Konflikt

#link=326304#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vapenhandeln är en handel som hamnat i skuggan just för att de som deltar i den – vapenindustrier, handlare, köpare och politiker – inte har intresse av insyn. Men vapenhandeln i världen växer, och dess konsekvenser likaså. Experter räknar med att den svarar för nära nog hälften av all korruption i världen, och att den dessutom förvärrar konflikter och kriminalitet.

Konflikts Lotten Collin har rest till området kring Rio Bravo, i gränstrakterna mellan USA och Mexiko. I våras invigde den mexikanske presidenten en jättelik skylt, byggd av tre ton beslagtagna automatvapen, med en vädjan riktad till den amerikanska sidan "No more weapons" - Inga mer vapen. För dom amerikanska vapen som förs in i Mexiko har bidragit att göra konflikten med Mexikos knarkkarteller direkt systemhotande. Nästan 50 000 personer har fått sätta livet till de senaste fem åren, och bara i veckan uppagades en massgrav med 49 mördade i gränsstaden Reynosa. Lotten Collin besökte staden strax innan upptäckten, men började på andra sidan gränsen, i vapenaffären i McAllen, Texas.

#ljud=3941103#

Den 20 oktober förra året kablades bilderna ut från staden Sirte i Libyen föreställande rebeller som håller upp en gyllene, vackert graverad .45-kalibrig pistol av märket Browning. Mannen med den gyllene pistolen, Muammar Kadaffi, hittades gömd i ett avloppsrör av betong och misshandlades och sköts till döds. Om man studerar bilderna av pistolen närmare kan man se att det står Made in Belgium på den. Den är nämligen tillverkad av samma fabrik i Liege i Belgien som alltså gör de mexikanska knarkkartellernas favoritvapen.

Historien om hur den här pistolen, som en del av en stor vapenleverans, kom i Kadaffis ägo har sedan bilderna spreds över världen skakat Belgien, och satt europeiska vapentillverkares skuggvärld av handel med tvivelaktiga regimer i skarp belysning, liksom de icke önskade, farliga konsekvenser den handeln kan få för en hel regions stabilitet. Konflikts Ivar Ekman åkte till Liége tillsammans med den belgiske journalisten Damien Spleeters, för att ta reda på mer, och började sitt sökande vid alla vapens början, i smedjan.

#ljud=3941101#

Det politiska dilemmat som gäller för nästan all vapenhandel – å ena sidan lokal sysselsättning och ekonomi och å den andra etik och rätt – har gjort att mycket av internationell vapenhandel sker under hemlighetsmakeri, till kunder och med metoder som vare sig industri eller politiker vill skylta med. En "skuggvärld" kallas den i en aktuell bok, som uppmärksammats mycket internationellt och blivit ett verk många nu refererar till när det gäller vapenhandel. Boken "The Shadow World - Inside the Global Arms Trade" är skriven av Andrew Feinstein, som i över ett decennium i forskat världens vapenaffärer. Konflikts Mikael Olsson sökte först Feinstein i London där han idag bor, men fick tag på honom långt därifrån; i Kapstaden i Sydafrika, där Feinstein ursprungligen kommer ifrån.

#ljud=3941102#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ivar Ekman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=3930012#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sydkinesiska sjön har under flera decennier varit en konfliktyta i Sydostasien. Vattnen är rika på fisk och man tror att det finns stora olje- och naturgastillgångar där. Vattenvägarna är också livsviktiga transportleder, här passerar en tredjedel av världens varuhandel och hälften av världens olje- och gastransporter. Vietnam, Kina, Filippinerna och Malaysia har alla olika åsikter om hur havsgränserna ska dras, och ett antal till synes oansenliga öar och små korallrev har blivit åtråvärda troféer i kampen om naturresurserna.

På den senaste tiden har situationen förvärrats, under förra året ökade antalet konfrontationer mellan fiskebåtar i Sydkinesiska sjön drastiskt, enligt en rapport från International Crisis Group. I takt med Kinas snabbt växande styrka - såväl ekonomiskt som militärt - har också de mindre nationernas oro vuxit för att ett aggressivare Kina ska ta kontrollen över hela området. Och allt ivrigare har de efterlyst USA:s stöd som motvikt till Kina. Och att USA håller på att öka sin närvaro i Sydostasien, det märkte Konflikts Lotten Collin när hon nyligen besökte Filippinerna under militärövningen "Balikatan", som kan översättas med sida vid sida, och som den filippinska och amerikanska marinkåren genomför tillsammans varje år.

#ljud=3929794#

På andra sidan den Sydkinesiska sjön, i Kina, har konflikten med Filippinerna lett till en allt hätskare patriotisk propaganda i nationella medier. En rad ledarartiklar de senaste veckorna försvarar vad man kallar Kinas historiska rätt till i stort sett hela Sydkinesiska sjön. Den regeringstrogna China Daily skrev häromdagen att "oavsett hur villiga vi är att diksutera frågan så är den filippinska ledningen inställd på att tränga in oss i ett hörn där inget annat val återstår än att ta till vapen".

Hanna Sahlberg har träffat en av den hårda linjens förespråkare professor Su Hao på Pekings diplomatiska universitet. Han ser den uppblossade konflikten som ett uttryck för den ökade spänningen mellan USA och Kina.

#ljud=3929694#

I USA diskuteras sedan länge hur man ska hantera ett allt starkare Kina - ska man försöker fördjupa handelsförbindelser och bejaka Kinas allt viktigare roll i Asien, eller snarare se Kinas militära upprustning som ett hot? En hint om vilken väg Vita Huset valt kom i januari i år, då president Barack Obama offentliggjorde det som kommit att kallas "Asia Pivot" - svängen mot Asien. När USA nu avslutar krigen i Afghanistan och Irak ska man satsa på Stilla Havsregionen, och fördjupa sitt försvarssamarbete med flera av Kinas grannländer, något som inte ses med blida ögon av Peking. Och att det rör sig om ett strategiskt skifte i USA:s försvarspolitik blev tydligt för Konflikts Ivar Ekman när han besökte Washington för några månader sedan. För att få inblick i hur de olika sidorna i debatten resonerar ringde han upp den konservativa tidningskolumnisten Bill Gertz, professorn i internationell politik Andrew Bacevich samt Kina-experten Bonnie Glaser.

#ljud=3929698#

Filippinerna är ett tydligt exempel på det nyvaknade amerikanske intresset för Sydostasien. Förutom de årliga militärövningarna förs nu också diskussioner om att fördjupa ländernas ömsesidiga försvarsavtal. Samtidigt tredubblar USA i år det militära biståndet till Filippinerna - till 30 miljoner dollar, motsvarande 220 miljoner kronor. Däremot förnekas från officiellt håll alla spekulationer om nya permanenta amerikanska militärbaser på Filippinerna. Det har gått 20 år sedan de amerikanska styrkorna tvingades lämnade Filippinerna efter omfattande protester men nu är många filippinier oroade över att de är på väg tillbaka. Lotten Collin var med på en demonstration utanför den amerikanska ambassaden i Manila.

#ljud=3929791#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=3892026#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rättegången mot massmördaren Anders Behring Breivik har under den gångna veckan uppmärksammats världen över. Dådets detaljer har väckt avsky. Men när Breivik lagt ut texten om motiven till morden - motstånd mot "mångkultur", "muslimer" och påstådd "kulturmarxism" – då har representanter för högerpopulistiska partier, som nu går in för att parlamentariskt påverka politiken, svårt att inte hålla med.

Italienska Lega Nord, franska Front National och svenska Sverigedemokraterna är alla partier som haft företrädare som talat om att "massinvandring, mångkultur och Europas kapitulation för muslimer" är det som skapat Breivik. Och ledaren för högerextrema English Defense League har en liknande analys. Breiviks attentat kallade han en "väckarklocka" som visar "hur desperata människor börjar bli i Europa".

Och faktum är att de krafter som formulerar frustration över invandring, muslimer, mångkultur och den etablerade demokratin går framåt i många av Europas länder.

Dagens Konflikt börjar i Finland där högerpopulismen skakade om ordentligt för ett år sedan. Medan somliga påstår att frågor om invandring och nationalism är tabu, upplever andra att det är fritt fram att hata mörkhyade, muslimer och politiska eliter. Och kanske ännu mer efter att Sannfinländarna gick från några få mandat till att bli ett av Finlands största partier, med lika många röster som socialdemokraterna. Reportern Thella Johnson har rest i Finland ett år efter valet för att ta reda på hur Sannfinländarnas framgångar märks i det finska samhället.

#ljud=3892114#

Konflikt tittar också på ett annat Europeiskt land där nationalism och högerpopulism har firat triumfer på senare år. För trots att Ungern vid tiden för det kalla krigets slut i mångas ögon framstod som modell för en fredlig övergång till demokrati, så är Ungern idag snarare ökänt för sina inskränkningar av demokratin.

Fördomar mot minoriteter, i synnerhet Romer och invandrare, är extremt utbredda i det ungerska samhället. Det säger Peter Kreko, som är chef för Political Capital Institute, en av de tankesmedjor som regelbundet mäter nationalistiska och främlingsfientliga attityder i Ungern. Konflikts Daniela Marquardt ringde honom i Budapest.

Och den ungerska historikern, medieforskaren och debattören Eszter Babarczy vittnar om ett Ungern präglat av rädsla, där den som opponerar sig mot det högerpopulistiska regeringspartiet Fidesz riskerar att klassas som en nationens fiende.

#ljud=3892111#

Anders Widfeldt, forskare vid institutionen för politik och internationella relationer vid universitetet i Aberdeen, Skottland och Lisa Bjurwald, som skrivit boken "Europas skam, rasister på frammarsch" och dessutom är sakkunnig i en statlig utredning om främlingsfientligheten här, medverkar i samtal om en ny nationalism och populism på frammarsch i Europa.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Daniela Marquardt

#ljud=3879458#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Det vi ser nu är det största hotet mot kvinnors rättigheter på 40 år, det hotar allt som min mamma slogs för" - det sa en av de kvinnorättsaktivister som i förra veckan protesterade på Bedford Square i London, en av de många platser i Europa där abortförespråkare och abortmotståndare nyligen drabbat samman. I Storbritannien har fri abort länge varit en självklarhet - precis som i Sverige - men nu är abortmotståndarna på offensiven. På gatorna, men också det brittiska parlamentet. Den konservativa regeringen har annonserat striktare regler och hårdare inspektioner av brittiska abortkliniker. Men Storbritannien är långt ifrån det enda landet i Europa där abortmotståndet är på frammarch. Ungern antog vid årsskiftet en ny konstitution som grundlagsfäster rätten till liv "från befruktningsögonblicket". I Rumänien vill politiker begränsa aborträtten. I Spanien har den nya regeringen lovat riva upp den gamla lagen om fri abort, en lag som väntas träda i kraft senare i år.

Men det land som oftast står i centrum för abortdebatten är ändå USA. Här har pro-life-rörelsen, det vill säga abortmotståndarna, länge varit fler och mer högljuda än sina europeiska kollegor. Men den senaste tiden har tonläget skruvats upp ytterligare några snäpp. Idag är abortfrågan sprängstoff i presidentvalskampanjen och organisationen Planned Parenthood på vars kliniker de flesta av de amerikanska aborterna genomförs har blivit ett hatobjekt för konservativa politiker. Och fast landets högsta domstol redan 1973 tydligt slog fast amerikanska kvinnors rätt till fri abort så har delstat efter delstat på senare tid genomfört lagar som på olika sätt försvårar proceduren för kvinnor som vill avbryta en graviditet. Konflikts producent Lotten Collin åkte till Texas, den delstat som genomfört en lagförändring mest nyligen. Där träffade hon Carolyn Jones.

#ljud=3879249#

Men även i EU finns idag en växande grupp politiker som vill begränsa aborträtten i de egna medlemsländerna. Och det får inte bara konsekvenser för amerikanska och europeiska kvinnor. Eftersom USA och EU också står för det mesta av världens samlade bistånd får abortfrågan konsekvenser för miljoner kvinnor i världens fattigaste länder. Biståndet till familjeplanering har halverats sen 90-talet. För amerikanska skattepengar gäller sedan länge ett förbud mot att finansiera aborter och abortrelaterad verksamhet. Nu vill konservativa politiker i EU att samma sak ska gälla för europeiskt bistånd. De höll nyligen ett möte i Bryssel med inbjudna anti-abortaktivister från USA, Europa och Afrika. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp organisationen European Dignity Watch, som var medarrangörer på konferensen.

#ljud=3879247#

European Dignity Watch är bara en av många organisationer som vill påverka politiker i abortfrågan, och ofta handlar striden framför allt om tillgången till mödravård och vad man bör dra för slutsatser av siffror om mödradödlighet och osäkra aborter i utvecklingsländer i Afrika. Och medan lobbyister i Bryssel och Washington slår varandra i huvudet med sorgliga öden, kvinnoliv som gått till spillo eller kvinnor som lidit av påtvingade aborter, så finns det också en verklighet på marken, långt bort från rapporter och konferenser. För miljoner och åter miljoner kvinnor i Asien, Latinamerika och Afrika överlever och lever - deras liv tuffar på oavsett vad parlementariker i Bryssel och Vita huset bestämmer. Det blev reporter Thella Johnson varse när hon reste till Sierra Leone, ett av världens fattigaste länder. Där har kvinnokollektivet United Sisters bestämt sig för att själva ta kontroll över sina kroppar och sina liv.

#ljud=3879245#

Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Lotten Collin

#ljud=3866334#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Häromdagen rapporterade medier världen runt som om Dimitris Christoulas självmord. 77 år gammal sköt han sig i huvudet nära det grekiska parlamentet vid Syntagma-torget i Aten, dagen före skärtorsdagen. I ett brev till media skrev Christoulas: "Regeringen har utrotat alla möjligheter till min överlevnad, vilka var grundade i en pension som jag själv betalat genom 35 års arbete utan hjälp från staten. Och då min höga ålder inte tillåter ett mer aktivt sätt att reagera ser jag ingen annan lösning än att på detta värdiga sätt avsluta mitt liv, så att jag inte finner mig själv sökandes i soptunnor för mitt uppehälle".

Den grekiske premiärministern Lucas Papademos beklagade sorgen, men protesterna som följde självmordet riktade sig i stor utsträckning mot just Papademos, en teknokrat som av många greker ses om representant för den EU-makt som ställt villkoren som nu pressar till pensionsnedskrivningar och besparingar.

Förtroendet för honom och de två stora, traditionella grekiska partierna Pasok och Ny Demokrati är lägre än någonsin. Så vad händer när ett helt folk förlorar tron på det demokratiska systemet? Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson tog sig runt i Aten för att söka svar på den frågan.

#ljud=3866156#

Även i EU-parlamentet hörs allt oftare retorik som menar att demokratin håller på att dödas. En av dem som uttrycker den åsikten är Nigel Farage, partiledare för euroskeptiska brittiska UK Independence Party som intog talartribunen i EU-parlamentet i höstas och sa såhär om EU:s Greklandspolitik.

#ljud=3866155#

Av många ekonomiska bedömare ses Italien som det land som står näst på tur efter Grekland när det gäller risken att falla över ruinens brant. I Italien utsågs också, utan val, likt Grekland, en teknokratregering i november förra året. Ekonomen och förre EU-kommissionären Mario Monti tillträdde som både premiärminister och finansminister - ledare för en regering som, likt den grekiska, snabbt genomfört drastiska reformer i enighet med önskningar från såväl EU-kommissionen som IMF och, inte minst, marknaden.

Men hur har då det italienska politiska landskapet påverkats av den här utvecklingen? Är missnöjet och frustrationen lika utbredd som i Grekland? Konflikts Ivar Ekman börjar sitt sökande efter svaret på de här frågorna på Sicilien i januari i år.

#ljud=3866157#

Gäster i studion för att diskutera dessa frågor är Björn Elmbrandt, återkommande skribent i oberoende radikala Dagens Arena och författare till en rad böcker, nu senast Europas stålbad – Krisen som slukar välfärden och skakar Euron, samt Cecilia Wikström, EU-parlamentariker och ledamot av EU- och euro-positiva Folkpartiets styrelse.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ivar Ekman

#ljud=3855961#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad har hänt med begreppet mänskliga rättigheter? Har det blivit urvattnat och tömt på innehåll, eller snarare alltför politiserat - utnyttjat för att motivera militära interventioner och ekonomiska sanktioner? Konflikts Lotten Collin reste till själva navet för mänskliga rättigheter i världen: Genève. Där ligger FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, Röda Korset och FN:s människorättsråd. Det är här alla 192 medlemsländer i FN samlas tre gånger om året för att utvärdera och diskutera eventuella brott mot mänskliga rättigheter, och hit flockas MR-organisationer från hela världen för att bevaka vad som sägs av regeringsrepresentanter och diplomater.

#ljud=3855712#

Men mänskliga rättigheter är på många håll i världen ett kontroversiellt begrepp. Av politiker i utvecklingsländer, särskilt i Afrika, ses det ofta som ett västerländskt påfund som används för att villkora bistånd eller motivera militära interventioner. En av dom som står för ett sådant synsätt är Mahmood Mamdami, professor vid universitetet i Ugandas huvudstad Kampala och vid Columbia-universitetet i USA. När Konflikts Mikael Olsson ringer upp Mamdani så säger han att MR-organisationer inte alls är oberoende sanningsvittnen, såsom de ofta beskrivs i västvärlden. Han kategoriserar istället MR-arbetare som "nyttiga idioter" som lånar sig till postkoloniala politiska projekt. Det senaste exemplet är enligt Mamdani ett initiativ där Youtube, Facebook och Twitter använts för att ge spridning åt en kampanj för att gripa Joseph Kony, ledare för Herrens Motståndsarmé, en liten nyreligiös guerillagrupp i Uganda och Kongo. Kampanjfilmen, som nu setts av långt över 50 miljoner människor världen över, uppmanar USA att ingripa militärt i jakten på Kony, som är efterlyst av internationella brottmålsdomstolen för krigsförbrytelser och tvångsrekrytering av barn.

#ljud=3855713#

En av de stater i världen som ofta kritiseras för sin brist på medborgerliga och politiska rättigheter är Kina. Vilket i sin tur lett till att den kinesiska ledningen ofta svarar genom att hävda att det råder särskilda omständigheter i Kina, vilket gör att sociala och ekonomiska rättigheter värderas högre än rätten att göra sin röst hörd. På så sätt kan Kina bevara sin 'harmoni och stabilitet'. En av de som förespråkar en sådan syn är professor Jin Ling, forskare vid kinesiska institutet för internationella studier i Peking. Konflikts Daniela Marquardt intervjuade henne, efter att i flera dagar ha jagat kinesiska journalister och akademiker för att höra mer om hur den kinesiska synen på mänskliga rättigheter ser ut.

#ljud=3855714#

I studion för att kommentera finns Thomas Hammarberg, som nu avgår från sin post som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter efter 6 år. Redan 1977 tog han emot Nobels Fredspris när det tilldelades Amnesty International under hans ordförandeskap, ett val av pristagare som då beskrevs som "kontroversiellt". Han svarar på ifall mänskliga rättigheter blivit för populära idag.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.