att göra upp med sitt koloniala arv och att det kanske behövs en konflikt som den i Kallak lyfta den större frågan om samers rätt till självbestämmande på den politiska dagordningen.

Runt om i världen har nationer med urfolksbefolkning brottats med frågan om vem som bestämmer över mark som traditionellt använts av urfolk och om vilken plats ett urfolk kan ha i ett modernt samhälle.Och många länder har kommit längre i den processen än Sverige. Maurier i Nya Zeeland och indianer i Kanada har idag lagstadgad rätt till större inflytande över användningen av mark jämfört med svenska samer. Konflikts Kajsa Boglind började söka skillnader och likheter i vårt grannland Norge, där folkrättsjuristen och chefen för Samerådets människorättsavdelning Mattias Åhren är verksam vid Tromsö universitet.

Många frågor om Sveriges samepolitik och FN-kritiken mot bristande respekt för samernas rättigheter som urfolk har vi försökt ställa direkt till ansvarige ministern Eskil Erlandsson. Men både han och näringsminister Annie Lööf har avböjt att medverka. Carina Mårtensson vid enheten för bland annat samefrågor på landsbygdsdepartementet kommenterar den upprepade internationella kritiken mot Sverige och betonar vikten av dialog.

Producent: Kajsa Boglind
Programledare: Daniela Marquardt

Om den hårdnande kampen i EU:s östra grannskap. Hör reportage från Kiev om chokladkrig och mänskliga sopor, från Bryssel om risken att EU fastnar i ett geopolitiskt träsk. Hör också om brandbomber och homofobi i Armenien, och Carl Bildt som svarar på frågan: Varför har Sverige gett sig in i den allt känsligare konfrontationen mellan öst och väst?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är mycket som står på spel under det toppmöte som hålls mellan EU och unionens östra grannar i Vilnius den 28-29 november.

Länge var det Östliga partnerskapet ett typiskt EU-projekt av stora men ganska luddiga visioner, små konkreta steg och förhandlingsrundor. Men när Ryssland i somras på allvar klev in i ringen blev det som varit en stillsam, byråkratisk process en högst konkret kamp.

I Ukrainas huvudstad Kiev besöker programmets producent Johanna Melén chokladfabriken som blivit något av en symbol för den här kampen. Och hon träffar bland andra Ukrainas före detta försvarsminister Anatolij Grytsenko som säger att läget för en ukrainsk EU-integration aldrig varit så gynnsam som nu.

I Kiev pratar Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jens Möller med analytikern Amanda Paul som saknar en tydligt strategi från EU:s sida när det gäller det Östliga partnerskapet.

Hör också en intervju med den armeniska konstnären och musikern Tsomak Oga som fått asyl i Sverige och som nu oroar sig för vad det betyder för hennes land Armenien att man nu valt att gå med i den ryskledda tullunionen i stället för att närma sig EU.

Och så berättar utrikesminister Carl Bildt om hur han ser på framtiden för det Östliga partnerskapet och varför han själv tycker att projektet är så viktigt.

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Johanna Melén

Om resan med livet som insats: syriska flyktingar som drunknar i Medelhavet, hamnar i egyptiskt häkte eller får fira i värmländska Ekshärad. Vem är ansvarig för dödslotteriet i skuggan av Europas allt tätare gränser? Finns det några alternativ? Hör migrationsministern om Sveriges roll, förtvivlade anhöriga som vädjar om humanitet och lättade flyktingar som kommit i hamn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På flykt undan kriget i Syrien försökte fyrabarnsmamman Soha Arifi ta sig över Medelhavet till Europa och vidare till Sverige där hennes systrar lever med sina familjer. Men resan slutade i en katastrof. Tre av hennes döttrar drunknade när den överfyllda båten gick under. Dessutom förlorade Soha Arifi den syster som också befann sig med på resan, och har nu ansvar för hennes fyra barn. En månad senare sitter de fortfarande inspärrade i häkte i Alexandria där Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén träffade dem. Och nu hotas de av utvisning tillbaka till Syrien.

I Umeå träffar Konflikts Daniela Marquardt systrarna Neda och Muna som kämpar förtvivlat för att få hit systern och syskonbarnen. Varför kan Sveriges och Europas ledaren inte visa lite medmänsklighet, undrar de.

Frågan går till migrationsminister Tobias Billström som medverkar i samtal tillsammans med Cecilia Uddén.

Medan migrationsministern förespråkar en utvidgning av kvotflyktingsystemet för att underlätta för fler flyktingar att komma till Europa, finns det andra röster inom alliansen som vill gå längre.

Folkpartiet föreslår ett europeiskt asylvisum. Det är orimligt att visum bara beviljas för turism, arbete eller släktträffar men inte för den som söker asyl säger partistyrelseledamoten Frida Johansson Metso. Hon tror också att den negativa opinionen mot flyktingar i Europa håller på att svänga efter tragedierna i Medelhavet. Reporter Johanna Melén har intervjuat henne.

Hittills i år har drygt 12.000 syrier lyckats ta sig hela vägen till Sverige. Här räknar de med en fristad men den gäller inte alla. På flyktingförläggningen Wermlandia i värmländska Ekshärad bor Fadi al Khatib som nyligen fick permanent uppehållstillstånd och Fadi Alkabra som fått avslag på sin asylansökan. Nu måste han tillbaka till Italien, där kommer han inte att kunna återfölrenas med sin fru och två barn som lever i ett flyktingläger i Damaskus. Reporter Julia Lundberg träffade de båda männen vars framtid nu ser så olika ut.

Christer Zettergren, Migrationsverkets omvärldschef och Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds universitet medverkar i fortsatt samtal om människors rätt till och behov av skydd som krockar med EU:s allt tätare gränser.

#ljud=4756349#

#ljud=4756348#

Programledare: Daniela Marquardt
Producenter: Kajsa Boglind och Johanna Melén

#link=364071#

#link=364072#

#link=364073#