Konflikt

Om förbudspolitik, haschromantik och knarkkrig i Latinamerika och på Hisingen. Medan allt fler länder väljer att legalisera marijuana ligger den svenska restriktiva politiken fast. Men hur går det egentligen med vår dröm om ett narkotikafritt samhälle? Hör röster från Mexiko City, Montevideo och Göteborg om möjliga vägval i kampen mot narkotikan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kommer det sig egentligen att så många länder samtidigt ger upp idén om att förbjuda narkotikan i sina samhällen? Och vad har vi i Sverige för skäl att fortsätta vår restriktiva politik om så stora delar av världen väljer en helt annan väg?

En av de tydligaste förklaringarna till varför flera länder i Latinamerika överväger att legalisera knarkproduktion är det kaos och den misär som det USA-stödda kriget mot narkotikan har orsakat. Narkotikakarteller i Mexiko har med pengar från knarksmuggling fått enorm makt och kampen mellan kartellerna och mellan stat och karteller är extremt blodig. Över 60 000 människor har dött i narkotikarelaterat våld de senaste åren.

Samma debatt och ifrågasättande av den restriktiva drogpolitiken pågår på många håll på kontinenten. Det kanske främsta exemplet är det lilla tremiljonerslandet Uruguay, som i dagarna kommer att rösta igenom en ny lag som helt legaliserar marijuana - hela kedjan från produktion till konsumtion. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Montevideo och mötte politiker, haschrökare och lobbyister på frammarsch.

Svensk narkotikapolitik har legat fast sedan 80-talet med visionen om det narkotikafria samhället som ledstjärna. Legalisering eller ens avkriminalisering är definitivt inte aktuellt - eftersom man här i Sverige ser straff också för ringa narkotikainnehav som en av de viktigaste metoderna för att hålla nere narkotikaanvändandet. Att skilja på lättare och tyngre droger har inte heller varit den svenska linjen - eftersom hasch, menar många, är inkörsporten till tyngre narkotika. Men hur framgångsrik har egentligen den svenska politiken varit? Hur nära det narkotikafria samhället befinner vi oss idag?

För att ta reda på det åkte Konflikts programledare Kajsa Boglind till Göteborg, staden där hon växte upp, men där mycket förändrats sedan dess. Marijuana har blivit vanligare och kriminella gäng har fått ett allt större inflytande. Inget av detta hade uppmärksammats speciellt mycket förrän gängen började skjuta på varandra i det som senaste tiden börjat beskrivas som ett haschkrig.

Konflikt fortsätter till det land som blivit själva symbolen för den misslyckade narkotikapolitiken - Mexiko. 60 000 människor beräknas ha dött i knarkkriget som rasat där i flera år, ännu fler har skadats, kidnappats och hotats. Även där talar alltfler om att istället legalisera - till en början cannabis, senare kanske även andra droger. För några veckor sedan hölls en konferens om just den frågan i Mexicos kongress, som Lotten Collin besökte.

Hur ska då Sverige förhålla sig till den omsvängning i narkotikafrågan som stora delar av världen verkar stå inför? Sveriges stolthet - att så relativt få ungdomar använder narkotika - kommer det att bestå när tonåringar kanske får sin första droginformation från flashback och andra internetsajter och inte samhällskunskapsboken? Kajsa Boglind tog med sig de här frågorna till socialdepartementet för att höra hur den ansvariga ministern Maria Larsson ser på trenden i världen.

Producent: Anja Sahlberg
Programledare: Kajsa Boglind

Om protester och parlament – snart tre år efter revolterna mot arabvärldens mest långlivade diktaturer. Vilken väg väljer de trevande demokratierna? Kaos i Egypten, kris i Tunisien – har politisk islam fastnat i en återvändsgränd? Och vad händer med Turkiet, som ville vara förebild, när ilskan växer mot premiärminister Erdogans smygande islamisering? Reportage från Istanbul, Tunis och Kairo och samtal med gäster från universiteten i Edinburgh och Trondheim.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan var det precis två år sedan Tunisien höll de första demokratiska valen i landets historia. Men istället för att fira, brottas Tunisien sedan flera månader med att hitta en lösning på den politiska kris som lamslagit landet efter morden på oppositionspolitikerna Mohamed Brahmi och Chokri Belaïd.

Regeringskoalitionen med islamistpartiet Ennahda möter allt hårdare kritik. Oppositionen anklagar regeringen för att inte ta itu med de militanta islamistgrupper som misstänks ligga bakom morden. Sedan månader tillbaka kräver oppositionen regeringens avgång - krav som återigen hördes på Avenue Bourgiba under onsdagens demonstrationer, där också frilansreportern Fanny Härgestam fanns på plats.

I Egypten har det snart gått fyra månader sedan landets folkvalde president Mohamed Mursi avsattes av en folkligt uppbackad militärkupp. Brödraskapet lyckas samla till mindre demonstrationer över hela landet i stort sett varje fredag - det pågår även demonstrationer på universiteten, men de flesta undersökningar tyder på att en majoritet av det egyptiska folket stödjer den så kallade militärkuppen. Brödraskapet, som möjligen hade räknat med ökad sympati efter den blodiga stormingen av protestlägret på Rabaa al adawiya i somras, och gripandet av nästan hela ledarskapet, har enligt de flesta bedömare kalkylerat helt fel, de avläste inte den opinionssvängning som skett det senaste året och insåg inte hur impopulära de blivit. Reportage av Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.

Med oss i Konflikt för tala om utsikterna för politisk islam efter de arabiska revolterna är sociologen Emin Poljarevic, expert på sociala rörelser i Mellanöstern och Nordafrika, forskare vid universitetet i Edinburgh och Ulrika Mårtensson, professor i religionshistoria vid universitetet i Trondheim, som bland annat forskar om islamistideologier.

Det turkiska partiet AKP kallar sig ett konservativt parti, medan kritiker hävdar att partiet försöker smygislamisera Turkiet. AKP och dess ledare Erdogan har setts som förebilder i den muslimska världen, genom att kombinera marknadsekonomi och muslimska värderingar. Efter de arabiska upproren har Turkiet försökt bli en storspelare i regionen. Turkiet är numera en av Syriens hårdaste kritiker, och har öppet stöttat det muslimska brödraskapet i Egypten, men analytiker varnar för att Turkiet gått från att ha goda relationer i regionen, till att skapa fiender. Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson rapporterar från Istanbul.

I Algeriet är det islamistiska partiet FIS fortfarande förbjudet efter det avbrutna valet 1992 och det blodiga inbördeskrig som sedan följde. Men en artikel i tidskriften Jeune Afrique pekar på att islamister åter börjar få vind i seglen inför presidentvalet om ett halvår. Det sker samtidigt som landets president, 76-årige Abdelaziz Bouteflika - lider av en bräcklig hälsa.

Muslimska Brödraskapets gren i Algeriet, Mouvement de la Société pour la Paix, MSP, har fått en ny karismatisk ledare; Abderrezak Makri, i sammanhanget ung med sina 53 år. När Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom försäkrade han att de inte har någonting med det förbjudna FIS att göra.

Producent: Anja Sahlberg
Programledare: Daniela Marquardt

Om terrorlogik, regionalpolitik och maktkampen som formar al-Shabaab. Vad var det egentligen för grupp som genomförde attacken mot köpcentret i Nairobi i september? En desperat regional milis på fallrepet eller en slipad modern variant av al-Qaida? Hör röster från Nairobi, Mogadishu, Tensta och Drammen om vilka al-Shabaab egenligen är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått fyra veckor sedan terrorattacken mot köpcentret Westgate i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Maskerade män stormade då byggnaden, kastade handgranater och sköt mot personal och kunder. Attacken övergick i ett gisslandrama som pågick i tre dagar. Nära 70 människor dog, de flesta civila.

Den grupp som snabbt tog på sig skulden för dådet var al-Shabaab, fram tills dess en ganska okänd somalisk islamistmilis, okänd åtminstone utanför Östafrika.
Men i samband med uppmärksamheten efter attacken har flera olika bilder av gruppen tonat fram; Å ena siden bilden av al-Shabaab som en modern och uppgraderad version av al-Qaida med kapacitet att slå till var som helst när som helst. Å andra sidan bilden av en splittrad och försvagad milisgrupp som måste genomföra attacker utomlands för att verka relevanta för sina egna landsmän.

I Konflikt ställer vi oss frågan Vad al-Shabaab egentligen är för något, hur mycket makt man har i Somalia och i vilken utsträckning gruppen utgör ett hot mot omvärlden.

Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg begav sig till förorten Eastleigh i den kenyanska huvudstaden Nairobi. Eastleigh kallas ofta för "Lilla Somalia" eftersom stadsbilden domineras av de omkring 30 000 somalier som bor där.
Här är al-Shabaab mycket närvarande, många är rädda för dem och beskriver gruppen som ett ofta diffust hot.

Efter Westgateattacken har flera internationella analytiker frågat sig hur man ska tolka attentatet.
Var det en styrkeuppvisning som pekar mot att al-Shabaab nu är på väg att spela i al-Qaidas klass som stort internationellt terrornätverk? Eller är attacken i själva verket ett svaghetstecken - just för att man ser sig tvungen att ta till den här nationalistiska retoriken för att göra sig relevant för de egna landsmännen?
Konflikts producent Johanna Melén började med att ringa upp en av världens främsta al-Shabaabkännare, amerikanske professorn Ken Menkhaus.

Samtalsgäster är Ida Gure, tolk med rötter i Somalia, Mats Utas, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och Maria Sjöqvist, Sveriges Radios tidigare Afrikakorrespondent.

När vi på Konflikt i december senast gjorde en Somaliasändning hade vi med 23-årige Abdirahim Hassan som gäst hos oss för att tala om framtiden i Somalia, en framtid som trots mycket fortsatt elände ändå började se lite ljusare ut. Abdirahim hade dragit igång en ungdomsverksamhet i Somalia och idén var bland annat att hitta sätt att minska lockelsen från extremistiska rörelser som al-Shabaab.
Abdirahim Hassan beskrev i studiosamtalet då hur al-Shabaab fortfarande satte skräck i folk. Han berättade om rädslan för attacker så fort mörkret föll och om hur det inte gick att köpa cigaretter i vissa stadsdelar eftersom islamistmilisen förbjudit rökning.

I augusti reste Abdirahim Hassan till Mogadishu för att vara med och organisera en ungdomskonferens. Men under ett kidnappningsförsök riktat mot en annan deltagare sköts han till döds. Han blev 24 år.
Konflikts reporter Moa Larsson åkte till Tensta för att tala med Rashid Muhammed som också var med på resan då Abdirahim Hassan mördades för att höra vad det var som hände och om hur arbetet Abdirahim påbörjade fortsätter idag.
#ljud=4732995#
#ljud=4732747#
#ljud=4732998#
#ljud=4732474#
#ljud=4732480#
#ljud=4732435#
#ljud=4732390#
#ljud=4733030#
Producent: Johanna Melén

Programledare: Kajsa Boglind

Om de hundratals drunknade i vad som kallas migranternas massgrav på tröskeln till Europa. När strålkastarna slocknat - vad händer med de hundratals miljoner människor på drift runt världen? Vad betyder nya policydokument för rättslösa, jagade och ovälkomna migranter? Röster om politikens möjligheter och politisk (o)vilja - från toppmöten i New York till EU:s hjärta i Bryssel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett fartyg med runt 200 migranter ombord förliste på fredagen i Medelhavet mellan Tunisien och Sicilien, minst 27 människor omkom. Olyckan inträffade bara en dryg vecka efter att mer än 300 människor drunknade när en flyktingbåt gick under utanför den italienska ön Lampedusa.

Men vad händer med alla dem som ger sig av i dag, i morgon, i övermorgon?

Om resorna, som börjar långt innan migranterna når fram till båten som för dem i döden vet vi ingenting. Var kom de ifrån och vilka lämnar de efter sig? Vad var det de fruktade och vad var det de drömde om? Vilka blir reaktionerna nu? Kommer vi att få se den gångna veckans indignation i repris? Eller har de officiella rösterna redan blivit avtrubbade?

Kanske fångar Emigrantvisan något av den obeskrivliga sorgen över förlorade liv och sönderslaget hopp, av skräcken och utsattheten när att riskera livet är den enda möjligheten att överleva.

I det mer än hundrafemtioåriga skillingtrycket skildrades de svenska utvandrarnas fasor till havs:

"Vi packades tillsammans uti ett osunt kvav,
det var för oss att skåda liksom en öppen grav."

"Nu blir en ömklig hunger, med sorg och gråt och gny,
en jämmer som sig tränger till himlens höga sky.
Och döden gruvligt härjar bland mänskorna ombord,
man ser de döda kastas i havets vilda flod."

Det har varit en vecka präglad av indignation och skam över de hundratals människor som har fått sätta livet till i sin desperata jakt efter bättre levnadsvillkor. En av veckans upprörda röster tillhörde Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som Konflikts programledare Daniela Marquardt träffade för en kort intervju i hennes hemstad Göteborg.

I EU:s hjärta Bryssel tror varken stadens papperslösa eller experter på något politiskt uppvaknande efter veckans tragedier i Medelhavet. Konflikts producent Anja Sahlberg åkte dit och träffade både papperslösa arbetare och Elizabeth Collet på Migration Policy Institute, MPI, och Michele LeVoy på paraplyorganisationen Picum.

Konflikt bjöd in ambassadör Eva Åkerman Börje, som håller i det svenska ordförandeskapet för Global Forum on Migration and Development, och Andrea Spehar, statsvetare med fokus på migration vid Göteborgs universitet, för att prata om migration utifrån ett globalt och europeiskt perspektiv.

Den brittiske ekonomiprofessorn Paul Collier, främst känd för boken The Bottom Billion, har nyligen kommit ut med en ny bok om just migration, med titeln Exodus. Syftet är att bidra med en politiskt neutral analys av ett tema som präglas av passion och polarisering, sa han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom.

Producent: Anja Sahlberg
Programledare: Daniela Marquardt

Om migrantarbetarna, som är ekonomiskt nödvändiga men politiskt en alltför tacksam slagpåse. Hör reportage från Malaysia, som ska kasta ut en halv miljon papperslösa; från Moskva, där det förmenta hotet från horderna skapar hat; och från vårt eget Malmö, där livets bekvämligheter har ett osynligt, men högst mänskligt pris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan inträffade den värsta kända flyktingolyckan hittills på Medelhavet. En överfull båt med 500 migranter började brinna utanför den italienska ön Lampedusa. Bara 155 överlevde.

Men den här tragedin är bara det senaste exemplet på migranternas svåra situation - i Italien, i Europa, men också i resten av världen. För migranterna finns där, vare sig vi vill eller inte. Vi behöver deras arbetskraft men de är också bland de mest utsatta i vårt globala, turbulenta tidevarv. Hur världen handskas med behovet av migranter samtidigt som man gör så mycket för att bekämpa migrationen håller på att utkristalliseras till en av vår tids verkliga ödesfrågor. Veckans program ägnas åt att besöka några av dom platser där den här kampen mellan ekonomisk nödvändighet och politik opportunism blivit som mest dramatisk, och vi har valt att fokusera på de papperslösa migrantarbetarnas situation. Sveriges Radios ekonomikorrespondent Kristian Åström reste till Malaysia, ett land som byggt mycket av sitt välstånd på migranters hårda arbete, men som nyligen drog igång ett enormt projekt med målet att kasta ut en halv miljon migrantarbetare som vistas illegalt i landet:

#ljud=4910483#

Ett annat land som kämpar med sin relation till landets många migrantarbetare är Ryssland.Den politiska hösten i huvudstaden Moskva har utvecklats till något som liknar en kampanj mot, ofta illegala, gästarbetare från bland annat de forna Sovjetrepublikerna i Centralasien. Med folkopinionen i ryggen tävlar nu politikerna från alla läger om metoderna för att utvisa dem. Många menar att Rysslands nationalister nu fått grönt ljus för sina utomrättsliga attacker mot gästarbetarna. Samtidigt menar ekonomer och experter att Moskva inte skulle klara sig utan den här billiga arbetskraften. I själva verket är det väldigt många som tjänar på det som allt oftare kallas för Slaveriet. Konflikts nya medarbetare Johanna Melén - som fram tills nyligen var korrespondent i just Moskva - åkte tillbaka dit för att skildra stämningen mot och livsvilkoren för de papperslösa arbetarna:

#ljud=4717264#

Men hur är då situationen i Sverige? Malmö är staden där migrantarbetarna nog märks mest i Sverige, och samtidigt stan där polisens ökända projekt Reva - Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete - först sattes i verket och först kritiserades. Samtidigt är stan känd för sin billighetskultur där det går att åka taxi, klippa sig och luncha för några tior. Frilansjournalisten Anna Lyrenäs träffade Rami som levt utan papper i Malmö i 7 år:

#ljud=4717266#

Vi vill passa på att tacka tipsaren, forskaren Anja Franck vid Institutionen för Globala Studier på Göteborgs Universitet, som på djupet studerat framförallt burmesers situation i Malaysia å vars fältarbete också var till hjälp i vårt arbete med reportaget från Malaysia. Hör gärna av er med konkreta tips på ämnen och situationer i Sverige och i resten av världen som ni tycker att vi borde ta upp!

Producent: Kajsa Boglind

[email protected]

Programledare: Ivar Ekman

[email protected]

Om drönare och kriget som normaltillstånd. Repris av reportage från Jemen där gränsen mellan civila och stridande suddats ut. Vem är skyldig och vem är oskyldig när dödsdomen kommer från ett obemannat flygplan? Hör om al-Qaidaflaggor och 16-åringen som blev ett misstag. Och en färsk diskussion om drönarnas spridning och livet i ett permanent krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drönare, eller obemannade luftfarkoster, har varit ett återkommande tema i Konflikt. Vi har berättat om både om den tekniska utvecklingen och om hur drönare är del av en ny, mer diffus och hemlighetsfull form av krigföring, där USA har gått i bräschen, men där flera länder - framförallt då Kina - verkar ligger i startgroparna att börja göra samma sak.

Veckans Konflikt ägnas åt en repris av det reportage där vi kommit själva drönarkriget allra närmast. Tidigare i år reste reportrarna Lotten Collin och Daniel Öhman till Jemen, där USA bedrivit en militär kampanj sedan ett par år tillbaka mot terroristgruppen al-Qaida på Arabiska halvön, framförallt med hjälp av drönare. Reportaget sändes första gången i mars, och återsänds i något kortat format.

#ljud=4708613#

För att diskutera hur drönarna håller på att förändra förhållandet till krig bjöd Konflikt in Caroline Holmqvist, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm. Hon har bland annat skrivit mycket om det moderna krigets villkor, om de allt suddigare gränserna mellan polisiär och militär verksamhet, och de etiska aspekterna. Samuel Bergenwall är säkerhetspolitisk analytiker på FOI och författare till rapporten Drönarkriget i Pakistan, som kom ut i april i år.

#ljud=4708629#

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Anja Sahlberg

Fler program: #text=5481566#|#text=4981343#

Om konspirationsteorier, James Bond-fantasier och kapprustning i kriget som flyttat in i din ficka. Går det att skydda sig när underrättelsetjänster och storföretag vill komma åt informationen i våra datorer och telefoner? Och vem styr egentligen utvecklingen om politikerna inte har någon koll? Hör röster från Rio, Washington och Vegagatan om kampen om kontroll över nätet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Edward Snowden har genom sina avslöjanden om amerikanska topphemliga övervakningsprojekt ruskat om både synen på USA och på den teknik som i dag gör det möjligt att avlyssna och spana på i princip allt vi gör på nätet.

Men vem är det egentligen som styr den här tekniska utvecklingen? Vem bestämmer reglerna i det cyberkrig som i dag brutit ut mellan både länder och företag i jakten på varandras hemligheter? Vad finns det för tekniska och politiska möjligheter för den som vill kämpa emot?

Konflikt börjar i ett av de länder som reagerat allra starkast på avslöjandena om amerikansk övervakning, nämligen Brasilien. Reporter i Rio de Janeiro var Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin.

#ljud=4701378#

Gäster i dagens program är Christoffer Kullenberg, nätaktivist och forskare i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, med oss från en studio i Göteborg och Johan Sigholm, officer och doktorand i militärteknik vid Försvarshögskolan i Stockholm, där han undervisar bland annat i informationssäkerhet.

#ljud=4701528#

Konflikt beger sig också till USA och landets stora IT-industri. Edward Snowden avslöjade ju i somras hur Google, Facebook och flera andra stora amerikanska företag samarbetet med NSA och försett den amerikanska säkerhetstjänsten med uppgifter om privatpersoner.

Ändå verkar avslöjandena inte ha påverkat intresset för att använda Facebook, Gmail och de andra tjänsterna som företagen erbjuder. Däremot kommer rapporter om hur företag som specialiserat sig på IT-säkerhet växer i rekordfart. Konflikts producent Katarina von Arndt ringde upp Sasha Meinrath på tankesmedjan New America Foundation i Washington och en av de som ofta hamnar högt på listor över USA:s mest inflytelserika i IT-branchen. Han välkomnar det ökade säkerhetstänkandet.

#ljud=4701375#

#ljud=4701527#

"Det jag fruktar mest är att inget kommer att förändras efter mina avslöjanden", sa visselblåsaren Edward Snowden i en intervju efter att hans avslöjanden blivit offentliga. Men vem kan förändra? Är det våra politiker eller finns kunskapen att påverka i mer anonyma miljöer, långt från partipolitiken? Konflikts reporter Anja Sahlberg började med att söka svaret i en trång lokal på Vegagatan i Göteborg.

#ljud=4701530#

#ljud=4701529#

Tidigare Konflikt om ämnet:

#link=361159#

#link=361154#

#link=361156#

#link=361158#

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Katarina Von Arndt

Om hur turerna kring Syrien blottat djupa skiften i det internationella systemet. USA isolerar sig. Europa samlas kring Tysklands ”nein!”. Och plötsligt framstår Vladimir Putin som världens ledare. Hör tyska pacifister, rumänska USA-kännare och hillbillies från Appalacherna om ifall vi ser slutet för efterkrigstidens Pax Americana.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit en utmaning att hänga med i svängarna kring Syrien den gångna tiden. Från dag till dag har spelplaner kastats över ända och etablerade kartor ritats om. Knappt hade Storbritanniens David Cameron börjat springa i en riktning förrän han fick tvärstanna och vända om. Frankrikes Francois Hollande sprang ivrigt med tills också han måste bromsa in.

För att få en bild av hur politiken i den mäktigaste stormakten av alla – i USA – vänts upp och ned fick vår reporter Petra Socolovsky lämna maktens vanliga centrum, Washington DC, och bege sig inåt landet till Morgantown, West Virginia.

#ljud=4693542#

Vad betyder det här inrikespolitiska skiftet för USAs roll i världen på längre sikt - det som i forskarkretsar brukar kallas "grand strategy"? Ser vi ett USA som vill dra sig tillbaka, som planerar att följa Joans, Cindys och Kevins råd? Och hur tänker man sig i så fall alternativen? En forskare som tittat närmare på detta är Iounut Popescu, ursprungligen från Rumänien och idag verksam som professor i internationell politik på Regent-universitetet i Virginia Beach, nära Washington DC, Han menar att Barack Obamas politik bryter med den etablerade linjen att USA ska ha den globala ledarrollen.

#ljud=4693529#

USA har länge pressat på Europa för att ta ett större ansvar för säkerheten på den här sidan om Atlanten. Men den senaste tidens förvirring kring Syrien har återigen blottat bristen på en gemensam utrikes- och säkerhetspolitisk strategi. Tyskland är visserligen det land som har varit mest konsekvent med sin motvilja mot att ingripa i krisområden, säger en av de analytiker vi strax ska höra. Men det hindrar inte uppmaningar till rika och mäktiga Tyskland att engagera sig mer aktivt. Men Tyskland har annan uppgift. Vi ska hålla oss framme när det gäller humanitära insatser - inte militära. Det menar Rupert Neudeck, grundare av den kristna och muslimska hjälporganisationen Grünhelme - grönhjälmarna - som bland annat bedriver sjukvård i Syrien.

#ljud=4693530#

Den senaste tidens utveckling av krisen i Syrien har fått Ryssland att framstå som inflytelserikt, vinnande och mäktigt. Medan Obama har debatterats och kritiserats över hela världen och hemma i USA för sitt förslag att slå till militärt mot Bashar al-Assad har Putin bara genom att säga nej fått sin vilja igenom på punkt efter punkt. Men hur hållbar är den ryska nejsägarpolitiken? Och är den ett tecken på styrka eller svaghet? Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av Rysslands internationellt mest kända politiska analytiker, Lilia Shevtsova för att höra vad Rysslands hantering av Syrienkrisen säger om landets ambitioner i världspolitiken.

#ljud=4693555#

Med i studion för att prata om de skiften i världspolitiken som nu träder fram ur skuggan av Syrien-konflikten är tre gäster: Hans Blix, tidigare chef för FN:s vapeninspektörer, Gudrun Persson, forskare och Rysslandexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Katarina Engberg, säkerhetspolitisk expert.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman