Konflikt

Om bristen på bistånd, velande världspoliser och den värsta humanitära katastrofen i vårt århundrade. Kan det verkligen vara omöjligt stoppa blodbadet i Syrien som hittills krävt över hundratusen människoliv? Eller måste det bli ännu vidrigare innan freden har en chans? Hör röster från Damaskus, Sarajevo och Tekniska högskolans kafé om vem som kan hjälpa Syrien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

G20-mötet i St Petersburg avslutades på fredagen utan att världens mäktigaste länder lyckades enas om någon åtgärd för att få slut på våldet i Syrien

Rysslands president Vladimir Putin och Usas president Barak Obama är fortfarande totalt oeniga om vem som ligger bakom kemattacken i Syrien och därmed saknas möjlighet för Fn:s säkerhetsråd att komma överens.

Samtidigt fortsätter den humanitära katastrofen med över hundratusen dödade hittills och över sex miljoner människor på flykt. FN riktade i juni sin störta hjälpförfrågan i organisationens historia till medlemsländerna, men har hittills fått in mindre än hälften av det man anser vara absolut nödvändigt för att klara flyktingkatastrofen året ut.

Så vad säger syrierna själva om behovet av hjälp utifrån? Konflikts reporter Duraid al-Khamisi träffade aktivisten Yasser al Seyed Isa som just kommit tillbaka från tre månader i Syrien och som hittills mist 16 familjemedlemmar i inbördeskriget.

#ljud=4685650#

#ljud=4685647#

FN:s flyktingkommissionär Antonio Guterres har kallat situationen för de syriska flyktingarna för århundradets största tragedi. Och krisen i krisen är den totala bristen på sjukvård för de krigsskadade. 70 procent av de syriska läkarna och sjukvårdarna har lämnat landet och också sjukhusen i grannländerna lider brist på medicin och läkarkapacitet. Frilansjournalisten Alexandra Sandels har besökt ett fältsjukhus i Libanon nära den syriska gränsen.

#ljud=4685648#

#ljud=4685663#

En som inte tror att den begränsade attack som USA nu överväger kommer att spela någon roll är Turkiets premiärminister Tayyip Erdogan. Han har i stället förespråkat en mer omfattande attack med målet att störta president Bashar al-Assad och hans regim. Sveriges Radios Istanbulkorrespondent Katja Magnusson har besökt gränsen mellan Syrien och Turkiet och träffat flyktingar som känner sig övergivna av alla.

#ljud=4685646#

#ljud=4685636#

Om hopp och förtvivlan i Barack Obamas värld. Är den amerikanske presidenten en kalkylerande krigshetsare med välsmort munläder? Eller en missförstådd världsförbättrare som är bakbunden av strukturer större än han själv? Hör röster från Washington, Brooklyn och Halmstad om hemliga krig, svårstängda fångläger och det amerikanska presidentskapets själ.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I maj i år besökte Barack Obama den amerikanska försvarshögskolan i Washington DC. Han var där för att tala om krig – men inte den sortens krig som USA verkar ge sig in i nu i dagarna, i Syrien, utan ett krig som vi här på Konflikt följt mycket nära under alla de år som programmet funnits: det amerikanska kriget mot terrorismen.

Och på senare år, sedan Barack Obama blev president, har vi allt oftare – från platser som Jemen och hemliga amerikanska militärbaser, tillsammans med såväl juridikprofessorer som uighurer – fått anledning att ställa frågan om hur, när och, för den delen, om det här kriget någonsin ska ta slut. Därför var det inte konstigt att vi spetsade öronen i maj, för Obamas tal handlade om just den frågan.

#ljud=4677870#

- Besluten vi tar idag, om drönare, om hur vi låser in terroristmisstänkta, kommer å definiera vilket sorts land vi är å vilket sorts land vi kommer vara i framtiden. Amerika befinner sig vid ett vägskäl, sa Obama och fortsatte.

#ljud=4677869#

- Vi måste definiera vilken sorts kamp det är vi utkämpar, annars kommer kampen att definiera oss, sa Obama. Inget land kan utkämpa ett evigt krig och fortsätta vara fritt. Varken jag eller nån annan president kan lova att helt besegra terrorn.

Det var ett klassiskt Obama-tal. Han lyckades formulera riskerna med ett hemligt, evigt krig bättre än så gott som alla hans kritiker. Här var en president som inte bara kunde beskriva, utan verkligen förstod sitt ansvar, som förstod varför ett krig inte kan föras i hemlighet, varför folk inte kan låsas in på obestämd tid utan rättegång, varför man inte kan låta rädslan styra. Talet hölls alltså i maj i år. Men, så kom sommaren…

#ljud=4677868#

Ljud från en lång, het och i allra högsta grad krigisk sommar. NSA-avslöjanden, vaga terrorhot och en kavalkad av drönarattacker i Jemen. Samma president: men ett helt annat budskap. Hur ska man då förstå dessa motsättningar? Vad styrs av presidentens personlighet? Vad är politik? Och vad är djupare liggande strukturer? Vi börjar med att titta närmare på Obamas krig. Och inte det nya krig i Mellanöstern, i Syrien, som USA motvilligt verkar dras in i i dagarna, eller det öppna krig som han avslutade i Irak, eller det halvhjärtade krig som är på väg att trappas ned i Afghanistan. Istället ska vi titta på det krig som Obama verkar föredra, nämligen skuggkriget.

På sistone har flera böcker kommit ut i ämnet Bland dom mest uppmärksammade finns The Way of the Knife av New York Times-journalisten Mark Mazzetti, som i detalj beskriver hur underrättelsetjänsten CIA – tillsammans med delar av den amerikanska militären – förvandlats till en slags presidentens personliga dödsmaskineri. Konflikts Caroline Salzinger intervjuade honom.

#ljud=4677866#

Men det finns andra områden där Obamas retorik och politik står i bjärt kontrast mot varandra. Här ytterligare ett klipp från Obamas tal i maj:

#ljud=4677872#

- Föreställ er en framtid om tio år, då USA forftarande håller människor som inte anklagats för något brott inspärrade på en plats som inte ens hör till vårt land. Se på oss, när vi tvångsmatar fångar som hungerstrejkar. Är det det Amerika vi vill vara? Så sa Obama i maj. Han hade ju lovat att fängelset i Guantanamo Bay under sin valkampanj 2008. Men än står det öppet. Hur har det blivit såhär?

Den journalist som i störst detalj beskrivit processen kring Guantanamo är Daniel Klaidman, som till vardags skriver för Newsweek och Daily Beast. Förra året publicerades hans bok Kill or Capture, med underrubriken The War on Terror and the Soul of the Obama Presidency. Enligt Klaidman är vad som hände när Obama 2009 skulle stänga Guantanamo bland dom mest talande händelserna under hela den första Obama-administrationen.

#ljud=4677867#

Biografier och studier av presidenter är något av en industri i USA – varje stor bokaffär har en rejäl hylla i ämnet – och dom tyngsta spelarna i den industrin är presidenhistorikerna, en grupp som faktiskt aktivt uppvaktas av sittande presidenter, som dels är intresserade av att förstå bättre hur deras föregångare handlat, men som också vill försöka påverka hur deras eftermäle kommer att låta. En av de mest respekterade presidenthistorikerna heter Robert Dallek – som redan hunnit äta middag med Obama fyra gånger. Konflikts medarbetare Petra Socolovsky hälsade på hos honom hemma i Washington DC.

#ljud=4677865#

Gäster i Konflikt för att diskutera presidentskapets förutsättningar och Barack Obamas tid som president är dels Frida Stranne, Freds- och utvecklingsforskare med särskild inriktning USA, och Trita Parsi, författare av flera böcker om amerikansk utrikespolitik och ordförande för det Iranskamerikanska rådet.

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Caroline Salzinger

Om utbrända moskéer och populära generaler i Egypten där demonstranterna nu är borta från gatorna. Konflikt sänder direkt från Kairo där Mubarak har släppts från fängelset och lugnet har återställts med hjälp av utegångsförbud. Men betyder det att revolutionen var förgäves?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter en sommar med de största demonstrationerna i landets historia, och avsättandeet av president Mursi i vad som kallats "en militärkupp på folkets begäran", inleder vi Konfliktsäsongen med att analysera det som hänt på plats i Egypten.

Det har bara gått en dryg vecka sen aren stormade brödraskapets demonstration på Rabaa al Adawiya -en mycket brutal stromning då mer än 600 människor dödades. Man skulle ju kunnat tänka sig att brutaliteten skulle lett till nya demonstrationer.

Men i stället visar en opinionsundersökning som kom i förrgår att 67% av Egyptens befolkning är nöjda med arméns stormning av brödraskapets demonstration på Rabaa al Adawiya. Cecilia Uddén gav sig ut på tuk-tuk färd i arbetarstadsdelen Embaba i Kairo för att undersöka stämningen efter den blodigaste veckan i Egyptens moderna historia - och det var framförallt Sisi-supporters som hon mötte.

#ljud=4670345#

En av egyptens mest kända människorättsaktivister är Heba Morayef, chef för organisationen Human Rights Watchs mellanöstern och afrikakontor som finns i Kairo. Framtiden oroar henne, sa hon i ett direktsamtal med Cecilia Uddén och Kajsa Boglind.

#ljud=4670349#

En av de viktigaste initiativtagarna bakom massdemonstrationerna den 30 juni, de massdemonstrationer som drev bort president Mursi från makten, var aktivistgruppen Tamarod - "rebellerna". På bara några månader lyckades de samla in miljoner namnunderskifter som krävde Mursis avgång. Många menar att de lyckades med något som ingen tidigare gjort - nämligen mobilisera också fattiga egyptier. Därför blev demonstrationerna så gigantiska, inte bara på tahrirtorget i städer och byar över hela egypten.

Men efter att militären gått in och avsatt Mursi har det ganska tyst om Tamarod och när Kajsa Boglind försökte söka upp de ledare som hon intervjuade inför demonstrationerna den 30 juni visar det sig att de har hoppat av, och nu vill de inte låta sig intervjuas om varför. Efter mycket ringande fick hon till slut tag i en annan av rörelsens grundare, journalisten Mohammad Heikal på mobilen.

#ljud=4670347#

Under Eid, den fest som sker efter fastemånaden träffade Jesper Lindau den unge Omar Abdelaal Saleh i tältlägret vid Rabia Al-Adawiya - omar som talar norska eftersom han varit utbytestudent i Oslo. Då var Omar visserligen märkt av vad han sett under våldsamma demonstrationer, men samtidigt glad, uppfylld av att vara tillsammans med så många och fira. Då var det fortfarande en proteströresle som trodde de hade en chans.

Men sedan dess är tältlägret borta, rensat av polisen, med många döda. Omar är inte direkt någon muslimsk broder, han är mer en ung kille som slåss för demokrati, mot militären och regimen.

#ljud=4670346#

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Nina Benner

Om de krafter som styr världen. Konflikt blickar tillbaka på året som gått och finner två tydliga teman. Dels pengarnas makt – från japansk nolltillväxt, via indisk korruption till ett amerikanskt presidentval som dränktes i dollar. Och dels religionens allt viktigare roll –- från ett splittrat Nigeria, via syrisk sekterism, till segregerade israeliska bussar. Ett program om världspolitikens två heliga herrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inför att vi här på Konfliktredaktionen tar en paus i programproduktionen har vi också passat på att blicka tillbaka på året som gått och det lilla urval av världens alla händelser och skeenden som vi har kunnat berätta om i Konflikt. Under året har två teman visat sig särskilt framträdande.

Det första handlar om pengar. För kris, krasch och korruption har varit återkommande begrepp. Om pengar som driver konflikter, om ojämlikhet och fattigdom men också överväldigande rikedom har vi berättat i flera program.

#ljud=4600339#

Det andra temat är religion och politik. För vi lever på många sätt, precis som en intervjuperson sa i Konflikt, i guds århundrade. Från Aleppo till Abuja är man mitt inne i en mycket svår och ofta våldsam process i mötet mellan gud och stat, mellan makt och tro. Vår resa i denna värld började i augusti förra året, i Stockholms-förorten Flemingsberg.

#ljud=4600341#

Med det tar Konflikt paus för sommaren. Vi är åter i etern den 24 augusti.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman

Om sönderfallet som sprider sig. Fler och fler blandar sig i kriget i Syrien. Samtidigt tar det sekteristiska våldet fart, från Beirut i väster till Bagdad i öster. Finns risken att hela det moderna Mellanöstern går mot en våldsam upplösning? Hör röster från Libanon, Qatar, Kairo och Malmö om kolonialgränser, katastrofscenarier och ett krig där alltmer står på spel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under våren har rapporterna kommit i en strid ström, lösryckta bitar om vapenleveranser från Saudiarabien, om irakier som beger sig till Syrien för att kriga, om ryska luftvärnsraketer, om bomber i Bagdad, granater i Turkiet och raketer i Libanon. Nu senast, i torsdags, kom det rapporter om att USA planerar att börja förse rebellerna med vapen. Vad är det som är på väg att hända? Är det, som alltfler varnar för, ett storkrig som är under uppsegling, eller - ett storkrig som redan har börjat?

I Libanons södra, shiitiska förorter, har kriget i Syrien börjat sätta djupa spår. Här vilar hizbollah-krigaren Hassan efter att ha varit inne i grannlandet och slagits på den syriska regimens sida. Bland Beiruts medelklass sprids oron för att landet kan dras in i kriget. "Vi är som en liten flotte, i ett hav av krig" säger restaurangägaren Wael som börjat lägga pengar åt sidan ifall han skulle behöva stänga sin rörelse. Alexandra Sandels rapporterar från Beirut.
#ljud=4594346#
Historien är hela tiden närvarande i Mellanöstern - å det av goda skäl. I det här fallet, när vi pratar om folk och länder och gränser och konflikter, så har historien också ett namn. Eller egentligen två: Sykes-Picot. Författaren och tidigare turkietambassadören Ingmar Karlsson berättar om den hemliga fransk-brittiska uppgörelsen som drog upp huvudlinjerna till dagens instabila Mellanöstern.
#ljud=4594345#
Men vad kan hända framåt? En av dom mer respekterade rösterna när det gäller konfliktsituationen i Mellanöstern är Robert Malley, programchef för Nordafrika och Mellanöstern på International Crisis Group. I en intervju med amerikanska NPR säger han att kriget i Syrien är inte längre ett inbördeskrig. Det är numera ett regionalt, sekteristiskt krig, menar Malley.
#link=355200#

Men att konflikten i Syrien har blivit en gränsöverskridande, regional angelägenhet - betyder det verkligen att nationsgränserna håller på att lösas upp, att Syrien som stat är hotat?? Vår reporter Daniela Marquardt återvände till en av de Syrienkännare som har gästat oss här i Konflikt några gånger sedan revolten mot Assad-regimen inleddes för drygt två år sedan. Statsvetaren Emma Jörum är inte alls lika övertygad - som Robert Malley - om att vi ser nationsgränserna utmanas.
#ljud=4594343#
Det civila lidandet som orsakats av kriget i Syrien är enormt – den senaste officiella siffran på antalet dödade är 93 000, nära en å en halv miljon människor har flytt från Syrien, framförallt till grannländerna. Fyra och en halv miljon syrier är på flykt inom landet. För en vecka sen gick FN ut med sin största appell någonsin, på 34 miljarder kronor, för hjälp till både civila i Syrien å till syrier på flykt i regionen.
Hur påverkar det då oss här i Sverige? Migrationsverkets omvärldschef Christer Zettergren om hur flyktingarna försöker hitta vägar från våldet.
#ljud=4594337#

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Nina Benner

Om hur man skapar en nation med hjälp av monument, kitsch och en egen historieskrivning. Följ med till Skopje i Makedonien, där triumfbågar och jätteskulpturer ska skapa gemenskap. Även i Ungerns huvudstad Budapest närs drömmar om en nationell identitet från en svunnen tid – men där tar man bort det som inte passar in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med två miljoner invånare och till ytan något mindre än Dalarna, hör Makedonien till Europas minsta stater. Men problemen och utmaningarna är desto större.

Dålig ekonomi, extremt hög arbetslöshet, genomsnittslöner på under 3000 kronor i månaden. Över tio procent av befolkningen har lämnat landet de senaste tio åren. Till detta, kommer etniska motsättningar mellan olika folkgrupper. De kulminerade i strider, som för 12 år sedan förde landet till randen av ett inbördeskrig, som kvästes i sista stund. Men spänningarna lever vidare.

I huvudstaden Skopje byggs det idag för fullt. Regeringen satsar stora summor på monumentala skrytbyggen och statyer av historiska gestalter, för att skapa en makedonsk nationell identitet. Nationalismen är nödvändig för att landet ska överleva, säger förespråkare. Historieförfalskning, säger kritiker.

#ljud=4586129#

För de länder som vill in i den Europeiska gemenskapen har EU spelat en viktig roll för att motverka chauvinism och främlingsfientlighet. Att respektera grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter är villkor för att överhuvudtaget förhandla om ett medlemskap.

Den österrikiske ekonomen Gerald Knaus, har i flera år arbetat för internationella organisationer på Balkan, bland annat med fokus på nationsbygge. Nu leder han tankesmedjan European Stability Initiative, ESI, som följer EU:s arbete på Balkan. Gerald Knaus pekar ut Kroatien som det goda exemplet på hur EU kan motverka extrem nationalism.

#ljud=4586135#

I Ungern är de nationalistiska strömmarna starka och liksom i Skopje, är delar av Budapest en stor byggarbetsplats. Budapests stadskarta har ömsat skinn flera gånger under de gångna 150 årens skiftande regimer. När en lång rad av stadens gator och torg på senare tid har döpts om så sker det för tredje, fjärde eller femte gången.

Men den här gången nöjer sig stadens och landets makthavare inte bara med att byta ut namn på platser uppkallade efter personer eller händelser som fallit i onåd. Nu bygger man också fysiskt om föreställningen om Ungerns förflutna.

#ljud=4586131#

I slutet av december förra året, skulle parlamentet i Skopje godkänna budgeten. Men oppositionen var mycket kritisk och inför omröstningen förde vakter på regeringens order, ut oppositionens ledamöter ur parlamentet.

Händelsen fick stor uppmärksamhet och företrädare för flera EU-länder började ifrågasätta landets mognad för förhandlingar om ett EU-medlemskap. Makedonien står nu inför stora och svåra utmaningar. Samtal med Lars Wahlund, ambassadör i Makedonien, och som i höst tillträder ambassadörsposten i Ankara, Turkiet. Reporter Kristian Åström.

#ljud=4586096#

Gäster i Konflikt:

Peter Aronsson, professor i historia vid Linnéuniversitetet.
Anamaria Dutceac Segesten - biträdande universitetslektor i Europastudier, med särskild inriktning på Europeisk identitet och politiska myter, vid Lunds Universitet.

Producent: Kristian Åström
Programledare: Daniela Marquardt