Konflikt

Om svenskarnas roll i världen och omvärldens roll i Sverige. Har vi slutat bry oss om förtryck, flyktingkatastrofer och krig långt borta? Det är många år sen svenskarna demonstrerade i tusental på gatorna, betyder det brist på utrikespolitiskt engagemang? Eller tar vår solidaritet bara sig nya uttryck? Om SMS-aktivism, Syrienprotester och korpfotboll. Och om vad som hänt med ambitionen att vara en moralisk stormakt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På 60- och 70-talen dominerades första maj-tåg och demonstrationer i Sverige av plakat med utrikespolitiska krav: "För ett starkare FN", "Mot apartheid" och "Pinochet är en mördare". Idag är det sällan några hetare debatter om Sveriges hållning i internationella frågor och inte sedan invasionen av Irak har svenskar samlats i större skaror för att protestera mot händelser i omvärlden.

Vad beror det på? Har vårt engagemang falnat, eller ter det sig bara annorlunda idag? Är det för komplicerat att ta in information om krig och katastrofer från världens alla hörn, gör globaliseringen paradoxalt nog att vi inte orkar ta ställning i utrikespolitiska frågor? Oavsett vad svaret är så finns det många som önskar ett starkare engagemang från svenskarna. Särskilt de många syrier som bor i Sverige.

Kriget i Syrien är en av de värsta just nu pågående humanitära katastroferna i världen. Tiotusentals människor dött, hundratusentals skadats och många tvingats fly därifrån, bland annat till Sverige. Konflikts Lotten Collin har träffat svensk-syriska Nezrin, som drömmer om en demonstration med tusentals svenskar till stöd för de utsatta människorna i hennes hemland.

#ljud=4508117#

Frågan är dock ifall svenskarna verkligen är ointresserade och handfallna, eller om vårt omvärldsengagemang bara tar sig mer anonyma uttryck, helt enkelt inte syns och hörs lika mycket idag jämfört med förr. Konflikts Kajsa Boglind gav sig ut på jakt efter den svenska solidaritetssjälen 2013. Hon började sitt sökande på ett klassiskt fäste i kampen för mänskliga rättigheter - den svenska grenen av organisationen Amnesty International.

#ljud=4508116#

Med i studion för att diskutera dessa frågor finns Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet som länge studerat svensk utrikespolitik och politisk opinionsbildning och Johanne Hildebrandt, författare och före detta krigsreporter som rapporterat mycket från krigen på Balkan och i Afghanistan.

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Lotten Collin

De bor på stängda soptippar och lever på ströjobb och tiggeri. För Östeuropas romer hör rättigheter som rinnande vatten, skola och bostad fortfarande till framtiden, trots miljarder i stöd från Bryssel. Vad har åren som medborgare i EU betytt? Och vad betyder det för Balkans romer att Serbien snart kanske får börja förhandla om EU-medlemskap?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om drönarkriget där gränsen mellan civila och stridande suddats ut. Vem är skyldig och vem är oskyldig när dödsdomen kommer från ett obemannat flygplan? Hör om Al-Qaidaflaggor och bilvrak, om 16-åringen som blev ett misstag, och om journalisten som USA vill hålla kvar i fängelset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Usas president Barak Obama fick mycket internationell uppskattning när han förbjöd tortyr och förbjöds de CIAs hemliga fängelser som använts kampen mot terrorismen. Men på en punkt har han inte bara fortsatt utan också kraftigt trappat upp en mycket kontroversiell del av terrorbekämpningen. Antalet drönarattacker mångdubblades under Obamas första mandatperiod och fortsätter att öka.

Ett av de länder som drabbats av flest drönarattacker är Jemen. Landet hamnade i världens blickfång 2009 då flera terrorattacker spårades dit - ett exempel var den så kallade kalsongbombaren som nästan lyckades spränga ett amerikanskt passagerarplan i luften med hjälp av en bomb i underkläderna efter att ha blivit tränad av Al-Qaida i Jemen.

För att handskas med vad den amerikanska administrationen såg som Al Qaidas nya fäste träffade Barak Obamas dåvarande säkerhetsrådgivare John Brennan och Jemens president Ali Abdullah Saleh samma år en hemlig överenskommelse. Enligt protokoll som läckt ut via Wikilieaks lämnade Jemens president helt över eller, som det står - outsourcade - ansvaret för terrorkriget i Jemen till USA. USA fick bland annat obegränsat tillträde till Jemens luftrum.

Sedan dess har Obama-administrationen utfört ett stort antal drönarattacker mot Jemen, attacker som på hemmaplan ofta hyllats som framgångsrikt oskadliggörande av Al-Qaidaledare. Men i Jemen växer missnöjet i takt med att också civila dödas - och ibland också regimmotståndare. Kan det vara så att den jemenitiska regeringen ibland samarbetar med USA för att göra sig av med misshagliga medborgare? Och vem bär ansvar när civila dödas i det som på amerikanskt militärspråk kallas collateral damage - icke avsedd skada?

Sveriges Radios reportrar Lotten Collin och Daniel Öhman gav sig ut på en resa mellan missilhål i jeminitiska bergsbyar där invånarna kräver svar på sina frågor om varför deras anhöriga fallit offer för drönardöden.

Tidigare Konflikt-sändningar om USA:s drönarkrig:

#link=349402#

#link=349403#

Om sektprotester, släktfester och Sadamnostalgi i Irak, tio år efter den amerikanska invasionen. Vad kostade kriget i blod och splittring för irakierna? Vad blev den mänskliga och moraliska notan för amerikanerna? Och framför allt: hur mycket frihet och demokrati gav egentligen Operation Iraqi Freedom? Hör röster från Bagdad, Kerbala och Najaf om irakiernas stapplande försök att forma sin egen framtid och om möjligheterna till en arabisk vår i Irak.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 år har gått sen USA invaderade Irak, en invasion som inleddes med ett ihållande bombanfall över Bagdad den 20 mars 2003. Kriget varade åtta år, och orsakade en stor ekonomisk, humanitär och politisk skada. Sekterism, bristande demokrati och en sönderfallande infrastruktur är några av resterna som krigsåren lämnat. Även om många irakier idag också poängterar att Saddam Hussein knappast hade kunnat störtas om det inte vore för Operation Iraqi Freedom.

USA plödje ner ofantliga summor pengar i Irak. Lastflygplan fulla med dollarsedlar flög över Atlanten och meningen var att pengarna skulle gå till barnsjukhus, skolor, vägar och byggnader som skulle hysa de nya demokratiska institutionerna. Men idag syns väldigt lite av de projekt som skulle förbättra irakiernas vardag. El, vatten och mat saknas på många håll, och sekterism snarare än idédebatt och sakfrågor präglar parlamentets arbete.

Konflikt har gjort många program om Irakkriget och följderna det fick för världen. Men såhär på 10-årsdagen närmar vi oss följderna av den amerikanska invasionen på ett helt annat sätt, tillsammans med Konflikts före detta medarbetare Mikael Olsson. För redan innan den amerikanska invasionen av Irak hade kriget med Iran, hårda sanktioner och Saddam Husseins förtryck spritt irakierna över världen. En av alla dessa exil-irakier var Mikael Olssons pappa Fadel Al Safandi som under många år levde i Tyskland. Strax innan invasionen var han på väg att hälsa på sin stora släkt i Irak - men fick ställa in besöket när kriget bröt ut. Och nu helt nyligen såg det ut att kunna bli av eftersom säkerhetsläget förbättrats - men då ville ödet annorlunda igen. Fadel Al Safandi dog innan han hann återvända till hemlandet.

Sveriges Radios Mikael Olsson for till Irak för att begrava sin far. Det var hans första resa dit och det blev det första mötet med en stor släkt där alla bär olika berättelser om hur amerikanernas intåg förändrade livet.

#ljud=4475625#

Fastän irakierna alltså fick hjälp att störta sin diktator så har den demokratiska utvecklingen i landet ändå gått trögt. Tio år efter diktaturens fall präglas politiken av sekterism och nationell splittring. Den senaste tiden har stora demonstrationer mot regeringen blossat upp runt om i Irak. Och även om de protesterna är ett tecken på att yttrandefriheten fungerar till en viss grad, så är många också oroliga över att ett nytt inbördeskrig ska bryta ut. Frilansjournalisten Duraid Al Khamisi begav sig till Bagdad för att se vilka utmaningar irakierna står inför idag.

#ljud=4475626#

Med för att kommentera och analysera vad kriget betytt och vad det fått för konsekvenser för både USA och Irak finns Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent på plats i Bagdad, och Ginna Lindberg, SR:s före detta korrespondent i Washington.

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Lotten Collin

Om en växande ekonomi som ska minska arbetslöshet, fattigdom och sociala konflikter. En växande ekonomi som är förutsättningen för att samhällen med problem ska komma på rätt väg. Men om själva tillväxten skapar miljöförstöring och motsättningar, vad finns då för alternativ?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I 20 år har Japan haft en stillastående ekonomi. För att få igång konsumtionen och bryta stagnationen stimulerar nu regeringen ekonomin med enorma summor. Men vill Japan gå tillbaka till tiden före den utdragna krisen, till 80-talets konsumtionsdyrkan. Kritikerna blir allt fler och det finns till och med de som hävdar att Japan är världens första välutvecklade ekonomi som växlat in på ett nytt spår - ett permanent nolltillväxt-samhälle.
#ljud=4463159#

I Sverige har vi upplevt en stadig tillväxt de gångna decennierna. På trettio år har ekonomin fördubblats.En förklaring är en framgångsrik exportindustri. Men en allt större del av tillväxten kommer från en kraftigt växande privat konsumtion. Den utgör nu hälften av landets bruttonationalprodukt.
När Statistiska centralbyrån nyligen presenterade de senaste BNP-siffrorna hade tillväxten visserligen stått still under slutet av förra året. Det som framför allt gjorde att tillväxten inte gick ned var att hushållen ökade sin konsumtion. Konflikts Daniel Värjö begav sig ut till Kungens Kurva i södra Stockholm, där konsumtionshjulen rullar på för fullt.
#ljud=4463160#

Noll-tillväxt för oss tillbaka till medeltid. Det leder till social oro och det stoppar utvecklingen, säger den etablerade kåren av nationalekonomer. Det är varken eftersträvansvärt eller hållbart. Men Tim Jackson, brittisk professor i hållbar utveckling, är av en annan uppfattning. Han var en tongivande medlem av den brittiska regeringens hållbarhetskommission och är en av pionjärerna när det gäller samverkan mellan ekonomi och ekologi.
- Vi har blivit alldeles för fixerade vid tillväxt. Idéen om evig tillväxt är vår tids stora myt, säger han.Reporter: Kajsa Boglind
#ljud=4463163#

I studiosamtalet medverkar Susanne Sweet, docent på Handelshögskolan i Stockholm där hon också leder en forskargrupp om hållbart företagande, Sure (Sustainable Research Group), Mikael Malmaeus, miljöforskare och författare, knuten till den gröna tankesmedjan Cogito samt Sandro Scocco, chefekonom på tankesmedjan Global Utmaning.

Intervju med Junko Edahiro som leder tankesmedjan Institutet för lycka, ekonomi och samhälle. Kristian Åström, reporter.#ljud=4463179#

#ljud=4467966#

Producent: Kristian Åström
Programledare: Daniela Marquardt

Om syndikalister som lovade anställning, sålde intyg och blåste sedan städarna på både jobb och pengar. För de drabbade slutade drömmen om ett nytt liv i ett nytt land, i obetalda skatter, konkurs och hot om att förlora uppehållstillståndet.#ljud=4451059#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtal i studion med migrationsminister Tobias Billström, Lisa Pelling, doktorand i statsvetenskap vid universitetet i Wien och programchef för tankesmedjan Global Utmaning, och juristen Nadja Hatem, som bistår och företräder migranter.

Under de senaste åren har det varit många arbetsmigranter - bärplockare, bagare, skogsarbetare - som inte fått det som lovats i deras kontrakt. Utan jobb och pengar har de varit tvungna att lämna Sverige, fattigare än när de kom hit.
Vem ställer upp för de svagaste på arbetsmarknaden? Vem kan de vända sig till när t o m med en fackförening lurar dem?

- Det har blivit bättre, färre fall av migranter som utnyttjats, men det finns anledning att se över reglerna och förenkla så att det går att återkalla arbetstillstånd, säger migrationsminister Tobias Billström.

Juristen Nadja Hatem, tycker att det är fel fokus när man beskriver arbetskraftsinvandrarnas situation.

- De som är svagast, är inte bara arbetsmigranter, utan de har ett skyddsbehov och är därför extremt beroende av arbetsgivaren. Om de luras så ser de inget annat alternativ än att stanna kvar, för de anser att de inte kan åka hem.

Lisa Pelling, anser att vissa branscher tycks vara genomruttna och att det är för lätt att fuska med arbetsvillkor och arbetstillstånd. Därför behöver de som kommer hit, få en bättre position, till exempel, kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd efter två år i Sverige, istället för som i dag, efter fyra år.

Ett exempel på Migrationsverkets hantering av tillståndsprövning, där verket omprövade sitt beslut, är den ideella föreningen Intikilla. Intikilla utförde städtjänster och där arbetade huvudpersonerna i Lotten Collins reportage. Städkooperativet Intikilla fick först nej på sina ansökningar om arbetstillstånd för 10 personer. Ansökan bedömdes inte som tillräckligt trovärdig, men efter att ha skickat in kompletterande uppgifter fick föreningen godkänt. Migrationsverkets chef för arbetstillståndsenheten, Nina Johansson, förklarar hur det gick till:
#ljud=4451117#

Tillägg: Efter vårt program sändes så kontaktades vi av Syndikalisterna (SAC) som meddelade att de tillsatte en internutredning i september och uteslöt Västerorts LS på ett möte den 23 februari. Anledningen till att detta inte kommunicerades förrän efter SR:s avslöjande var enligt SAC att alla lokala samorganisationer skulle få informationen först.

Producent: Kristian Åström
Programledare: Daniela Marquardt

Om bakslag och frambrytningar för arabvårens mödrar och döttrar. Vad hände med kvinnorna som stred i täten mot förtrycket? Vart tog de vägen när konstitutionerna skulle skrivas om och nya politiker väljas? Hör om sextrakasserier, överlevnadsstrategier och hjältinnemod i Jemen, Egypten, Libyen och Syrien - i de arabiska revolternas kölvatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid den här tiden för två år sedan slog den arabiska våren ut i full blom. I land efter land, över hela arabvärlden, gick människor ut på gatorna för att protestera. Mot sina envåldshärskare och för demokrati. Och på många platser var det kvinnorna som stod i centrum för revolutionerna. De stod längst fram i demonstrationstågen och stred för sina rättigheter sida vid sida med männen. Tillsammans fick de marken att röra sig under fötterna på diktatorer i Tunis, Kairo, Tripoli å Sanaa.

Men sen dess har mycket hänt. På många håll verkar den feministiska festyran ha kommit av sig. Det talas om en islamistisk vinter, om religiösa maktfullkomliga män som helst vill förpassa kvinnor till hemmet, eller nikaben. Som inte alls vill dela med sig av makten när det kommer till kritan och som vill skrämma och straffa kvinnor som tar sig ton mot de nya ledarna. Men - hur stort problem är egenligen islamisterna? Kvinnorna har ju tagit en allt större plats också inom dessa rörelser?

Konflikts Lotten Collin var i Jemen under revolutionens crescendo, i oktober 2011. Hon återvände i veckan till huvudstaden Sanaa - där protesterna mot kvarlevorna av den nu avgångne president Ali Abdullah Salehs regim fortfarande pågår. På fredagsbönen mötte hon de islamistiska kvinnorättsaktivisterna Yusra Ahmed å Nadia Abdallah.

#ljud=4438388#

I veckan hölls en syrisk kvinnokonferens i Stockholm. Kvinnor från oppositionens många falanger möttes för att planera hur kvinnors ställning kan stärkas den dag inbördeskriget är över. Till konferensen kom också kvinnor från andra delar av arabvärlden för att dela med sig av sina erfarenheter från pågående och avslutade revolutioner.

Konflikts Kajsa Boglind åkte dit för att spela in ett samtal med tre av deltagarna: Bassra Kodmani, syriska och tidigare taleskvinna för syriska nationella rådet, Sameera Tuwaijri, saudiska och chef för UN Womens kontor i Kairo och Israa Murabit från organisationen Voice of Libyan Women.
De tecknade en bild av att kvinnor visserligen blivit mer politiskt aktiva under upproren, men att de ändå inte inkluderas när nya lagar väl ska stiftas å konstitutioner skrivas.

#ljud=4438389#

Många arabiska kvinnorättsaktivitster betonar att kvinnorna under revolutionerna vågat bryta mot de sociala normerna, och därigenom vidgat sitt handlingsutrymme. Men det är fortfarande inte helt ofarligt att utmana de gränser som finns för kvinnorna i arabvärlden. Det har blivit tydligt i Egypten.

Två år efter revolten som störtade Mubarak har landet kastats in i en turbulent period av politiska kriser, våld och protester. Och för halva befolkningen har revolutionen inte lett till några påtaliga förbättringar alls - tvärtom toppar Egypten den skamliga lista över länder där kvinnors inflytande minskar - enligt den internationella studien Global Gender Gap Report. Egypten har idag en enda kvinnlig minister - det är lika många som på Gamal Abdel Nassers tid på 60-talet - och inte en enda kvinnlig guvernör.

I det första parlament som valdes efter revolutionen avskaffades könskvoteringen som tidigare funnits - vilket resulterade i endast 2% kvinnliga ledamöter. Men det som väckt starkast känslor när det gäller Egyptens kvinnor, är de grova sexuella övergrepp som ägt rum - på bland annat Tahrirtorget mitt i Kairo. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén rapporterar därifrån.

#ljud=4438391#

Men det finns också ljustecken, och tillförsikt. Många kvinnorättsaktivister menar att det faktum att kvinnorna spelat en så stor roll under revolterna kommer leda till att de i fortsättningen vägrar låta sig tystas. Att det på sikt ovillkorligen kommer att leda till det ökade politiska inflytande som så många kvinnor strävar efter. En av de mer hoppfulla rösterna är den jemenitiska protestledaren och fredspristagaren Tawakkol Karman. Konflikts Lotten Collin träffade henne i huvudstaden Sanaa.

#ljud=4438384#

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Lotten Collin

Om kampen mellan Japan och Kina om några kobbar i Östkinesiska sjön. Senkakuöarna - en konflikt som bottnar i historiska oförrätter och drömmar om gigantiska rikedomar under havets botten. Konflikts Kristian Åström åkte dit för att skildrar upptrappningen på havet och de lokala fiskarnas syn på maktspelet mellan Tokyo och Peking.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i september 2012 som dispyten mellan Kina och Japan, om fem småöar och tre små kobbar i Östkinesiska sjön, blossade upp på nytt. Den japanska regeringen hade då köpt upp och nationaliserat Senkakuöarna, som i Kina heter Diaoyu och som Kina hävdar är deras sedan århundraden tillbaka - långt innan Japan ockuperade dem i slutet på 1800-talet.

Och det här sker i en tid då Kina har tagit över Japans roll som världens näststörsta ekonomi, medan Japan kämpar med sin krympande ekonomi. Samtidigt är länderna starkt beroende av varandra - inte minst ekonomiskt.

Konflikten om vem som har rätt till öarna, har pågått i över 30 år men det är först på senare år som de kinesiska anspråken har skärpts och konflikten trappats upp, både tillhavs och i luften. Fartyg från kustbevakning och örlogsflottor utmanar och avvisar varandra. Och stridsflyg från båda länder har mött varandra i luften för att markera sina revir.

Från Kina hör vi röster som inte värjer för krig och i Tokyo vill nationalister rusta upp Japans försvar. Konflikts Kristian Åström begav sig till ön Ishigaki där Senkaku-öarna förvaltas.
#ljud=4425670#

Där tycks fiskarna inte se så allvarligt på konflikten, fisket kring öarna är inte så rikt, men visst vore det bra om politikerna i Tokyo löste frågan. Men på ön finns även en aktivist, som har arbetat med frågan i 20 år, och han tror att det finns oerhörda rikedomar kring öarna i form av olja och gas och att det är därför som Kina visar ett sådant stort intresse. Men överlag har konflikten för den lilla ön inneburit ett uppsving, då den japanska kustbevakningen tidvis har förlagt en stor del av sin flotta till ön - sjömännen både äter och dricker på restaurangerna.

För de kinesiska fiskarna i provinsen Fujian i södra Kina har konflikten däremot inneburit stora problem och omfattande ekonomiska förluster, rapporterar Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist från Shenhu. Och de ser öarna som självklart kinesiska och kan tänka sig att konflikten leder till krig ifall japanerna inte ger med sig.
#ljud=4425667#

Sedan konflikten om de omtvistade öarna i Östkinesiska sjön trappades upp i höstas, har japanska politiker gjort uttalanden som för bara några år sedan, skulle ha uppfattats som ytterst olämpliga i den japanska efterkrigskulturen.

I Tokyo mötte Kristian Åström nationalisten och artisten Tokma som driver en politisk kampanj för att försvara Japans rätt till öarna. Han anser att ett starkare försvar och tydligare signaler från den japanska regeringen, ska stoppa kineserna. På det japanska Industriförbundet tonar man ned konflikten och hänvisar till handeln. Båda länder är så pass beroende av varandra så det finns ett politisk intresse att lösa frågan, säger Kazuyuki Kimbara vid Industriförbundet Keidanren.

Men alla håller inte med i Tokyo. En av japans mest kända utrikeskommentatorer, Birei Kin, ser konflikten om öarna, som ett exempel på hur det nya expansionistiska Kina agerar.
#ljud=4425668#

Men hur ser den officiella kinesiska versionen ut av konflikten, och vilken är Kinas hållning? Daniela Marquardt intervjuade andresekreteraren Liu Yu på den kinesiska ambassaden i Stockholm. Han betonar vikten av goda relationer, men understryker samtidigt att det inte råder någon tvekan om att öarna hör till Kina.
#ljud=4425669#

Linus Hagström, statsvetare, specialiserad på Japansk utrikespolitik, verksam vid Utrikespolitiska institutet och ansvarig för Östasienprogrammet, anser att konflikten om öarna framför allt handlar om symbolik. Det är en territoriell motsättning som blir en måttstock på de båda ländernas styrka. Kina växer kraftigt, medan Japan kämpar med nolltillväxt, eller till och med en krympande ekonomi.

Astrid Nordin, lektor på universitetet i Lancaster, specialist på Kinas internationella relationer, anser att man måste se in i det kommunistiska partiet och det högsta ledarskapet för att förstå konflikten. För att hålla ihop landet, går det inte att släppa någon del av territoriet, då ser andra delar av landet, som tex Tibet, att det går att lämna moderlandet – vilket skulle utmana nuvarande strukturer och kunna leda till inbördeskrig.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kristian Åström, Lotten Collin

Om mineraler, mord och misär i Sydafrikas gruvnäring. Vad blev det av löftena om bättre villkor och högre lön efter sommarens massaker i Marikana? Varför har tillgången på världens dyraste mineral inte lyckats lyfta Sydafrika ur fattigdomen? Hör gruvarbetare och aktivister i Chaneng som tröttnat på politikernas tomma ord, och röster från Zambia där ny gruvexploatering väcker både hopp och fruktan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 16 augusti förra året sköts 34 människor till döds i gruvorten Marikana, efter att en strejk urartat och polisstyrkorna öppnat eld mot folkmassan. Händelsen rev upp gamla sår i Sydafrika. Jämförelser gjordes med massakern i Sharpville 1960, då polis dödade 69 demonstranter, något som av många beskrivits som startskottet för upproret mot apartheid. Men situationen som fick gruvarbetarna i Marikana att demonstrera - kräva högre lön, sjukvård och bättre boende - samma situation kan man se i många gruvsamhällen runt om i Sydafrika. Konflikts Malin Olofsson har rest runt i flera byar där gruvbolagen exploaterat marken och människorna.

#ljud=4412739#

Efter massakern i Marikana frågade sig många hur detta kunde hända i ett fritt och jämlikt Sydafrika. Varför har landet, 19 år efter Nelson Mandela blev president, inte kommit längre? Klasskillnaderna idag är större än vad de var under apartheidregimen. Bara en av fyra svarta sydafrikaner går ut högstadiet. Och även om det har vuxit fram en svart medel- och överklass, så är andelen fattiga sydafrikaner fortfarande lika stor. Många av dom söker sig till gruvorna för att försöka försörja sina familjer som ofta bor i andra delar av Sydafrika, eller i grannländerna. Och besvikelsen är idag stor bland de grupper som inte fått ta del av inkomsterna från gruvdriften, Sydafrikas viktigaste industri.

I studion för att diskutera detta finns Fredrik Sperling, SVT:s före detta korrespondent i Sydafrika, och Magnus Ericsson, professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet och grundare av Raw minerals group, analysföretag specialicerat på gruvbranchen.

Ett av de länder som ibland hålls fram som ett gott exempel inom gruvbranschen är Zambia. Men bilden är splittrad - där finns också samma problem inom gruvbranschen som ses i Sydafrika. Malin Olofsson reste till norra Zambia och fann gigantiska avfallshögar, smältverk som spyr ut avgaser mot intilliggande byar. Men också hopp om att gruvnäringen kan innebära utvecklingen av fattiga samhällen.

#ljud=4412730#

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Lotten Collin