Konflikt

Om världens slumområden, där det idag bor över en miljard människor. I megastäderna vill man riva problemen med fattigdom, ohälsa och kriminalitet. Men kan man verkligen bygga bort ojämlikhet? Reportage från Lagos flytande kåkstad som nu sågas ner, hus för hus. Och följ med till Mumbai, där misären blivit turistattraktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dharavi, mitt i Indiens kommersiella centrum Mumbai, är Asiens största slum. Där bor över en miljon människor under omständigheter som på många sätt är omänskliga. Men trots det söker sig hela tiden nya migranter från Indiens landsbygd dit. Det beror på att Dharavi erbjuder en väg för fattiga människor att ta del av Mumbais ekonomiska möjligheter som inte går att nå på andra sätt. Med tiden har slumområden som Dharavi kommit att bli en integrerad del av Mumbais ekonomi. Konflikts Daniela Marquardt gick tillsamman med Lotten Collin på en guidad tur genom Dharavis trånga gränder.

#ljud=4398862#

En annan megastad som på många sätt är sinnebilden av helt okontrollerad urbanisering är Lagos, Nigerias största stad. Där ligger slumområdet Makoko, som till stor del är byggd på vatten i den stora lagun som delar Lagos. Men Makoko är hotat – nyligen sågades 400 bostäder ned av polisen. Konflikts Lotten Collin tog båten ut till Makoko.

#ljud=4398867#

Men vad är då framtiden för megastäder som Lagos och Mumbai, och deras ständigt växande slumområden? Är det kaos och kollaps? Eller finns det en annan väg framåt? En person som ägnat mycket tid åt att forska och fundera på detta är antropologen och statsvetaren Janice Perlman, chef för tankesmedjan Megacities. Hon har nära studerat slumoråden – eller squatter settlements, ungefär informella bosättningar, som hon föredrar att kalla dom – sen slutet av 60-talet, framförallt i Rio de Janeiro i Brasilien. Janice Perlman berättade för Konflikts Ivar Ekman att den rika eliten i städerna ofta ser slummen som ett slags sår, ett sår som måste skäras bort.

#ljud=4398863#

Gäst i studion för att diskutera dessa frågor är Maria Lantz, rektor för Konstfack och tidigare ansvarig för ett stort konstprojekt vars syfte var att i detalj dokumentera livet i Dharavi.

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Lotten Collin

Om ett möjligt slut i sikte efter 11 och ett halvt års krig. Vad händer med Guantanamofångarna, drönarattackerna och CIA om USA deklarerar seger i kriget mot terrorismen? Samtidigt pekas Mali ut som det nya Afghanistan och Afrika som ny front i den globala kampen. Hör röster från Jemen, USA och Storbritannien om huruvida kriget mot terrorismen går att avsluta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När USA:s president Barack Obama i veckan höll sitt installationstal slog han fast att USA inte kan vara i krig för evigt och att ett decennium av krig nu går mot sitt slut. Samtidigt har hans senaste ministerutnämningar väckt spekulationer om vilken bana han egentligen kommer att slå in på under sin sista tid i Vita huset - krigets eller fredens väg.

På flera sätt har de amerikanska förutsättningarna förändrats på senare tid. Al-qaidaledaren Usama Bin Laden är död och organisationen sägs ha försvagats så pass att den inte skulle kunna utföra några större attacker. USA är på väg att kalla hem den absoluta majoriteten av sina trupper från Afghanistan. Men samtidigt hör vi helt andra tongångar på den här sidan Atlanten - om al-qaida-lierade grupper som tagit över stora delar av Mali och etablerar sig runt om i västra Afrika, Frankrikes militärintervention och det våldsamma gisslandramat i Algeriet.

Så vad finns det egentligen för anledning att tala om ett slut på terrorkriget - nu?

Det som satte igång diskussionen var Pentagons avgående chefsjurist som i november väckte stor uppmärksamhet när han sa att det var dags att börja tala om hur det här kriget skulle sluta. Jeh Johnson är omtalad som möjlig nästa justitieminister. Inför åhörare på Oxforduniversitetet talade han om en förestående vändpunkt - en dag när vi inte längre utkämpar ett krig. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Robert Chesney, professor i juridik vid Texas Universitet och tidigare rådgivare åt Justitiedepartementet och CIA, för att fråga hur man ska tolka Jeh Johnssons tal:

#ljud=4386356#

En av de tydligaste symbolerna för kriget mot terrorn är Guantanamo-fängelset på Kubas östra spets. Å för fångarna som sitter där skulle allt förändras om kriget mot terrorismen skulle förklaras vara över eftersom det då skulle saknas laglig grund att hålla fångar på obestämd framtid.

Idag sitter 166 fångar fortfarande kvar i väntan på att friges eller ställas inför rätta. Över hälften av dom kommer från Jemen - och en av dom är 45-årige Abdul Salaam al-Hejla.

Han greps av amerikaner på en affärsresa i Egypten 2002, skickades till CIA:s hemliga fängelser i Azerbaijan och Afghanistan, å hamnade till slut på Guantanamo. Lotten Collin träffade hans familj i Jemens huvudstad Sanaa i januari 2010:

#ljud=4386364#

Ett av USA:s viktigaste vapen i kriget mot terrorismen är underrättelsetjänsten CIA. Men det är inte bara CIA som påverkat världen med sin intensiva terroristjakt de senaste åren. Kriget har också förändrat CIA i grunden.

Det berättade Tim Weiner när Konflikts Ivar Ekman ringde honom i New York. Weiner var tidigare korrespondent åt New York Times, men är nu historiker och författare till en bok om CIA.s historia: Legacy of Ashes. Han berättar att CIA den 10 september 2001 var en helt annan organisation än den är idag.

#ljud=4386382#

I kriget mot terrorismen har också orden har blivit till ett slags vapen i striden. Beskyllningar om krigshets å ena sidan och förräderi å den andra, slungas ivrigt mellan de olika lägren. En hel kader av experter kommentatorer och analytiker har haft högkonjunktur i flera år på grund av den ständiga efterfrågan på kommentarer om kriget.

Konflikts Daniela Marquardt ringde upp några av dessa: Glenn Greenwald - jurist och krönikör på the Guardian och känd för sin kritik mot det amerikanska kriget mot terrorismen, Peter Pham som är chef för Afrika-centret vid konservativa tankesmedjan Atlantic Council och Daveed Gartenstein-Ross vid den konservativa stiftelsen för Demokratins försvar i Washington.

Och även om deras uppfattningar om krigets orsaker och konsekvenser går starkt isär så är de rörande överens om en sak och det är att kriget inte är på väg att slut - oavsett president Obamas tal om att det inte kan vara för evigt och den förre pentagonjuristen Jeh Johnssons ord om en förestående vändpunkt:

#ljud=4386401#

Tidigare Konflikt om ämnet:

#ljud=4386481#

#ljud=4386475#

Programledare:Daniela Marquardt
Producent:Kajsa Boglind

Om ett djupt splittrat Israel, som går till val. Konflikt sänder från Tel Aviv, och möter hopplöshet och apati, men också en spirande framtidstro – på den religiösa, yttersta högerkanten. Hör röster från Tel Avivs liberala bubbla, segregerade bussar i Jersualem och ett kokande valmöte i Beit Shemesh.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konflikt sänder från det tjusiga boutiquehotellet Rotschild Hotel, mitt i Tel Avivs historiska Bauhaus-distriktet. Det är också mitt i det som brukar kallas ”Tel Aviv-bubblan” – en del av Israel som är liberalt, sekulärt och kosmopolitiskt – och alltmer skiljt från resten av Israel. Med för att förklara denna bubbla närmare är Sandra Weil, bosatt i Tel Aviv sen 15 år och aktiv som curator och kulturproducent, och Joel Lagerlöv, som bott i Israel sen 2001, gift med en israeliska och verksam i Israels dynamiska IT-sektor.

Det andra Israel representeras av Jerusalem. Det är ett alltmer religiöst Israel, som kommit att bli en större och större del av landet, såväl demografiskt, politiskt som i vardagslivet. En av de frågor där dessa två olika delar av landet kommit i konflikt är den som gäller könssegregerade bussar. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, och dagens producent Sharon Jåma, tog en tur med en av dessa bussar, nummer 56, från det ultraortodoxa området Mea Sharim.

#ljud=4384691#

Polariseringen i Israel – och längtan efter en enande kraft – börjar nu få tydliga politiska konsekvenser. Den här valkampanjens stora överraskning, och israelisk politiks just nu klart starkast lysande stjärna heter Naftali Bennett, ledare för partiet Det judiska hemmet, ett nationalistiskt, religiöst parti. Bennetts uttalade mål är att jämka samman Israel i namnet av en utpräglad högerpolitik; bland annat vill han annektera stora delar av Västbanken. Ivar Ekman följde Bennett under en hektisk kväll tidigare i veckan, en kväll som började i Jerusalems stora synagoga.

#ljud=4384694#

En annan tongivande röst i Israelisk debatt som ställer sig frågan om hur Israel ska enas – och handskas med de stora frågorna om fred och stabilitet – men den här gången från vänster, är den socialt och politiskt engagerade danskättade rabbinen Michael Melchior. Enligt honom kan man konstatera att hur man än vrider och vänder på det, så kommer de religiösa partierna att dominera nästa koalitionsregering i Israel. Men ändå väljer en stor del av de tongivande israelerna att bortse från detta. Man måste börja prata med de religiösa, säger Michael Melchior till Cecilia Uddén.

#ljud=4384698#

Producenter & reportrar: Cecilia Uddén och Sharon Jåma
Programledare: Ivar Ekman

Om elva års krig i Afghanistan. Trots över hundratusen utländska soldater på plats, hundratals miljarder dollar och mängder av de modernaste vapen blir säkerhetsläget sämre och talibanerna starkare. Hur kunde det gå så snett? Hör om ett myller av missförstånd och det omöjliga uppdraget att lösa civila problem med militära medel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om ett år ska den afghanska staten ta över ansvaret för säkerheten i landet. Därmed avslutar majoriteten av de idag mer än hundra tusen utländska soldaterna i International Security Assistance Force - ISAF - sitt uppdrag och åker hem. Men vad har de egentligen uppnått under sin tid i landet?

På svenska försvarsmaktens hemsida motiveras den svenska insatsen så här:"Uppdraget är att stötta Afghanistans regering med att åstadkomma säkerhet för det krigshärjade landets civilbefolkning". Samtidigt ökar attackerna mot civilbefolkingen och framför allt mot afghansk polis och militär. Så hur resonerar den svenska försvarsmakten om resultatet av insatsen? Konflikts Kristian Åström ställde frågan till generalmajor Anders Brännström, ansvarig för de svenska internationella trupperna och till Stefan Olsson, tidigare forskare på FOI och nu chef för tankesmedjan Fri Värld. Men han började med att ringa upp sergeant Anton Liv vid den svenska bataljonen i Mazar-e Sharif för att höra om hans dag på jobbet:

#ljud=4359877#

I början av kriget blandades talibanerna inte sällan ihop med terrornätverket al-qaida och dess ledare Osama bin Ladin. Framför allt porträtterades de som omoderna, religiösa fanatiker. Men är det här den enda bilden? Och hur har den påverkat försöken att skapa fred och stabilitet i Afghanistan?

Journalisten och författaren Anand Gopal har ända sen invasionen 2001 bott från och till i Afghanistan under långa perioder, och skriver just nu på en bok om kriget där.

När Konflikts Lotten Collin ringde upp Anand Gopal i New York, berättade han vad han själv blev mest förvånad över när han kom i kontakt med talibanernas ledarskikt:

#ljud=4359876#

I likhet med flera andra länder har ju Sverige förändrat sin försvarsorganisation så att den är inriktad på insatser i utlandet. "Genom att dämpa oroshärdar utanför våra gränser kan vi också begränsa hotet mot vårt eget land.", kan man läsa på försvarets hemsida, liksom att svenska soldater ska kunna hantera allt från humanitär hjälp till fullskaligt krig.

Och just Afghanistan har framhållits som en slags modell för hur civila och militära insatser ska kunna samverka för att skapa fred och stabilitet. Men hur har det egentligen fungerat?

Konflikts Daniela Marquardt ställde den frågan till nye chefen för Stockholms Fredsforskningsinstitut, SIPRI, den tyske nationalekonomen Tilman Brück som nämrast kommer från Humboldt-universitetet i Berlin där han har verkat som professor i utvecklingsekonomi.

För att kunna lösa säkerhetsproblem måste man också förstå och göra något åt de underliggande sociala och ekonomiska faktorerna, betonar Brück.

Det har man missat i Afghanistan, säger han, och tvekar inte att kalla den internationella insatsen där för ett misslyckande.

#ljud=4359875#

#ljud=4359974#

Lyssna också gärna på tidigare Konfliktsändnignar om Afghanistan:

#link=343258#

#link=343259#

#link=343260#

#link=343261#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kajsa Boglind

Om var pengarna egentligen gömmer sig, i skuggan av kris, varsel och social oro. Följ med Konflikt på spaning efter de skatter som saknas i samhällenas skattkistor - bland schweiziska bankpalats och hos förmögna amerikaner som donerar sina dollar i utbyte mot passande politik. Möt också familjen i Gudhem som räknar sin förmögenhet i en jordkällare fylld med vitkål och äppelmust.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I förra veckans Konflikt special skildrade vi den våg av varsel som har dragit över Sverige under den gångna hösten. Länge beskrevs den ekonomiska krisen som ett fenomen som framför allt drabbade länderna i södra Europa - Grekland, Spanien, Italien och Portugal, men idag står det klart att också den svenska ekonomin är hårt drabbad.

Och konsekvenserna, inte bara i Sverige, utan runt om i Europa, har vi skildrat i flera Konfliktsändningar under det gångna året. Men vid sidan av våldsamma demonstrationer, förtvivlade människor som inte kan betala sin hyra och uppgivna ungdomar som har förlorat all tro på framtiden har vi också undrat vart pengarna har tagit vägen. För de har väl inte bara tagit slut?

För att få svaret på det så återvänder vi till några hållplatser för de pengar som uppenbarligen finns, men som saknas i de skuldtyngda ländernas skattkistor, och som också saknas i mycket av medierapporteringen kring krisens orsaker. Vi vill med hjälp av förra årets nedslag och reportage i USA, Schweiz, Italien och Tyskland skildra toppen på den ekonomiska pyramid vi alla är rädda för ska vittra sönder.

Så i veckans Konflikt hör vi om skattesmitare i Milano, om svenskar som flyttar till Schweiz för att de "tjänar för mycket", om den schweiziske före detta banktjänstemannen Rudolf Elmer som läckte hemliga bankuppgifter till Wikileaks och till amerikanska skattemyndigheter. Vi gör ett wallraffande besök på privatbanken Julius Bär, och så möter vi den amerikanske dollarmiljonären Ed Conard - en av de främsta givarna till Mitt Romneys misslyckade presidentvalskampanj - som förklarar varför han anser att ekonomisk ojämlikhet är något bra. Vi reser till Bayern i Tyskland, den kanske just nu mest välmående delen av Europa, där statskassorna fortfarande är välfyllda och affärsmännen väljer att investera i guld. Slutligen gör vi också ett besök i västgötska Gudhem, där paret Petter Lindström och Camilla Lundin valt en helt annan väg men ändå tagit finansminister Anders Borg på orden: de har sparat i ladorna och fyllt förråden inför vintern.

Programmen som ni hör bitar ur i veckans Konflikt går att finna i sin helhet här:

Konflikts Daniela Marquardt och Lotten Collin reste runt i Schweiz för att skildra debatten om skatteparadis: #text=4932084#

#ljud=3736522#

Konflikt om olika länders kamp för att fånga in skattesmitare runt om i världen, och de globala konfliktytor som blivit följden: #link=342485#

#ljud=3750746#

Konflikt om ett splittrat Tyskland där rikare regioner inte vill betala för sina fattigare landsmän i öst: #link=342484#

#ljud=4198845#

Konflikt om pengarnas roll i den amerikanska presidentvalskampanjen som pågick under 2012. Det rörde sig om större summor än någonsin tidigare: #link=342487#

#ljud=4211024#

Konflikt om valutakrigen där olika länder underminerar andra länders valuta för att vinna ekonomiska framgångar på hemmafronten:#link=342486#

#ljud=4250191#

Konflikt om finanskraschens orsaker och vad människors tillit till det ekonomiska systemet spelar för roll:#link=342482#

#ljud=3442378#

Konflikt om att många rikare regioner i olika hörn av Europa är trötta på att betala för de fattigare landsändarna. I Katalonien, Skottland och Flandern ställs nu krav på ökad självständighet i krisens spår:#link=342489#

#ljud=4263139#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin

KONFLIKT SPECIAL om varselåret som gick. Nedslag och berättelser om orter och människor som pendlar mellan förtvivlan och försök till förhoppningar i en ekonomi som stannar av. Hör reportage från Hyltebruk, Tidaholm, Kristianstad, Vislanda, Orrefors och Söderhamn - vittnesmål från en svensk arbetsmarknad mellan varsel och verklighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Finansminister Anders Borg fick dagarna innan julafton skruva ner förväntningarna. Den svenska ekonomin, som pga av sin relativa styrka, utomlands kallats "Pippi Långstrump-ekonomin" börjar nu visa svaghetstecken.

Regeringen såg sig tvungen att sänka förhoppningfulla prognoser om tillväxten nästa år till en väsentligt lägre nivå. Sviterna av finanskrisen fortsätter sätta spår i ekonomierna världen över, framförallt i svenska exportmarknader som EU och USA.

Och under hösten gick orderingången till svensk industri kraftigt ned. Varslen började dugga tätt och totalt blev mer än 50 000 arbetare och tjänstemän varslade om att de kan komma att förlora jobbet.

Det är inte lika dramatiskt som krisen för tre år sen då 100 000 svenska industrijobb försvann, men det spär på den redan då oroande utvecklingen.

I september i år startade Sveriges Radio ett särskilt projekt där några reportrar runt om i landet arbetat med att försöka ge en bild av vad som händer med svensk arbetsmarknad och ekonomi i skuggan av den globala och europeiska ekonomiska krisen.

Meningen var att skildra vardagen för alla de människor som berörs, att berätta om vad varsel och förlorade jobb gör med människor och hela orter, men också att ge försök till förklaringar och lösningar.

I veckans "Konflikt Special" ges utdrag av de många reportage som gjorts av Sveriges Radios reportrar under hösten, från Kristianstad, Orrefors, Hylte, Tidaholm, Vislanda, Orrefors och Söderhamn här i Sverige, och från Oslo och brittiska Wilton, de senare exempel på att rötterna till problemen, precis som lösningarna, ofta finns i utlandet. Medverkar gör reportrarna Nina Benner, Mikael Olsson, Lisen Elowsson Tosting, Johan Prane, Marthina Stäpel och Johanna Sjöqvist.

Producent och programledare: Mikael Olsson

Om mutor, mammon och tillväxtens pris. Korruption rör upp känslor - men är den så skadlig som det sägs? Följ med till Indien och hör om en politisk rörelse byggd på helig ilska - en ilska som vissa menar är helt missriktad. Hör också röster från Peking, Atlanta och den lilla nordindiska byn Djassna om skinnade bönder, kinesiska avrättningar och det enorma IT-projektet som ska krossa korruptionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En av de absolut största frågorna i den indiska debatten har på senare år varit korruptionen. Skandalerna har varit många och landets stora antal folkrörelser har slutit upp kring frågan och med olika metoder försökt väcka opinionen och få politikerna att ta tag i problemet.

Å medan de främsta aktivisterna förra året framkallade gatuprotester genom att hungerstrejka så har har nya ledare i år valt en annan strategi. Med hjälp av sociala medier och uppmärksammade presskonferenser där man anklagat högt uppsatta personer inom den indiska eliten för korruption har man lyckats engagera nya delar av det indiska samhället. Detta arbete kulminerade för några veckor sedan när antikorruptionsrörelsens eget parti Aam Aadmi lanserades.

Konflikts Kajsa Boglind var på plats i centrala New Dehli när Aam Aadmi höll sitt första möte.

#ljud=4328353#

Men alla är inte lika övertygade om att ett nytt argt parti är det bästa sättet att komma åt korruptionen. Och är den ens så skadlig som antikorruptionsaktivisterna hävdar?

Konflikts Kristian Åström ringde upp en annan röst i den indiska debatten - TT Ram Mohan, professor i finansekonomi vid handelshögskolan i Ahmedabad å flitig skribent i Indiens ledande affärstidning, The Economic Times. Han oroar sig mindre för själva korruptionen och mer för att frågan om den håller på att bli alltför politiserad.

#ljud=4328357#

Också i grannlandet Kina har korruptionen hamnat på den politiska agendan sedan ett antal skandaler orsakat ovanligt stor folklig vrede. I år efter år efter år har forskare varnat för att Kinas ekonomiska utveckling snart riskerar att bromsas in på grund av den alltmer utbredda korruptionen. Men än har inte detta skett. Så hur akut är egentligen problemet. För att förstå korruptionens roll i Kina började Konflikts Ivar Ekman nysta i den stora skandal som förra året drabbade en av det kinesiska utvecklingsundrets stora stoltheter.

#ljud=4328354#

Men medan ekonomerna, statsvetarna å biståndsbyråkraterna funderar på dom stora, övergripande frågorna - om huruvida korruptionen är förkastlig, ett nödvändigt ont, eller till och med kan fungera som ett smörjmedel för ett lands ekonomiska utveckling - så finns det en form av korruption som på det mänskliga planet är en otvetydig katastrof. Det är den vardagskorruption som drabbar miljontals, ofta redan fattiga människor i Kina, Indien och i många andra länder runt om i världen.

Konflikts Kajsa Boglind begav sig till den lilla byn Djassna i södra Rajastan där den indiska staten försökt lindra den svåra fattigdomen, men inte alltid lyckats särskilt väl.

#ljud=4328350#

Så hur ska man då kunna minska fattiga människors utsatthet för korruptionens elände? Ny teknik är något som många forskare - och numera den indiska regeringen - sätter sin tilltro till. Landet har gett en av sina mest framgångsrika IT-entreprenörer i uppdrag att genomföra ett enormt, ID-projekt som många indier hoppas på sikt ska få bukt med korruptionen. För första gången i historien ska var och en av Indiens 1.3 miljarder invånare kunna identifieras - och därmed också kunna hävda sina lagstadgade rättigheter, oberoende av godtyckliga lokala tjänstemän. Projektet förkortas ADHAR och Konflikts Lotten Collin besökte ett av dess kontor i New Delhi.

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Kajsa Boglind

#ljud=4315598#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Somalia har under många år toppat alla eländeslistor - landet har världens högsta högsta barnadödligheten, mesta korruptionen, världens fattigaste och farligaste land. Somalia var själva sinnebilden för begreppet failed state. Inte sedan diktatorn Siad Barre störtades 1991 har landet haft en fungerande centralmakt och ingenting har kunnat få slut på det inbördeskrig som härjat landet sedan dess.

Men kanske håller läget i Somalia nu på att förändras till det bättre. Terroristgerillan al-Shabab har succesivt pressats tillbaka från flera viktiga fästen. Och för första gången på flera årtionden har en vald president kommit till makten i Somalia. Det här har också fått många exilsomalier att för första gången på många år överväga att resa hem för att vara med och bygga upp landet. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Wilo Abdulle, tidigare fältassistent och stadsdelspolitiker i Göteborg som återvänt till Somalia för att grunda en fredsorganisation, och Abdiwahab Hussein Ugas Khalif, före detta Malömpolitiker och idag parlamensledamot i Somalia:

#ljud=4315467#

För förstå vad som har hänt och händer i Somalia måste man också titta på omvärldens roll - från grannländerna i regionen till de stora internationella aktörerna, FN och EU.

Sedan den spektakulära, direktsända amerikanska landstigningen i Somalia för 20 år sedan, och det lika dramatiska tillbakadragandet ett knappt år senare efter nedskjutningen av två amerikanska Black Hawk-helikoptrar, har mycket av det internationella samfundets inblandning och försök att mäkla fred snarare underblåst motsättningar och konflikter istället för att lösa dem.

Hur de internationella aktörerna kommer att förhålla sig till Somalia i fortsättningen har därför stor betydelse för om det nya hopp som nu har väckts också ska kunna omsättas i varaktig fred och stabilitet.

Grannländerna Etiopien och Kenya är nyckelspelare och på senare tid är det framför allt Kenya gjort sig gällande. I september invaderade flera hundra kenyanska soldater den somaliska kuststaden Kismayu för att jaga bort al-Shababmilisen från trakter nära den kenyanska gränsen.

Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Alex Rondos, EU:s särskilda sändebud för Afrikas Horn och kenyanske journalisten Murithi Mutiga vid tidningen Daily Nation i Nairobi för att få EU:s och Kenyas perspektiv på utvecklingen i Somalia.

#ljud=4315468#

Det här programmet är den andra delen av ett större projekt, där vi på Konflikt fördjupar oss i mötet mellan Sverige och Somalia.

I det första programmet, som sändes i september i år, fick vi lära känna två svensk-somaliska familjer, som på grund av kriget i Somalia och flykt till Sverige splittrats mellan länderna. Delar av familjen har fått uppehållstillstånd och lever i Sverige, medan resten av familjen är kvar i Somalia, eller Kenya, eller på andra platser i Somalias närområde, och väntar på att kunna återförenas här, i Sverige.

Det rör sig alltså inte om nya flyktingar, utan om flyktingar som flydde från Somalia när konflikten var mycket mer intensiv, och som redan har fått uppehållstillstånd här, och nu väntar på att kunna återförenas.

I det förra programmet lärde vi bland annat känna Hassan Ali Farah, vars familj väntat länge i Nairobi på att det svenska migrationssystemets kvarnar ska mala färdigt. Konflikts Lotten Collin och Ivar Ekman sökte för ett par veckor sen upp Hassan igen, i en förort till Stockholm:

#ljud=4315466#

Första delen i Konflikts serie Sverige och somalierna:

#link=341147#

SR:s Afrikakorrespondent Maria Sjöqvists intervjumed Somalias nye president:

#link=341148#

Hela intervjun med EU:s sändebud för Afrikas Horn:

#ljud=4315689#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kajsa Boglind

Om Gaza-kriget, som alla vann. Hamas, Netanyahu och de arabiska grannarna har stärkt sina positioner. Men hur gick det för freden? Följ med till Gaza, och hör ansjovisfiskare, jordbrukare och barnfamiljer om livet i ett land där kriget blivit vardag. Hör också röster från Jerusalem, Doha och Washington om den nya ordningen i Mellanöstern – en ordning där en långsiktig fred är mer avlägsen än någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det råder segerstämning bland Gazas islamister. I fredags var ytterligare en triumfens dag för Hamas, när den terrorstämplade organisationens ledare, Khaled Mashaal återvände till palestinsk mark för första gången sedan 1967. Syftet med hans återvändande är Hamas 25-årsjubiléeum, som firas med massmöten och militärparader i helgen. Anledningen att han kunde besöka Gaza var kriget i november, förklarade Mashaal i ett tal strax efter ankomsten. Han förklarade stolt att Hamas vunnit det åtta dagar långa kriget, trots att det ju faktiskt aldrig blev någon fred utan bara en fragil vapenvila. Men att både Hamas och andra militanta grupper i Gaza ser kriget som en propagandaseger, det stod klart för Kristian Åström när han i veckan besökte Gaza.

#ljud=4302582#

Stora delar av Hamas ledarskap lever idag i exil utanför Gaza. Många av ledarna bor i Kairo, och Khaled Mashaal själv bor i Doha, i den lilla gulfstaten Qatar. Och trots att Gaza lite slentrianmässigt brukar kallas för världens största utomhusfängelse - invånarna kommer ju inte därifrån - så är omvärlden idag väldigt närvarande inne i Gaza. Här syns tydliga spår av de dramatiska politiska omvälvningar som hänt i Mellanöstern under den arabiska våren. När Gazaborna firade vapenvilan den 22 november så kunde man se plakat, skyltar och banderoller som tackade den gamla vapendragaren Iran, men också betonade stödet från nyfunna vänner, som president Morsi i Egypten å Emiren av Qatar.

Och just Qatar är väldigt närvarande i Gaza. Den lilla gulfstaten i persiska viken har plöjt ner miljoner dollar till skolor, fiskeutrustning och infrastruktur i Gaza. Emiren, hamad bin Khalifa al-Thani, var det första statsöverhuvudet som besökte ett hamaskontrollerat Gaza, när han kom dit i oktober, strax innan kriget mellan Israel å Hamas. Qatar är definitivt ett av de länder som vunnit på det senaste kriget i Gaza. Det konstaterar Mehran Kamrava, professor i statsvetenskap vid Georgetownuniversitetet i Qatars huvudstad Doha, där Konflikts Lotten Collin nådde honom.

#ljud=4302580#

Paradoxalt nog så upplever sig även Israel som vinnare i kriget. Premiärminister Netanyahu har precis som Egyptens Morsi, Emiren av Qatar och inte minst Hamas ledarskikt kunnat plocka poäng på kriget och den efterföljande vapenvilan. Det hävdar Yossi Klein Hallevi, forskare på tankesmedjan Hartman Institute en framträdande röst inom den konservativa falangen som står nära det i Israel styrande Likudpartiet. Kristian Åström träffade honom i Jerusalem.

#ljud=4302583#

Det verkar, trots att Israel och Hamas faktiskt förhandlat indirekt med varandra i samband med den senaste vapenvilan, inte vara någon som idag tror att en fredsprocess i dagsläget är möjlig. Så vad skulle egentligen krävas för att få till stånd en mer varaktig fredsuppgörelse? De flesta brukar hävda att ett land mer än andra har svaret på den frågan i sin hand: Israels viktigaste allierade, USA. USA ger varje år flera miljarder dollar i militärt bistånd till Israel, men också till Morsi i Egypten. Faktum är att det finns amerikanska militärinstallationer kors och tvärs över hela Mellanöstern, bland annat i just Qatar, och USA har nära samarbete med så gott som alla viktiga länder i regionen, med det uppenbara undantaget Iran. Med så många allianser, kontakter och påtryckningsmedel vore det väl bara naturligt att om någon ska kunna pressa Israeler och palestinier att sluta fred, så är det USA.

För att förstå hur Washington utvärderat det senaste kriget så ringde Konflikts Ivar Ekman upp Aaron Miller på Woodrow Wilson-centret i Washington. Miller var länge var en central rådgivare åt amerikanska regeringar i just Mellanösternkonflikten, och har förhandlat med såväl israeler som palestinier under både Bill Clinton och George W Bush.

#ljud=4302581#

Men när fokus i omvärlden hamnar på storpolitiska vinster och förluster, och vilka nya allianser som bildats eller förstärkts under det senaste kriget, är det lätt att glömma att Gaza samtidigt är en plats som 1,7 miljoner Gaza-bor kallar sitt hem - en plats där vanliga människor försöker leva vanliga liv så gott det går, även om kriget hela tiden finns närvarande. Det berättade bönder, fiskare och barnfamiljer för Kristian Åström.

#ljud=4302576#

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Lotten Collin

Om världens största demokrati, där den ekonomiska tillväxten nu snabbt bromsar in och många indier undrar varför Kina kan, men inte vi? Är demokratin problemet och en stark ledare vägen framåt? Hör Konflikt från Indien, med reportage från landsbygden i Rajastan, från ett paralyserat parlament i New Delhi och från finans-meckat Mumbai där fattiga sover på gatan intill världens dyraste privata skyskrapa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu pågår en intensiv debatt i Indien om utländska direktinvesteringar. För ett par månader sedan beslutade det regerande Kongresspartiet att tillåta utländska bolag att etablera sig i den indiska detaljhandeln, en bransch som i Indien sysselsätter runt 40 miljoner människor och som hittills varit helt fredad från utländsk konkurrens.

Beslutet att tillåta stora kedjor som Walmart, Carrefour och IKEA i Indien har orsakat protester både på gatan, i media och i parlamentet i New Delhi. Där blockerar just nu oppositionspartiet BJP och deras allierade alla andra lagförslag och kräver en extra omröstning om just utländska direktinvesteringar. Så varför är frågan så kontroversiell? Och vad säger den egentligen om Indiens ekonomiska och politiska utveckling? Konflikts producent Lotten Collin reste till Indiens kommersiella centrum: Mumbai.

Det sägs att för att förstå vart Indien är på väg ska man bege sig ut på landsbygden. Så det har vi gjort. Två tredjedelar av Indiens befolkning lever på landsbygden och för de allra flesta är jordbruket den enda inkomstmöjligheten. Trots de livliga diskussionerna om utländska investeringar är staten fortfarande den viktigaste arbetsgivaren i Indien. Och den rollen har bara stärkts – inte minst på landsbygden – sedan man införde lagen om 100 dagars garanterat arbete för alla indier 2005, den så kallade MGNREGA-lagen. Konflikts reporter Kajsa Boglind begav sig till byn Sunda i Rajastan för att titta närmare på vad som beskrivits som världens största välfärdsprojekt.

I Indiens finansiella centrum Mumbai reser sig skyskraporna mot himlen genom det rök- och avgastäta diset. Däribland världens dyraste privatbostad – det 27 våningar höga huset som Indiens rikaste man låtit bygga åt sig och sin familj för närmare 2 miljarder dollar – inte särskilt långt ifrån Asiens största slumområde som ligger mitt i centrala Mumbai. Konflikts Daniela Marquardt reste dit för att möta den politiske analytikerna och författaren Shankkar Aiyar, som ägnat de senaste 30 åren åt att på närmast möjliga håll följa och försöka förstå det moderna Indiens utveckling.

Konflikt sänds från Gurgaon – en förstad till Delhi ett par mil söder om huvudstaden. En stad som har beskrivits som att den har allt – utom det mest grundläggande som fungerande el och avlopp. Medverkande gäster är Julia Wiraeus – frilansjournalist som bor och arbetar i Delhi och har rest hit mycket under de gångna tio åren, samt Magnus Oskarsson, VD för företaget Roxtec med sitt kontor i just Gurgaon.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin