Konflikt

#ljud=4173334#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fram till nyligen var Lamu en sömnig småstad, världsarvsmärkt för sin gamla stadskärna. Idag pågår där Östafrikas just nu största infrastrukturprojekt. Lamus nya hamn ska bli den centralpunkt varifrån oljan från regionens många oljefyndigheter ska skeppas ut. Områdets guvernör drömmer om att Lamu ska bli ett nytt Shanghai.

Förutom den stora hamnen ska det byggas ett oljeraffinaderi, flera hotellkomplex, en internationell flygplats, järnvägar och oljeledningar till Etiopien och Sydsudan där flera av de stora oljefynden finns.

Men kommer inkomsterna från oljan härmed att komma invånarna i Kenya, Etiopien och Sydsudan till del? Eller är hamnprojektet bara ytterligare ett i raden av vad som kommit att kallas för vita elefanter - det vill säga storslagna satsningar som sedan överges, ofta på grund av korruption?

Konflikts Lotten Collin började sin resa för att söka svar vid källorna för det svarta guldet, i Sydsudan.

#ljud=4173255#

Risken är stor att korruptionen ännu en gång kommer att sluka inkomsterna från oljan och att pengarna kommer att användas för att underblåsa etniska konflikter. Det menar journalisten och Afrikakännaren Michela Wrong. Under många år arbetade hon som Afrikakorrespondent åt BBC, Financial Times och Reuters.

I sin mest uppmärksammade bok, It's Our Time to Eat - Det är vår tur att äta - beskriver hon i detalj korruptionens förgörande effekter i just Kenya, och hur korruptionen i sin tur hänger ihop med de våldsamma etniska motsättningar som präglat landet under de senaste åren.

Konflikts Ivar Ekman ringde upp Michela Wrong för att höra hur hon tror att oljefyndigheterna och de gigantiska infrastrukturprojekten kommer att påverka landet.

#ljud=4173252#

Hör också intervjun med Michela Wrong i sin helhet, på engelska:

#ljud=4171678#

Idag hittas den åtråvärda oljan på allt fler ställen runt om i Afrika. För som en följd av de relativt höga oljepriserna blir också mindre oljekällor lönsamma att exploatera.

Listan över afrikanska oljeländer har på senare år utökats med Etiopien, Tanzania, Uganda, Mozambique och Kenya. Det talas till och med om Somalia som kommande oljeproducent.

Men redan på 50-talet upplevde Afrika en oljeboom. Då var det Angola, Libyen och Nigeria som satt på de lukrativa källorna. Men vad blev det egentligen av rikedomarna och vad kan de nytillkomna oljeproducenterna lära av sina föregångare där oljan sedan årtionden har genomsyrat hela samhället - ekonomin, miljön, och inte minst politiken.

Nigeria är det land i Afrika som producerar mest olja. Här finns världens tionde största oljereserv. Konflikts reporter Lotten Collin reste till landets största stad Lagos.

#ljud=4173250#

Många ser Nigeria som ett skräckexempel på hur oljepengarna snarare skadat än berikat landet. Trots att det är en av världens största oljeproducenter lever mer än häften av befolkningen under fattigdomsgränsen på en dollar om dagen.

En av många som funderar över hur Afrikas nya oljeländer ska göra för att undvika exempelvis Nigerias misstag är Shanta Devarajan, Världsbankens chefsekonom för Afrika. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom på huvudkontoret i Washington för att fråga om han tror att Afrika är dömt till konflikter, korruption och maktmissbruk i spåren av råvarurikedomarna.

#ljud=4173249#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kajsa Boglind

#ljud=4160466#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den senaste veckan har nyheterna dominerats av bilder på stora protester mot filmen ”The Innocence of Muslims”. Året är 2012, men på många sätt har diskussionen som följt dessa protester påmint om de som förekom för tio år sedan, med inlägg från Ayan Hirshi Ali och otaliga referenser till Salman Rushdie och civilisationernas kamp. Men samtidigt har det funnits många tecken på att det pågått något mer, ett politiskt spel – färgat av den arabiska våren – bakom den ”muslimska vreden”, ”muslim rage”, som tidskriften Newsweek kallade det på förra veckans omslag .

Vi börjar vårt sökande efter detta politiska spel i Tunisien, den arabiska vårens vagga. Konflikts Kajsa Boglind träffade i veckan Omezzine Khelifa, aktiv i det socialdemokratiska partiet Ettakatol och på tillfälligt besök i Sverige. Khelifa upplevde på nära håll protesterna mot Amerikanska ambassaden i Tunis den 14 september.

#ljud=4160349#

Även i Jemen, längst ner på den arabiska halvön, utbröt våldsamma protester när några hundra demonstranter lyckades storma USA:s ambassad i huvudstaden Sana'a. Fyra personer sköts till döds innan polisen till slut återtog kontrollen över byggnaden. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde en grupp på några hundra män - i och för sig beväpnade, men ändå en liten skara – ta sig in på en av världens mest välövervakade ambassader? För att få svar på det ringde Konflikts producent Lotten Collin upp Nasser Arabiyee, jemenitisk journalist i Sanaa.

#ljud=4160352#

I Libanon var protesterna mot Muhammed-filmen nog dom största – men också som mest ordningsamma å mest tydligt knutna till ett större politiskt sammanhang. I veckan framträdde Hezbollas ledare Hassan Nasrallah för första gången på nästan ett år inför en gigantisk protestmarsch i Beirut. Han hade viktiga politiska poäng att plocka, men lika viktigt var att inte elda massorna alltför mycket, eftersom Libanon är en krutdurk. Det säger den politiske analytikerna Sami Atallah, chef för tankesmedjan Lebanese Center for Policy Studies i Beirut, när Konflikts Daniela Marquardt ringde honom tidigare i veckan.

#ljud=4160459#

Samtidigt fortsätter debatten om yttrandefrihet, om islamisering, om kulturkrockar intensivt - inte minst i Egypten, arabvärldens kulturella centrum. Egypten är det land som folk både i och utanför Mellanöstern blickar mot för att förstå vilken väg regionen tar efter den arabiska våren. Därför var den islamistiske presidenten Mohammed Mursis vankelmodiga reaktioner på förra veckans protester något som följdes noga, både i Kairo och i världen över. Det rapporterar Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén.

#ljud=4160351#

Vi träffade även tre aktivister från Mellanöster – Mohammed al-Saud från Syrien, Afef Abrougui från Tunisien och Ahmad Nimer från Västbanken, som var här som en del av ett program organiserat av Svenska Institutet för att lära sig, av Sverige, om demokrati, medier och opinionsbildning. Men vi satte dom i en studio för att lära oss nåt av dem. Vi ville veta hur de upplevt den senaste veckans händelser – och kanske framförallt hur det rapporterats om här i väst. Mohammed al-Saud berättade att det som slagit honom mest var hur stora växlar man genast drog på protesterna här i Väst, med allt prat om Salman Rushdie och civilisationernas kamp. I Mellanöstern har dom flesta helt andra saker att tänka på.

#ljud=4160350#

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Lotten Collin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om hur nya fynd och ny teknik kan ha skjutit upp den så kallade oljetoppen på obestämd framtid. Vad skulle det i så fall betyda för vår tids globala ödesfrågor - miljön, ekonomin och de internationella maktförhållandena? Hör röster från Rio, Peking och New York - om det svarta guldet som plötsligt kanske finns i överflöd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan en tid tillbaka har vi hört om undergången som rycker allt närmare när vi på några hundra år bränner upp naturresurser som har tagit tiotals miljoner år att utvecklas. Krig och matkravaller har beskrivits som förebud om den katastrof som väntar när oljan tar slut och världen definitivt kärvar ihop.

Men på senare tid är det plötsligt nya tongångar som överröstar pessimisterna. En ny guldrush sprider sig över den amerikanska prärien. Men det är inte det som odlas ovan jord som gör bönder till miljonärer utan oljan som gömmer sig långt ner under åkrarna.

Efter att Mellanöstern har dominerat i decennier sker en förskjutning av oljevärldens centrum mot den västra hemisfären. Tjärsand i Kanada, skifferolja i USA och nya oljefyndigheter långt under Brasiliens havsbottnar håller på att förändra oljevärldsordningen.

Och det händer inte bara där. Vi hör om nya fyndigheter utanför Afrikas kuster, Ghana, Kenya och Mozambique. Till och med Somalia beskrivs som ett möjligt oljeland. Och i Medelhavet har Cypern och Israel stora förhoppningar om olja och gas.

I dagens Konflikt ställer vi frågan vad som egentligen har hänt i skiftet från olje-pessimism till olje-eufori.

Marcio Mello, tidigare geolog på statliga oljejätten Petrobras men idag vd för oljeföretaget HRT berättar från en av oljevärldens nya huvudstäder Rio de Janeiro om en strålande framtid för Brasilien. Han intervjuas av Ivar Ekman.

#ljud=4147553#

Leonardo Maugeri, före detta hög chef på det italienska oljebolaget Eni forskar nu om oljans framtid vid Harvarduniversitetets Belfer Center for Science and International Affairs. Han har väckt uppmärksamhet med sin omdiskuterade rapport Oil: The new revolution. I motsats till många andra bedömare hävdar han att oljeproduktionen kommer att öka det närmaste decenniet. Men det paradoxala, säger han, är att mer olja inte automatiskt betyder en säkrare värld. Vi kommer snarare att uppleva en mer instabil värld allt eftersom Kina kliver fram för att säkra sitt växande oljebehov, förutspår Maugeri.

Antonia Juhasz är olje- och energianalytiker och författare till flera böcker om det hon beskriver som oljeindustrins rovdrift med människors hälsa, klimatet och global säkerhet, bland annat boken The Tyranny of oil.

Juhasz och Maugeri intervjuas av Daniela Marquardt om den nya olje-boomens geopolitiska konsekvenser.

#ljud=4147533#

James Hansen är en av veteranerna inom miljöforskningen. Redan 1988 vittnade han inför den amerikanska kongressen om växthuseffekterna. Han är en av Nasas forskningschefer och professor i miljövetenskap vid Columbiauniversitetet i New York. Och vid 71 års ålder är han en i allra högsta grad stridbar aktivist som hörs och syns vid demonstrationer mot nya borranläggningar. Han intervjuas om miljökonsekvenserna av den fortsatta oljeutvinningen av Kajsa Boglind.

#ljud=4147556#

I studiosamtalet hörs Ulf Svahn, vd för branschorganisationen Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinstitutet och Mikael Höök, forskare om globala energisystem vid Uppsala universitet och aktiv i organisationen ASPO, Association for the study of Peak Oil and Gas.

Extramaterial: Reportage från oljemässan i Stavanger av reporter Maria Repitsch.

#ljud=4147580#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kajsa Boglind

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=4134653#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=4134595#

Göran Dahlström, Socialdemokrat i Katrineholm, är ett av alla kommunalråd som börjat lufta sin oro för kostnaden för den stora somaliska anhöriginvandring som väntas de kommande månaderna. Det var en dom i januari som möjliggjorde att somaliska familjer nu ska kunna återförenas genom DNA-test. Det har tidigare inte varit möjligt eftersom svenska myndigheter inte godkänt somaliska pass. Migrationsverket beräknar att det kan komma mellan 20 och 30 000 somaliska anhöriga till Sverige bara i år och nästa år.

Det är inte bara i lokalpolitiken som somalierna nu uppmärksammas mer och mer - dom dryftas på nätet, i riksdan och i Forserum i Småland, dit politiker flockats under dom senaste veckorna för att kommentera de trakasserier som somalier i den lilla staden råkat ut för. Sist ut, i måndags, var det Sverigedemokraternas Jimmy Åkesson som kom för att, som han själv sa, "lyssna". Men mitt i all uppståndelse och allt prat om rasism och politik - vare sig det gäller arbetslöshet, analfabetism eller krackelerad kommunekonomi - så är det en röst som har tenderat att drunkna, nämligen somaliernas egen. Vilka är dom, familjerna som splittras å nu hoppas på att återses? Vad tänker dom - om jobb, utbildning, om Sverige å Somalia?

Konflikt kommer under det närmaste året följa ett antal somaliska familjer, och vi började i Rinkeby utanför Stockholm, en solig försommardag hemma hos Hassan Ali Farah. Han bjöd Konflikts reportrar Lotten Collin och Ivar Ekman på juice - "på somaliskt vis".

#ljud=4134541#

I Kenya finns Hassan Ali Farahs fru Tarig och hans sju barn, som nu ansöker om att återförenas med honom i Sverige. De flydde till Kenya från Mogadishu för att undkomma islamistmilisen al-Shabaabs förföljelser, och bor i stadsdelen Eastleigh i Nairobi. Men livet i Kenya är svårt och familjen är beroende av de pengar Hassan kan skicka från Sverige. Nu hoppas de på ett bättre liv i Sverige, men hur mycket vet de egentligen om framtiden som väntar där?

#ljud=4134540#

Eastleigh är en nästan helt somalisk stadsdel i Nairobi, den präglas av en kaotisk, vildvuxen kommers. Alla de somaliska flyktingarna som anlänt till Kenya de senaste åren orsakar en del kontroverser, men på ett helt annat sätt än i Sverige: i Kenya anklagas somalierna för att vara alltför duktiga affärsmän, somalia-analytikern Rashid Abdi berättar att de har tagit över stora delar av Nairobis fastighetssektor, och de driver en mängd handelsföretag, exporterar och importerar från världens alla hörn. I Eastleigh träffade Lotten Collin också Rookia Mohammed som flydde från Somalia för tre år sen tillsammans med sina tre barn. Men hennes man Mohammed Weheliye flydde ännu längre bort, till Helsinborg. Nu drömmer familjen om att återförenas.

#ljud=4134542#

Sist i Konflikt återvänder vi till Hassan Ali Farah i Rinkeby utanför Stockholm. Nu är det i slutet på augusti och Hassan kämpar med att få sitt flyttföretag på fötter. Men det svenska samhället, säger Hassan, gör det inte lätt för honom att bli den framgångsrika affärsman han så gärna vill vara.

#ljud=4134543#

Om hur Syriens postkoloniala lapptäcke av religiösa och etniska grupper riskerar att spricka i sömmarna. Kommer landet att överleva som nation? Och om inte - kommer hela regionen att splittras upp i nya små etniskt definierade stater? Hör röster från bland annat Azaz, Istanbul, Lyon och Erbil om Syriens framtid som stat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det som för snart ett och ett halvt år sedan började som folkliga protester mot Bashar al-Assads auktoritära regim, har nu definitivt övergått i ett inbördeskrig som också börjar få allt mer sekteristiska drag.

Spekulationerna flödar om Syrien kommer att splittras i etniskt definierade enheter, vilka grupper som underblåser en sån utveckling och vilken roll olika aktörer i regionen och omvärlden spelar i Syrien.

Dagens program börjar med frilansreportern Urban Hamids resa från den turk-syriska gränsen utmed den väg som har kommit att bli en livlina till Syriens största stad Aleppo. I städerna Azaz, Souran och Mare träffar han rebeller i den Fria syriska armén, flyktingar, läkare som saknar mediciner och en kvinna som dagligen lagar mat till 50 rebeller i området.

#ljud=4121663#

Det historiska arvet och betydelsen av de koloniala konstruktionerna lyfts ofta fram som en förklaring till dagens händelser. Men vilken roll spelar det egentligen för dagens och ett framtida Syrien? Konflikts producent Kajsa Boglind ställde till ett antal Syrien-kännare.

#ljud=4121665#

Joshua Landis är professor vid Oklahoma-universitetet där han leder centret för Mellanösternstudier. Fabrice Balanche, är chef för institutionen för Mellanösternstudier vid universitetet i Lyon. Yezid Sayigh har bland annat varit verksam som rådgivare och förhandlare åt den palestinska delegationen i förhandlingarna med Israel och arbetar nu vid tankesmedian Carnegies center för Mellanösternstudier i Beirut. Itamar Rabinovich, som tidigare var Israels USA-ambassadör och chefsförhandlare med Syrien är idag professor i i Mellanösternkunskap vid Tel Avivs universitet.

Kurderna beskrivs ofta som den grupp som skulle ha mest att vinna på om Assads regim faller - precis som kurderna i norra Irak har befäst sitt självstyre efter att Saddam Hussein störtades.

Och det var just i Erbil i norra Irak som den syrisk-kurdiska oppositionen samlades tidigare i somras under ledning av irakiska Kurdistans regionale president, Masoud Barzani.

I de kurddominerade delarna av Syrien och Irak växer nu förhoppningarna att en upplösning av den syriska regimen ska leda till en ny öppning för kurderna i hela regionen. Det rapporterar Sveriges Radios sydosteuropakorrespondent Katja Magnusson från Erbil.

#ljud=4121660#

I studion medverkar Emma Jörum, forskare vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution. Hon har doktorerat om territoriella konsekvenser av gränserna som drogs när det som idag är Syrien kom till efter första världskriget.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kajsa Boglind

#ljud=4109564#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste åren har en våg av både kristen och muslimsk väckelse sköljt över Afrika. Missionärer, predikanter och imamer från hela världen har sökt sig just hit, för att rädda själar och värva medlemmar. Det märks särskilt i Nigeria, Afrikas folkrikaste land, som länge har präglats av svåra konflikter mellan olika folkgrupper, landsändar och mellan just religioner. Det muslimskt dominerade norr ställs ofta mot det kristna söder, även om gränserna i själva verket är betydligt mer uppluckrade. Men den senaste tiden har gamla geografiska skiljelinjer blivit alltmer politiska, mycket på grund av att den islamistiska sekten Boko Haram utfört en rad spektakulära terrordåd i norra Nigeria de senaste två åren, attentat som förstärkt misstron mellan muslimer och kristna. Allt fler nigerianer pratar idag om en möjlig splittring av landet. Konflikts Lotten Collin reste till Nigerias största stad Lagos.

#ljud=4109569#

Ett annat exempel på hur religion har använts som ett effektivt redskap för att mobilisera stöd och underblåsa motsättningar, och i slutändan för att dela ett land, är Sudan. Sedan självständigheten från britterna 1956 har Sudan härjats av interna konflikter. De södra och norra provinserna tvingades samman i en nation och södra Sudan fick inte det självstyre som britterna hade lovat. Men efter decennier av inbördeskrig kunde Sydsudan för ett år sedan utropa sig som självständig stat. Krigen som följde efter kolonialtiden har genomgående beskrivits som en kamp mellan muslimer i norr och kristna i söder, trots att de i grunden har handlat mycket om andra saker, som ekonomi, utveckling och fördelningen av naturresurser, som olja.

Men att enbart förklara en konflikt i religiösa termer gör den så mycket enklare att förstå. Och det gör det lättare att mobilisera omvärldens stöd. Att amerikanska evangelister engagerade sig så starkt för de kristna i södra Sudan har varit ett viktig orsak till att det överhuvudtaget finns ett självständigt Sydsudan idag. Det hävdar professorn i statsvetenskap på Oklahoma-universitet, Allen Hertzke. Han beskrev för Konflikts Daniela Marquardt hur vi tycks leva i ett "guds sekel", där religion blir allt viktigare för att förklara internationella konflikter och sammanhang.

#ljud=4109565#

Och i det "guds sekel" spelar utländska krafter, både muslimska och kristna samfund runtom i världen, en allt större roll. De riskerar att elda på redan existerande religiösa splittringar i länder som Nigeria och Sydsudan. Rundresande missionärer, koranskolor, stolta korståg och inte minst ekonomiska bidrag till både kyrkor och moskéer kan skärpa motsättningar i länder där staten är svag och konspirationsteorierna lätt får fäste. Det märks särskilt i norra Nigerias största stad Kano, där Lotten Collin fortsatte sitt sökande efter svar på frågan ifall Nigeria faktiskt kommer att splittras, och vilka krafter som i så fall tjänar på en sådan utveckling.

#ljud=4109570#

I studion för att kommentera religionens roll i konflikten i Nigeria finns Henrik Angerbrandt, forskare vid Stockholms Universitet som under flera år följt utvecklingen i landet på nära håll.

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Lotten Collin