Konflikt

Om drömmen om demokrati i Mellanösterns kanske viktigaste land. Iran går snart till val, en händelse som för fyra år sedan ledde till stora demonstrationer och hopp om förändring. Men ayatollorna står fortfarande till synes starka. Vart tog den gröna rörelsen vägen? Och är regimen verkligen så solid som den verkar? Hör reportage om exiliranier i Paris, samtal med författare på flykt, och följ med iranier som studerar upplopp - i Husby.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så här lät det på Teherans gator för fyra år sedan, talkörer och kaos när miljoner iranier gick ut för att protestera mot det av allt att dömma riggade presidentvalet. Demonstrationerna var de största sen den iranska revolutionen trettio år tidigare å en av demonstranterna då var 25-åriga studenten Nima.

#ljud=4578598#

– Vi har demonstrerat i flera veckor och vi kommer att fortsätta tills valet görs om, vi kommer inte att ge oss, sa Nima då till Ekot.

Många menar att det var med Nima och de andra demonstranterna som den arabiska våren föddes - här tändes hoppet om att folkliga protester skulle kunna leda till demokrati - också i mellanöstern.

Men varför blev det så tyst sen? Upproret slogs ned men vad hände med Irans demokratiförespråkare medan omvärlden intresserade sig för revolterna i arabvärlden? Varför har rapporteringen från denna regionala supermakt så totalt dominerats av turerna kring landets kärnteknikprogram - å hur hänger det ihop med det ökade förtrycket inne i Iran? Vårt sökande efter svar på dessa frågor börjar i Malmö, hemma hos en av alla de regimkritiska aktivester som idag befinner sig i exil, Naeimeh Doustdar.

#ljud=4578597#

I årets presidentval finns ingen kandidat som representerar den Gröna rörelsen. Ledarna sitter i husarrest, andra centralfigurer befinner sig antingen i fängelse eller så har de flytt landet. Den plats dit intellektuella iranier oftast söker sig i exil är Paris. Det var därifrån Ayatolla Khomenei styrde under slutet av revolutionen mot shahen. Och det är där som den Gröna rörelsen talesman Ardeshir Amir Arjmand finns idag. Konflikts Kristian Åström åkte till Paris för att höra hur de oppositionella ser på utvecklingen i Iran.

#ljud=4578596#

Hur ser egentligen omvärldens rollut i det iranska dramat? Och framförallt: Vad spelar de hårda sanktioner som införts av EU och USA på grund av Iran kärntekniska program för roll? En person som har mycket att säga om det är Mehrangiz Kar, ännu en ledande iransk oppositionell och intellektuell - som för närvarande råkar vara på besök i Sverige. Konflikts Ivar Ekman träffade henne tidigare i veckan.

#ljud=4578595#

Hur gick det då för 25-åriga Nima? Han som intervjuats av Ekot sommaren 2009 då han sa att han och hans kamrater aldrig skulle ge upp? Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom i Teheran, nu fyra år senare, för att höra hans bild av vad som hände sen med proteströrelsen.

#ljud=4578593#

Gäster i programmet är Trita Parsi, författare, ledande irankännare i USA och ordförande för iranskamerikanska rådet i Washington - en oberoende organisation som företräder iransk-amerikaners intressen, samt Mohammad Fazhlashemi, även han författare och irankännare och professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.

#ljud=4578592#

#link=354235#

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Ivar Ekman

Om vietnameserna som kom till Särna i norra Dalarna för att plocka bär. Men någon lön fick de aldrig. Sedan dess har flera av bärplockarna drivit runt i Europa i jakt på jobb. En av dem har vår reporter Randi Mossige-Norheim hittat på en flyktingförläggning i Tyskland. Hur tänker den som stannar kvar, trots år av motgångar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drömmen om pengar som hon skulle skicka hem har inte infriats. Åren går, dottern hemma i Vietnam har just fyllt fyra och skulden för resan hit växer.
#ljud=4570438#

Ingen vet riktigt hur många migranter utan papper, som driver runt i Europa. De kan vara två ,fyra, sex, eller kanske t o m åtta miljoner. Den statistik som finns består av ungefärliga uppskattningar(se länkarna). Här i Sverige beslutade riksdagen efter många års debatt, att papperslösa liksom asylsökande ska ha rätt till viss sjukvård. Men annars är det mest motgångar för den här gruppen. Det blir allt svårare att hitta en försörjning i EU, migranter pekas ut som syndabockar och attackeras, och polis i flera länder trappar upp sökandet efter de irreguljära för att utvisa dem. Ändå försöker många hålla sig kvar, till varje pris.

När Amnesty International i veckan presenterade sin årliga rapport var det flyktingars och migranters situation som var i fokus. Människorättsorganisationen konstaterar att världen har blivit en farligare plats för dem.

Regeringar är mer angelägna om att skydda landets gränser än att värna om människorna som befinner sig inom dessa gränser. En ny global underklass av migranter håller på att etableras, skriver Amnesty.

Ett land där detta blivit särskilt tydligt är Grekland. Den grekiska migrationsexperten Anna Triandafyllidou, är professor vid Europeiska universitetet i Florens.

Hon ser tydligt hur villkoren för migranter i Europa har blivit tuffare, framför allt i de länder i södra Europa som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Men också i länder med välfungerande asyl- och invandringssystem växer problemen.

- Det kan verka logiskt, säger Anna Triandafyllidou, att man har ett regelverk som antingen ger en människa rätt att stanna eller förklarar henne illegal och avvisar henne. Men verkligheten är inte så enkel, påpekar hon.
#ljud=4570434#

Gäster i programmet:

Ingela Holmertz, Sverige-chef för Röda Korset.
Jens Mikkelsen, journalist vid Sydsvenska Dagbladet, som har skildrat papperslösa migranters tillvaro i Sverige och Europa, aktuell med reportageboken De förlorade barnen - skriven tillsammans med Katia Wagner.
Peo Hansen, forskare på Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, vid Linköpings universitet.

#ljud=4569863#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kristian Åström

Om H&M, Bangladesh och allas vårt ansvar när samtidens Borås heter Dhaka. Klädindustrins svar på Rana Plaza-kollapsen är fler avtal, rapporter och högtidliga löften. Men räcker det i en värld där en tröja kostar 49 kronor och där kollektioner och stilar byts snabbare än någonsin? Hör röster från Boston, Bangladesh och Gävle om vem som betalar när priset blir för lågt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har gått tre veckor sedan åttavåningshuset Rana Plaza rasade ihop i området Savar i utkanten av Bangladeshs huvudstad Dhaka. Raset är den värsta industriolyckan i världen sen Bhopalkatastrofen i Indien i mitten av 80-talet.

Först i tisdags avslutades sökandet efter överlevande i rasmassorna,- då var den officiella dödssiffran uppe i 1127 människorliv. Men den verkliga siffran kan vara ännu högre - det berättar antropologen och aktivisten Saydia Gulkhur, som i flera år har engagerat sig i textilarbetarnas arbetsförhållanden. Idag arbetar hon med dokumentationen av hur många som omkom och med att hjälpa de överlevande.

Och det är framför allt en scen hon ständigt bär med sig från Rana Plaza, berättade hon när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp henne i Dhaka.

#ljud=4561769#

Samtidigt, i centrala Stockholm, pågår kommersen som vanligt i H&M:s många butiker. Konflikts reporter Linda Karlsson begav sig dit för att höra vad vanliga shoppare tycker om det som hänt.

#ljud=4561811#

H&M hade inte någon produktion varken i den rasade Rana Plaza-byggnaden eller i Tazreen-fabriken - men med tanke på H&M:s unika ställning både här i Sverige, och i Bangladesh – där företaget är den största uppköparen av kläder – så ville vi så klart ha med någon från H&M i programmet. Det gick tyvärr inte, enligt företagets pressavdelning hade ingen på företaget tid att medverka.

Företag med produktion i låglöneländer, som H&M, måste idag mer än tidigare förhålla sig till missförhållanden i samband med produktionen, det är nåt som har hänt i takt med att klädtillverkningen flyttats till fattigare och fattigare länder där den här typen av olyckor inträffar. Och att företagen pressas att agera var också något vi såg exempel på i veckan när H&M och flera andra klädkedjor skrev under ett avtal som gör dom själva skyldiga att stå för säkerheten i fabrikerna som de köper ifrån, ett avtal som de före olyckan och uppmärksamheten kring den inte velat skriva på.

Idag har nästan alla något större företag med självaktning en CSR-ansvarig - en person som ofta sitter i företagsledningen för att markera den strategiska betydelsen av företagets samhällsansvar. Men hur omsätts de stolta åtagandena i praktiken och hur långt når ansvaret när man är en del av en lång kedja av företag som samverkar för att skapa en produkt? I Gävle har en grupp forskare på högskolan där, intresserat sig för hur det ser ut i just Bangladeshs textilindustri. I veckan hölls en workshop och Konflikts reporter Daniela Marquardt åkte dit.

#ljud=4561770#

Men är då Sverige ett alternativ som produktionsland? Ifall Bangladesh blir omöjligt och konsumenterna skulle visa sig beredda att betala mer? Skulle vi kanske kunna återvända till den svunna tid då Borås var ett centrum för textiltillverkning? Konflikts Kristian Åström åkte dit för att få svar på den frågan – och upptäckte att det till viss del redan var fallet.

#ljud=4561814#

I nuläget verkar det i varje fall som om Bangladeshs klädproduktion bara fortsätta växa. Enligt många analytiker går Bangladesh om Kina redan om tre år och blir därmed världens största klädproducent. Eller så är det där gamla beräkningar, som inte längre gäller längre. I veckan skrev tidningen New York Times om hur det numera är omöjligt att få rum på klädindustrins favorithotell i Jakarta - ett av flera tecken på att intresset för Indonesien som klädproducent växt lavinartat efter Rana Plazaolyckan i Bangladesh.

Klädjätten H&M, mycket central i sammanhanget ville alltså inte medverka i dagens Konflikt - hade de gjort det hade vi gärna frågat vart företaget kommer att ta vägen den dag som Bangladesh blir för dyrt att producera i. Men det enda media där föreagets VD Karl-Johan Persson valt att medverka med anledning av händelserna i Bangladesh är i Financial times,. Så här sa han där: ”Det måste finnas en balans mellan människorna, jordklotet och vinsten. Att enbart fokusera på vinsten är i längden dåligt för vinsten.”

Det här är ett ämne som det finns väldigt mkt att säga om - en som har många tankar och mycket kunskap är en amerikansk professor i statskunskap, Rickard Locke, verksam vid universitetet MIT i Boston. Vi intervjuade honom inför det här programmet men den intervjun fick tyvärr inte plats. Däremot går både reportaget med honom att lyssna på här.

#ljud=4561802#

#ljud=4561801#

Medverkande i studion för att tala om allt detta är Marcus Bergman, hållbarhetschef på klädkedjan Gina Tricot – ett av flera svenska företag med stor produktion i Bangladesh – samt Helena Thorfinn, författare till romanen Innan floden tar oss som utspelar sig i Dhaka och vars handling cirklar runt en klädfabrik som rasar samman i en olycka väldigt lik den då Rana Plaza rasade. Hon har också arbetat i flera på på Svenska Ambassaden i Dhaka för Sida.

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Ivar Ekman

Om Volvo, vindpinade golfmysterier och världens mäktigaste bank. Kinesiska staten och kapitalet sitter i samma båt – men vem styr och i vilken riktning, nu när Kinas makt växer över världen? Hör om Volvoarbetarna som försöker tyda de kinesiska tecknen och om kommunistpartiets okända jättebank. Följ också med till de karga utmarkerna på nordostligaste Island, där kineser ska spela golf – eller?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Australiens förre premiärminister Kevin Rudd, sammanfattade för en tid sedan vad han kallade vår tids största utmaning: Väldigt snart kommer vi att nå en punkt i historien där för första gången på tre sekler en icke-engelsktalande, icke-demokratisk stat kommer att vara världens största ekonomi. Hur kommer Kina att hantera denna mäktiga position? Kommer Kina att acceptera normer och strukturer i den rådande internationella ordningen eller kommer Kina att förändra dem? Och hur ska vi förhålla oss till detta?

På nordöstra Island, vid det lilla samhället Grimsstadir, vill en excentrisk kinesisk miljardär, Huang Nubo, bygga en enorm golfanläggning. Det osannolika med hans planer har fött många rykten om vad som kan vara på gång bakom kulisserna – är det hela egentligen ett sätt för Kina att få geostrategiskt fotfäste i Nordatlanten, nära ett alltmer upptinat Arktis? Sveriges Radios Nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist reste dit för att ta reda på mer.

#ljud=4551260#

Planerna på en turistanläggning i det ogästvänliga klimatet på norra Island må vara extrema men knappast de enda kinesiska affärsidéer som väcker mer oro än förhoppningar, särskilt som Kinas ekonomiska makt idag sträcker sig över i stort sett hela jordklotet.

Det finns en institution som mer än någon annan drivit på den här kinesiska globala ekonomiska expansionen. Det är en institution som på många sätt är mer inflytelserik än både Världsbanken och amerikanska Federal Reserve. Konflikts Ivar Ekman har tittat närmare på den okända finansjätten Kinesiska Utvecklingsbanken eller CDB - China Development Bank - som den heter på engelska. Bland annat intervjuade han Michael Forsythe, reporter på nyhetsbyrån Bloomberg och en av författarna till boken Chinas Superbank, om den Kinesiska Utvecklingsbanken.

#ljud=4551259#

#ljud=4551261#

För att få en inblick i hur man resonerar på kinesiskt håll begav vi oss till den Kinesiska ambassadens ekonomi-och handelsavdelning, där Konflikts reporter Kajsa Boglind intervjuade handelssekreteraren Li Guangdjun. Man måste se Kina med egna ögon för att förstå landet, menar han.

#ljud=4551257#

Också här i Sverige har kinesiska företag och investerare ökat sina ekonomiska aktiviteter på senare år. Storslagna projekt med utlovade miljoninvesteringar och mängder av arbetstillfällen har väckt hopp hos kommuner och företag runt om i landet. Men kinesiska investeringar handlar inte bara om luftslott i Kalmar eller projekt med fantasieggande namn som Dragon Gate, i Älvkarleby. Konflikts Daniela Marquardt åkte till Göteborg för att ta reda på vad som händer när Volvo, ett av Sveriges största och mest traditionstyngda företag, hamnar i kinesisk ägo?

#ljud=4551258#

Gäst i Konflikt för att tala om vårt kluvna förhållande till Kina är Malin Oud, som har jobbat med mänskliga rättighetsfrågor i Kina under många år, bland annat för Raouls Wallenberginstitutet, SIDA och FN och nu verkar som fristående konsult.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman

Om fredsförhandlingar och krigshets. Konflikt sänder direkt från Colombia, där samtalen mellan regeringen och Farc-gerillan splittrar landet. Allt färre av världens konflikter avslutas vid förhandlingsbordet - men går det verkligen att kriga sig till en fred eller måste man också tala med fienden? Hör röster från Bogotá, San Vicente del Caguan och Sri Lankas huvudstad Colombo om fredsavtalens framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter åtta års hård militäroffensiv mot FARC-gerillan valdes den före detta försvarsministern Juan Manuel Santos för tre år sedan till Colombias president. Till mångas förvåning valde han då att inleda fredsförhandlingar med Farc-gerillan, de första på över ett decennium.

Trots att många colombianer längtar efter fred, så är förhandlingarna mellan regeringen och gerillan mycket kontroversiella och samtalen, som förs i Havanna, har splittrat landet. Särskilt anhängare till den före detta presidenten Álvaro Uribe menar att den militära offensiven mot Farc var på väg att slutgiltigt besegra gerillan, och att det därför var fel tidpunkt att inleda fredsförhandlingar. Det har också riktats kritik mot att samtalen förs bakom lyckta dörrar på Kuba, utan någon insyn. Mycket på grund av den kritiken kallade regeringen därför till en stor fredskongress i Bogotá i veckan, där politiska partier och sociala organisationer - sammanlagt över 1000 personer - skulle ge sin syn på fredsprocessen. Konflikts Lotten Collin gick dit.

#ljud=4544938#

Det blir alltmer ovanligt att krig avslutas med fredsavtal. De senaste tio åren visar statistiken att fredsförhandlingar blir alltmer sällsynta, istället upphör många krig bara tillfälligt för att sedan eskalera igen. På många platser försöker stater också skapa fred genom att vinna över sin motståndare militärt istället för att sätta sig vid förhandlingsbordet. Ett exempel där den strategin lyckats kan man se i Sri Lanka, där regeringen besegrade gerillarörelsen de tamilska tigrarna 2009. Men vad blir det för fred i ett land om ingen gedigen fredsprocess genomförs? Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Jehan Perera, chef på organisationen National Peace Council i Sri Lankas huvudstad Colombia, och Joakim Creutz vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.
#ljud=4544849#

En av anledningarna till att förtroendet för de nuvarande fredsförhandlingarna är relativt lågt i Colombia beror på att landet har flera misslyckade fredsprocesser bakom sig. Den senaste gick av stapeln 1999-2002 i regionen San Vicente del Caguán och slutade med att flera politiker kidnappades och att Farc-gerillan stärktes militärt. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lars Palmgren berättar hela historien.
#ljud=4544884#

Gäster i Konflikt - som sänder från ett hustak i Bogotá - är Kristina Jannerbo, regionchef på biståndsorganisationen Diakonia och Rikard Nordgren, som under flera år arbetat med avmobilisering av både gerillasoldater och paramilitärer i Colombia.

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Lotten Collin

Om flytande vapenlager, oklara vapenlagar och guldrush i piratjägarbranschen utanför Somalias kust. De utländska rederierna har börjat beväpna sig, men är det verkligen bara pirater som hamnar i skottlinjen? Hör röster från Jemen, Dubai, London och Skåne om de privata säkerhetsföretagen - en ljusskygg branch som växer i Adenviken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Angrepp från pirater mot handelsfartyg har blivit allt vanligare på senare år, och allra värst drabbad är trafiken i Adenviken som är världens viktigaste transportpassage. Här passerar varje år 23 000 fartyg med handelsvaror och råvaror, bland annat sju procent av världens totala transport av olja. För att försöka skydda fartygen som passerar genom området påbörjade EU och Nato 2008 en militär insats mot piratattacker.

Men de många militärfartyg som patrullerade Adenviken räckte inte - attackerna fortsatte ändå. Så för ett par år sedan började flera rederier anlita privata säkerhetsvakter. Och det har visat sig vara effektivt – attackerna mot fartygen har minskat.

Men användandet av beväpnade vakter är kontroversiell, inte bara enligt de kritiker som menar att det riskerar att trappa upp våldet. Det är också förbjudet att ta in vapen i majoriteten av länderna runt Adenviken. I vissa länder, som Somalia och Eritrea, finns till och med ett FN-embargo mot vapeninförsel. Så säkerhetsföretagen, som behöver transportera sina beväpnade vakter till och från fartyg i området, förvarar vapnen ute till havs på internationellt vatten. Det görs vanligtvis på så kallade flytande vapenbaser, trots att detta är olagligt.

Två av dessa flytande vapenbaser ägs av svensken Thomas, som driver ett brittiskt säkerhetsföretag med 400 anställda. Sveriges Radios reportrar Lotten Collin och Daniel Öhman träffade honom i Dubai, som har blivit centrum för säkerhetsföretagen i området.

Piraterna, som fartygen ska skyddas mot, kommer oftast från Somalia. Men på andra sidan Adenviken ligger Jemen, där en stor del av kustbefolkningen livnär sig på fiske. De rör sig ute på havet i båtar som kan likna piraternas och hittills har elva jemenitiska fiskare skjutits ihjäl. Men trots att det i flera fall finns omfattande vittnesmål har ännu ingen ställts till svars för fiskarnas död.

Lotten Collin och Daniel Öhman reste vidare till Jemen där de bland annat träffade en av de dödade fiskarnas änka, Najibah Ahmed.

De träffade också landets fiskeriminister och företrädare för fiskarnas fackförbund för att söka svar på vad som egentligen hänt och varför dödskjutningarna inte har lett till något rättsligt efterspel.

Producent: Lotten Collin
Programledare: Kajsa Boglind

Om turkisk förhandlingsvilja som har fått nytt bränsle av striderna i Syrien. Är Turkiet nu på väg att sluta fred med ärkefienden PKK efter decennier av våld och tiotusentals döda? Och kurdernas självstyre i norra Irak som väcker hopp för andra kurder i en explosiv region. Konflikt om den gränsöverskridande kurdfrågan från Diyarbakir och Istanbul, från syriska Derik och irakiska Erbil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så för att söka svar på vad som händer i den gränsöverskridande konflikten, har Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson rest i de kurdiska områdena i Turkiet, Irak och Syrien för att träffa ledare, gerillasoldater och de som hoppas på en framtid i fred.

Hennes resa börjar i Syrien.

#ljud=4527435#

Efter nära tre decennier av strider mellan den kurdiska PKK-gerillan och turkiska staten - fängslanden, kidnappningar, mord och terrordåd som har krävt mer än 40.000 människors liv - så kom den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan för en månad sedan med ett historiskt uttalande då han uppmanade gerillan att utlysa vapenvila och lämna Turkiet.
#ljud=4527430#

Efter att flera regimer i Mellanöstern har fallit, har också drömmen om ett enat och självständigt Kurdistan fått nytt liv. Många ser utvecklingen i norra Irak som en förebild - där det lokala kurdiska självstyret i praktiken har skapat en kurdisk stat. I Qandil-bergen firade nyligen kurder PKK-ledaren Abdullah Öcalans födelsedag:

#ljud=4527576#

I Studion samtalar Evin Cetin, socialdemokrat och kurdisk aktivist, Svante Cornell, freds- och konfliktforskare och expert på Turkiet, samt Yavuz Baydar kolumnist på dagstidningen Todays Zaman i Istanbul. Alla tre är övertygande om detta är ett historiskt tillfälle. Utvecklingen i regionen har gjort att både kurder och den turkiska staten har ett gemensamt intresse av att få igång förhandlingar.

- Turkiets premiärminister har ett intresse av att få med sig kurder, så att han kan räkna med deras röster när han vill förändra konstitutionen, och själv bli nästa president., säger Svante Cornell.

- Det kan vara så, men det är ett ytligt sätt att se på saken, Erdogan företräder att parti som är splittrat i frågan, och han kan få betala ett högt pris, man ska nog tänka att det främsta skälet är att man stridit i 30 år, och landet behöver fred, anser Yavuz Baydar.

- Avgörande för utvecklingen är de unga kurdernas val, de som levt med kriget i hela sitt liv, säger Evin Cetin.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kristian Åström

Om Sverige som jämlikhetens föregångsland. Är den tiden förpassad till det förgångna? Ökade inkomstskillnader, segregerade bostadsområden och framför allt: larmen om en skola i kris…Vad finns det för möjligheter att göra en klassresa idag på platser som Munkfors och Hovsjö? Och hur stort är intresset bland dem som har möjlighet att göra resan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skola och utbildning har varit en möjlig väg för den som velat göra en klassresa. Men hur svårt är det i dag att göra en sådan resa? Grundskolorna är segregerade, undervisningen döms ut som undermålig och arbetslösheten är hög även bland unga akademiker. Den som kommer från en familj utan studietraditioner, har han eller hon en chans? Vågar unga, som har föräldrar som varken kan bistå med pengar eller studieråd, gå en lång utbildning, eller väljer de något som är kortsiktigt säkrare?

Vi börjar i grundskolan och besöker Hovsjöskolan i Södertälje. Med bara några månader kvar till skolavslutningen kämpar eleverna för att klara betygen så att de kan ta sig vidare till gymnasiet. Men tidigare år har bara hälften klarat kraven för att få godkänt. Nu ökar stressen och rektorn är orolig för många av eleverna.#ljud=4518212#

#ljud=4506484#

I studiosamtalet säger utbildningsminister Jan Björklund bland annat att skolor som Hovsjöskolan måste få bättre resurser, eftersom många av eleverna är relativt nyanlända till Sverige. Medverkande i samtalet är även Dilsa Demirbag-Sten, journalist och verksamhetsansvarig för Berättarministeriet, och Helen Pettersson, socialdemokratisk riksdagsledamot och förbundsansvarig för Arbetarnas Bildningsförbund, ABF.

Under sextiotalet minskade snedrekryteringen till landets universitet. Men sedan dess har minskningen i stort sett avstannat, enligt Robert Ericson, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Undersökningar visar entydigt att föräldrarnas bakgrund är avgörande för barnens skolresultat och val av utbildning.
#ljud=4518213#Reporter Kristian Åström

Munkfors är en av de kommuner i Sverige som har minst andel ungdomar som läser vidare på teoretiska gymnasieprogram och som därefter går vidare till högskola och universitet. Munkfors är en gammal bruksort i Värmland, som avfolkats de senaste decennierna. Vad krävs för att ungdomar där, ska vilja läsa vidare?
#ljud=4518207#Reporter Daniel Värjö

Producent Kristian Åström
Programledare Daniela Marquardt