Konflikt

Om modernt slaveri i Sverige.Konflikt reportage, onsdag 18 juli kl 14.30, repris söndag 22 juli kl 19.03

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Du har säkert nån gång ätit en smörgås eller en sallad som kommer från det här företaget. Eatfood Factory är en av Nordens största producenter av färdiglagade kalla rätter.

Randi Mossige-Norheim berättar historien om polistillslag mot salladsfabriken där de anställda arbetar utan tillstånd, i en usel miljö och till slavlöner. Det är samma fabrik som leverar lunchmat till SAS, SJ och Coops affärer, företag med etiska riktlinjer och som stolt predikar socialt ansvar.

I samband med att reportaget gjordes valde vd för Eatfood factory att inte uttala sig eftersom det då pågick en brottsutredning. Förundersökningen är nu nedlagd och företagets vd har återigen erbjudits att kommentera uppgifterna i reportaget men valt att inte göra det.

Coop och Lidl och Mat på jobbet har slutat att sälja Eatfood Factorys produkter. SJ och SAS säljer fortfarande sallader och smörgåsar därifrån.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Om jakten på ett försvunnet bageri.Konflikt reportage, onsdag 11 juli kl 14.30, repris söndag 15 juli kl 19.03

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När reglerna för arbetskraftsinvandring ändrades 2008 var det meningen att den stora svarta arbetsmarknaden, som då fanns, skulle bli vit. Människor från andra länder skulle ges en hederlig chans att tjäna pengar under en tid i Sverige.

Den största reformen av svensk invandringspolitik på årtioenden, har den kallats. Men har lagen om arbetskraftsinvandring gjort tillvaron tryggare för Dilshod, Lancik och de försvunna bagarna från Uzbekistan? Konflikts Randi Mossige-Norheim rotar bakom det ordnade regelverket och hittar en dold värld av utnyttjade arbetare, slavkontrakt och handel med arbetstillstånd.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Om människosmuggling – ett cyniskt brott eller en humanitär gärning?Konflikt reportage, onsdag 4 juli kl 14.30, repris söndag 8 juli kl 19.03

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tre decennier har Amir Heidari, som kom till Sverige från Iran 1979, gjort det möjligt för tusentals iranier att fly, till bland annat Sverige, Tyskland och Kanada.

För många iranier i exil är han en hjälte, en idealist som utan egen vinning hjälper sina landsmän att fly från en regim som både fängslar, torterar och till och med avrättar regimkritiker.

För andra är han en cynisk människosmugglare, en brottsling som utnyttjat och tjänat stora pengar på sina landsmän som velat fly till väst. Var går egentligen gränsen mellan det humanitära och det kriminella?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Om Guantanamo-fången Adil Hakimjans öde.Konflikt reportage, onsdag 27 juni kl 14.30, repris söndag 1 juli kl 19.03

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många oskyldiga har kommit att gripas sedan den elfte september 2001. En av dem är uiguren Adil Hakimjan från västra Kina. För honom ledde kriget mot terrorismen till fyra och ett halvt år i amerikansk fångenskap, ofrivillig deportering till ett land han inte fick lämna och ett liv utan sin fru och sina tre barn.
Konflikts Randi Mossige-Norheim har följt Adil Hakimjan på nära håll sedan 2006.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Om unga som söker en ny tillvaro i Sverige undan krig och våld, men möter nya konflikter där grannar befarar att ett flyktingboende ska få deras hus att förlora i värde. Reportage om oroliga villaägare, motvilliga kommunalråd och engagerade medmänniskor som kantar vägen för ungdomar från Afghanistan, Somalia, Sri Lanka, Kongo och Mongoliet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I år väntas över 3.000 unga flyktingar komma hit ensamma. Det är fler än något tidigare år. Konflikt midsommardagen är en resa genom ett Sverige som en del av dessa unga asylsökande möter.

Under den gångna våren har reportrarna Karin Runblom och Randi Mossige-Norheim rest runt i landet och träffat flyktingar som en gång kom hit ensamma utan sina föräldrar.

De har träffat ungdomar som kom alldeles nyligen och de som kom hit för flera år sedan. En del var svåra att hitta. De har valt att gå under jorden och håller sig gömda efter besked om att de ska utvisas. Resan börjar i Vallentuna, norr om Stockholm, utanför en tegelvilla en dag i mars...

#bild=2362544#

Konflikt tar nu en paus över sommaren. Under tiden kan ni höra fler reportage signerade Randi Mossige-Norheim. Konflikts reportageserie sänds i P1 onsdagar kl 14.30 med repris söndagar kl 19.03.

Vi på Konfliktredaktionen önskar er alla en riktigt skön sommar och hoppas på återhörande den 25 augusti!

Programledare: Daniela Marquardt

Om våld och övergrepp som följer i mäns spår – oavsett om de är fotbollsfans, finanslejon, FN-soldater eller valutafondschefer. Varför gör män så? Och vad är det för manlighet som går i försvar när den frågan ställs? Hör om fransk tystnad, colombiansk ilska och den svenske författaren som förföljts och förtalats för sitt skrivande om mäns våld mot kvinnor. Är vår manlighet hotad – eller hotande – eller kanske på väg mot haveri?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var sex år sen och dåvarande Jämo Claes Borgströms krav på bojkott av ett fotbolls-VM med tyska bordellbås väckte mycket ont blod. Sveriges nuvarande minister för EU-frågor, Birgitta Ohlsson, motsatte sig bojkott men efterlyste att svenska fotbollsstjärnor utnyttjar sin roll som manliga förebilder till att bekämpa sexhandel och övergrepp. Nu, sex år senare, har det inte riktigt blivit så. Veckans "rumpstraffar" har istället gjort di svenske till del av en debatt om pennalism, och i EM-värdlandet Ukraina är det bara några få feminister som fortsätter Borgströms krav på bordellbojkott.

#ljud=3989516#

Ukraina har blivit till en gigantisk bordell, centrum för Europas sexturism och ukrainska kvinnor blir sexslavar under fotbolls-EM, sa företrädare för den feministiska aktionsgruppen Femen till tysk TV.

Nå, vad handlar det här om? Är frågorna kring sexhandel och övergrepp så viktiga som dåvarande Jämo Borgström hävdade? Konfliktredaktionen har gjort ett flertal program om mäns våld mot kvinnor, framförallt i krig, men också i fred. Men då ofta, som så många andra, främst beskrivit vad kvinnor blir offer för. Och hela tiden har vi tänkt närma oss den större, underliggande frågan: varför gör män så här?

Och vad gör vi åt en värld där ständigt nya män blir förövare och torskar, som trakasserierna av kvinnor på Tahrir-torget i Kairo, som vi hört om i veckan; som våldtäktsmän, torterare hos den syriska milisen; och som terrorister som motiveras av att "manligheten" hotas, som Breivik sa i veckan, och Bin Laden tjatat om tidigare. Är maskuliniteten/manligheten i sig ett problem? Är den hotad och blir därför hotande? Eller håller den på att haverera?

Vi börjar nu i Frankrike som utmärkt sig inte bara på fotbollsarenan utan har också stått för den senaste tidens största skandaler när det gäller män som hemfaller till sexuella övergrepp. Internationella valutafondens chef, Dominique Strauss Kahn, dessutom länge tippad att bli näste franske president, greps förra året i USA, misstänkt för våldtäkt av en hotellstäderska. Till slut friad och hemkommen till Frankrike anklagas han istället för att vara organisatören bakom ett nätverk av mäktiga män som ordnade sexfester med prostituerade. En förundersökning pågår också kring om han våldtagit en kvinna på en av dessa fester i Washington. Konflikts Ivar Ekman och Daniela Marquardt har tittat närmare på hur "l'affaire DSK" har påverkat den franska diskussionen om manlighet. Men dom började sitt sökande inte i den politiska maktens korridorer, utan i mixen av fotboll, sex och mode.

#ljud=3989571#

De senaste veckorna har debatten om mäns våld mot kvinnor också rasat i Colombia, ett land som de senaste 60 åren plågats av väpnade konflikter mellan vänstergerillor, knarkmaffia och högermilis. Våldtäkter är, och har hela tiden varit, mer regel än undantag i flera regioner. Men när ytterligare ett offer, en kvinna i Bogotá, våldtogs och mördades i en park för en dryg månad sen utlöste det en plötslig och ovanligt kraftfull reaktion. Det berättade regeringens ombud Pilar Rueda när Konflikts Lotten Collin nådde henne i Bogotá.

#ljud=3989560#

Författaren Kristian Lundberg, som gjort succé med romanen Yarden och uppföljaren Och allt skall vara kärlek, skrev i höstas några krönikor i Helsingborgs dagblad. Lundberg skrev om mäns våld mot kvinnor, ett ämne som han plötsligt konfronterats med när en kvinnlig bekant berättade att hon misshandlats. När Lundberg tog reda på mer blev han bestört över problemets omfattning, med närmare 30 000 anmälda fall per år, med stora ökningar av våld mot kvinnor både totalt och i olika grupper; ensamstående, på arbetsplatser, och så vidare. Dessutom beskrev Kristian Lundberg indignerat sättet på vilka enskilda kvinnor behandlades av rättsapparat och sociala myndigheter. Läsarreaktionerna lät inte vänta på sig, men upprördheten riktades inte mot våldet, utan mot Kristian Lundbergs person.

#ljud=3989519#

Gäster i studion är Ingemar Gens, debattör och föreläsare i jämställdhetsfrågor och författare till boken Myten om det motsatta könet - det maskulina samhällets undergång och Niclas Järvklo, idéhistoriker som forskar kring maskulinitet vid Stockholms universitet.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ivar Ekman

#link=326302#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste veckorna har det västafrikanska landet Mali hamnat alltmer i omvärldens blickfång. Inte så mycket på grund av den humanitära kris som följt i spåren av en svår torka i hela Västafrika, utan för att terrornätverket al-Qaida sägs ha etablerat sig i norra Malis ökenlandskap. De ska enligt medieuppgifter ha utnyttjat det kaos som nu råder i Mali för att stärka sina positioner, och har lierat sig med andra rebellgrupper i området. Olika tuaregfraktioner har i decennier kämpat för självständighet för det område de kallar "Azawad" i norra Mali.

I mars i år avsattes Malis president Amadou Toumani Toure i en militärkupp, och kuppledaren General Sanogo förklarade i ett TV-sänt tal att regeringen visat sig inkapabel att hantera rebellerna i norr, därför hade han beslutat att ta makten med våld. På så sätt skulle rebellerna i norr kunna stoppas, menade generalen. Men sedan dess har Mali bara sjunkit djupare ner i politiskt, humanitärt och militärt kaos. Och risken för att landet ska bli en ny bas för terrornätverket al-Qaida är något allt flera västerländska bedömare talar om. "Ett Afghanistan i Afrika, 4 timmar från Europa" som en paneldeltagare varnade för i en debatt som den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation höll om krisen i Mali nyligen.

Men hur vet vi egentligen vilka grupper det är som styr i norra Mali? Och hur ser malierna själva på den situation som landet befinner sig i? Utgörs det största hotet av islamistiska terrorister, eller finns det andra regionala och nationella problem som det internationella samfundet istället borde fokusera på? Är omvärldens okunskap om situationen i Mali och dess grannländer bara beklagansvärd, eller kan den också vara direkt farlig? Konflikts Daniela Marquardt ringde ner till en gallerist i Malis huvudstad Bamako, och talade också med oroliga och förvirrade malier i Sverige som på avstånd försöker följa händelseutvecklingen i hemlandet.

#ljud=3977698#

Mycket få rapporter har kommit från det område i norra Mali där rebellerna nu utropat en självständig stat. Vem som egentligen styr är oklart, flera rebellgrupper strider om makt och utrymme. Den islamistiska rebellrörelsen Ansar Dine verkar nu stärka sitt grepp om lokalbefolkningen, och de sägs samarbeta med terrornätverket al-Qaida. Men även den sekulära separatistgruppen MNLA verkar i Saharaöknen, de kämpar för ett fritt och självständigt "Azawad" för tuaregerna, den folkgrupp som sedan många revolterat mot centralregeringen i Bamako. Anja Sahlberg besökte huvudorden Timbuktu i norra Mali för fyra år sedan, 2008. Hon försöker nu spåra sina gamla kontakter för att ta reda på vad som händer i den slutna staden.

#ljud=3977700#

USA har flera gånger under våren riktat skarp kritik mot kuppmakarna i Mali. Kaoset har öppnat vägen för "skändliga aktörer" som amerikanska utrikesdepartementet uttrycker det. "Det riskerar att destabilisera Mali och hota säkerheten i hela regionen." Alltfler inom Obamaadministrationen talar om att åtgärder måste sättas in, inte bara mot rebellerna i Mali, utan också för att bekämpa andra islamistiska grupperingar i andra västafrikanska länder. Nigeria är ett land som ofta återkommer i sådana sammanhang. Där har den islamistiska gruppen Boko Haram det senaste året utfört fler och fler attentat mot civila och militära mål i den norra delen av landet. Frågan är vad en terrorstämpel får för konsekvenser? Enligt många Nigeriakännare kan det förvärra situationen snarare än att leda till fred.

En person som förstår mycket väl vad som driver den amerikanska politiken, och de möjliga reaktionerna på det som pågår i Mali och Nigeria, är Todd Moss. Han var ansvarig för Västafrika på amerikanska UD under president George W Bush, och var inblandad i många av de stora satsningar inriktade på att bekämpa terrorism, som fick fart efter den 11 september 2001. Konflikts Ivar Ekman ringde Todd Moss i Washington, där han idag jobbar på tankesmedjan Center for Global Development. Hans syn på den politik han själv var med och formade präglas idag av eftertankens kranka blekhet.

#ljud=3977699#

För att diskutera vad terrorstämplingar och rädsla för en växande islamistisk terrorism kan få för konsekvenser talar vi i studion med Magdalena Tham Lindell, statsvetare med inriktning på fredsbyggande och fredsfrämjande insatser i Afrika, och Magnus Bellander, tidigare journalist med inriktning på Somalia som idag forskar om konfliktlösning vid Oxford-universitet.

Att lokala och regionala konflikter skildras inom ramen för ett "globalt krig mot terrorismen" är inte en ny företeelse. Samma utveckling ses på många andra håll, ett exempel är Jemen på den arabiska halvön. Massprotester under den arabiska våren tvingade president Saleh att avgå efter 33 år vid makten i februari i år, men diktatorn var inte det enda problemet. Terrornätverket al-Qaida har utnyttjat kaoset och helt tagit över flera städer i den sydöstra delen av landet. Och kanske kan utvecklingen i Jemen - som beskrivs som en failed state, en kollapsad stat - ge en fingervisning om vad som kan hända när omvärlden stirrar sig blind på ett islamistiskt terrorhot. Konflikts producent Lotten Collin har under lång tid följt Jemen, å besökte landet senast i november förra året.

#ljud=3977696#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin

Om Malmö, som uppmärksammas internationellt som antisemitiskt problemområde. Men blandas Israelkritik ihop med hat mot judar? Eller riskerar Israelkritiken att bli också det – antisemitisk? Judiska invånare vittnar om trakasserier och unga muslimer anklagas. Hör en utskälld Ilmar Reepalu möta judiska församlingen, palestinska aktivister och utpekade muslimer – alla malmöiter som påverkas av konflikterna i Mellanöstern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Malmö är en stad som den senaste tiden attraherat medieintresse världen över, inte minst för anklagelser om antisemitism. I internationell press har uppgifterna om trakasserier mot judar i Malmö och kommunalrådet Ilmar Reepalus uttalanden refererats flitigt. Och på Medelhavsmuseet i Stockholm ordnades möte om Malmö med den amerikanska regeringens särskilda sändebud mot antisemitism, Hanna Rosenthal.

#ljud=3964850#

Alltfler malmöiter av judiskt ursprung har vittnat om ökad fruktan för trakasserier. Niklas Orrenius, reporter på Expressen och tidigare Sydsvenskan har gjort flera reportage om saken. En av dem han intervjuade i sina reportage var läraren Henryk Grynfeld. Konflikts Lotten Collin träffade honom också och Grynfeld berättade om hur han 1970 kom som från Polen, på flykt undan en växande antisemitism i sitt hemland.

#ljud=3964849#

Detta konflikt spelades in den 29 maj 2012 på Moriskan, en ny kulturscen i Folkets Park i Malmö, med ett samtal inför, och delvis med, en berörd publik. Medverkande på scen var Ilmar Reepalu, socialdemokratiskt kommunalråd och kommunstyrelsen ordförande; Jehoshua Kaufman, talesman för den judiska församlingen i Malmö; Lars Dencik, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet och ledare för ett forskningsprojekt om antisemitismen i Europa; Hanin Shakrah, palestinaaktivist och föreläsare; Niklas Orrenius; samt Siavosh Derakhti, initiativtagare till nätverket ”Unga muslimer mot antisemitism”.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ivar Ekman

#link=326303#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter några år med fokus på åtstramning och vikten av, som det brukar heta, "sunda statsfinanser", hör vi idag andra tongångar i Europa. Allt fler ropar på stimulansåtgärder för att skapa tillväxt, och menar att politikerna genom olika statliga investeringar - på utbildning, infrastruktur eller bostadsbyggande - måste se till att få Europas hjul att börja snurra igen.

Men vad är det för tillväxt vi pratar om? Var ska den egentligen komma ifrån? Kan det vara så att vi i Europa helt enkelt vuxit färdigt, inte kan uppleva samma höga tillväxtsiffror som de senaste decennierna? Och kan tillväxt skapas överallt - i både stadsmiljö och landsbygd?

Konflikt reste tillbaka till rötterna för Sveriges tillväxt, till Bergslagen där malmen och skogen lade grunden för vårt välstånd. Där pampiga herrgårdar och ståtliga kyrkor ännu bär spåren av de forna rikedomarna kämpar idag många små samhällen för sin överlevnad. Här finns en av landets minsta kommuner, Skinnskatteberg med 4.400 invånare. De blir färre för varje år. Vad betyder tillväxt, utveckling och framtid på en sådan plats? Konflikts Daniela Marquardt satte sig på tåget och reste dit.

#ljud=3954082#

Samtidigt som det pågår en livlig debatt här i Europa om vi ska spara eller slösa för att rätsida på ekonomin, så finns det andra länder runt om i världen som för länge sen valt sida, som försöker spendera sig ur krisen. Två exempel på det är tillväxtländerna Brasilien och Kina. De har visserligen helt andra behov och helt andra ekonomiska förutsättningar än våra skuldtyngda euroländer - inga gapande budgetunderskott att tänka på. Men trots det rör det sig ofta om delvis ofinansierade stimulansåtgärder i mångamiljardklassen som pumpas ut regelbundet sedan finanskrisens början 2008. Konflikts Lotten Collin ringde upp den kinesiska ekonomen Keyu Jin, ekonom på London School of Economics och André Perfeito, chefsekonom på investmentbolaget Gradual Investimentos i São Paulo. Han berättade hur Brasiliens president Dilma Rouseff nu kämpar för att höja tillväxttakten i landet.

#ljud=3954081#

Med för att kommentera finns Karine Hirn, grundare av kapitalförvaltaren East Capital, som investerar i Östeuropa och Kina. Hon är med på telefon från Shanghai. I en studio i Göteborg finns Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, knuten till Chalmers tekniska högskola samt författare till flera böcker om övergivna platser och industrisamhällen.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin