Konflikt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=3790972#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Playstation mentality", Playstation-mentalitet. Begreppet lanserades av Philip Alston, FN:s särskilde rapportör för rättsosäkra, summariska avrättningar. FN-rapportören undrade var dataspelsvärlden slutar och var den verkliga världen börjar. För fjärrstyrda obemannade farkoster – som ofta kallas drönare – väcker frågor. System för övervakning, spionage och krig på distans säljs, i verkligheten, men med tv-spelsestetik. Och hela världen berörs av utvecklingen av fjärrstyrda farkoster – från de snöklädda bergen i Pakistan, till robotbyn i Lappland. Det är så den kallas, byn Vidsel som blivit skjutbana för fjärrstyrda frambärare av förödelse. Sveriges Radios Sigrid Flensburg reste till Jokkmokk för att ta reda på vad som sker på Vidselbasen.

#ljud=3790791#

Hastigheten i utvecklingen av de fjärrstyrda, obemannade flygsystemen går snabbt. Det berättade bland andra Håkan Ekström, som Konflikts Mikael Olsson träffade vid besöket på Saab Aeronautics i Linköping. Hans jobb är alltså att marknadsföra SAAB:s nya obemannade, fjärrstyrda helikopter Skeldar och menar att intresset för förarlöst flyg är stort.

#ljud=3790786#

Tommy Silbering - chef för drönar-avdelningen på israeliska IAI - Israeli Aerospace Industries, talar om en veritabel guld-rush för drönare. Här finns pengar att tjäna och företag söker sig dit där pengarna finns. Det statliga Israeli Aerospace Industris med 17 000 anställda är Israels största företag och är en av världens ledande tillverkare av obemannade flygande farkoster. Företaget är också en av pionjärerna på området. Förarlösa plan testades första gången i kriget mot Libanon 1982, och har sedan dess blivit en allt viktigare del av det israeliska flygvapnet - senast under Gaza-kriget 2009. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Tommy Silberling på hans arbetsplats intill Ben Gurion-flygplatsen i Tel Aviv. Förarlösa plan har gått från att vara en bisak till att bli huvudsak i världen, säger han. Inte minst vid gränskydd; enligt planerna ska det amerikanska gränskyddet totalt ha 24 drönarsystem senast 2016. Och EU:s motsvarighet, Frontex, håller nu på att välja drönarteknik.

#ljud=3790785#

När det gäller Europa är annars Storbritannien är det land som hunnit längst i användningen av drönare både för militärt bruk, men också i planeringen för civila drönare. En av dem som engagerat sig för att väcka opinion kring problemen med den ökade användningen av obemannade flygsystem är Chris Cole som för två år sen var medförfattare till en rapport med namnet "Convenient Killing - armed drones and the Playstation mentality". Cole driver sedan dess sajten Dronewars UK där nyheter och statistik om användningen av drönare ständigt uppdateras. När Konflikts Mikael Olsson får tag på Cole på mobilen säger han att de trettionde olympiska sommarspelen i London i sommar snabbar på användningen av drönare i Sorbritannien.

#ljud=3790788#

Det är i Pakistan som teknologin med obemannade system för flygattacker troligtvis kommit till störst användning. I den nordvästra delen av landet, i den havlautonoma del mot gränsen till Afghanistan som brukar kallas FATA, eller Federally Administered Tribal Areas - i det här bergiga området har USAs säkerhetstjänst CIA nu snart tio år drivit ett fjärrstyrt krig med missilbestyckade drönare. Attackerna har varit kontroversiella från början, men eftersom regionen är så otillgänglig och kriget så hemligt är det först nu som man kan börja skönja konsekvenserna av drönarkriget. Konflikts Ivar Ekman börjar sitt sökande inte i skyarna över FATA-regionen, utan i cyberrymden.

#ljud=3790787#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ivar Ekman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=3776406#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett år efter att demokratirörelsen i Bahrain slogs ned har människor börjat gå ut på huvudstaden Manamas gator igen med sina krav på demokrati. Och på årsdagen, i tisdags, möttes de återigen av säkerhetsstyrkornas våld när de närmade sig hjärtat av proteströrelsen - Pärlrondellen där det gigantiska Pärlmomumentet jämnades med marken förra året.

Situationen i Bahrain är potentiellt mycket farlig. Landet med sitt strategiska läge vid Hormuzsundet styrs av en sunnitiska kung medan majoriteten av befolkningen är shiiter. På andra sidan sundet ligger Iran och ökade sekteristiska spänningar riskerar att dra in hela regionen i en våldsam konflikt. För Bahrain befinner sig precis i skärningspunkten för den spricka mellan sunni och shia som blir allt mer infekterad i Mellanöstern. Vart den här utvecklingen ska ta vägen avgörs inte minst av vad som händer i Syrien just nu.

Vad är det egentligen som gör att granne ställs mot granne, sunnimuslim mot shiamuslim - såsom håller på att ske i Syrien, Bahrain och på andra ställen i Mellanöstern? Det är frågan som dagens Konflikt kretsar kring.

Vi börjar i Irak - landet där den konflikten mellan sunni och shia både varit våldsammast och pågått längst. Mellan 2005 och 2008 utspelade sig vad som i praktiken var ett blodigt sekteristiskt inbördeskrig i Irak. Efter det har det blivit lugnare, men inför det amerikanska trupptillbakadragandet från Irak i december fanns det en utbredd oro för att det sekteristiska våldet skulle blossa upp på nytt.

Och det är precis vad som skett. Efter USA:s uttåg har flera stora bombattacker utförts, bland annat en där fler än 30 personer i ett shiitiskt begravningsfölje i Bagdad dödades av en självmordsbombare i en taxi i slutet av januari. Med över 350 dödsoffer har januari varit den våldsammaste månaden på länge i Irak. Sveriges Radios Duraid al-Khamisi besökte nyligen Bagdad, och sökte svaret på frågan om hur den konflikten mellan sunni och shia påverkat och fortfarande påverkar Irak.

#ljud=3776124#

Men vad är det för en kamp som Irak har blivit arena för och som vi har sett sprida sig runtom i regionen? Idag ser Syrien ut att bli nästa slagfält där sunni och shia drabbar samman. Och i Bahrain håller den shiamuslimska befolkningsmajoritetens missnöje över den sunnitiska minoritetens styre på att blossa upp på nytt.

Och hur kan olika religiösa tillhörigheter utlösa sådana våldsamma konflikter som vi har sett?

Konflikts Daniela Marquardt ringde upp den amerikanske professorn i statsvetenskap Gregory Gause, som ofta får svara på den här frågan i internationella medier. Han har skrivit flera böcker om relationerna i Mellanöstern och har tillbringat längre perioder i regionen. Idag är han verksam vid universitetet i Vermont.

#ljud=3776120#

Den storpolitiska konflikt som Gregory Gause pratar om – den mellan ett shiitiskt block lett av Iran och ett sunnitiskt lett av Saudiarabien - Irak är ett av dom huvudsakliga slagfält som den konflikten utspelar sig på. Irak är, som vi hörde i Duraid al Khamisis reportage för en stund sen, en honungsburk som drar till sig andra länder som bin. Men på Bagdads gator, där är det ett grannland som dominerar fullkomligt.

#ljud=3776128#

Konflikterna i grannländerna Irak och Syrien befinner sig i olika skeden men båda påverkas ändå i hög grad av vad som händer på den andra sidan gränsen. I Syrien lever den största gruppen Irakier i exil. Därifrån försågs sunnitiska miliser med vapen under det irakiska inbördeskriget. Men nu går vapentransporterna i den andra riktningen. En vapenhandlare som citerades i tidningen New York Times i veckan berättade att när han hörde att de syriska rebellerna behövde vapen, köpte han tillbaka de vapen han just sålt till miliser i Mosul och Anbar. I Anbar-provinsen utmed gränsen till Syrien, har irakiska sunniter starka fästen, och det spekuleras i att kampen i Syrien också kommer att stärka deras motstånd mot shia-ledda regeringen i Bagdad. Allt mer tyder på att konflikten i Syrien håller på att breda ut sig till en regional konflikt.

När den syriska revolten började för 11 månader sedan var det en fredlig proteströrelse. Idag är den militariserad. Den fria syriska armen - som är otränad och odisciplinerad - befinner sig i ett assymetriskt krig med den syriska armén. Kalashnikovs mot stridsvagnar. Och ju svårare konflikten blir, desto mer splittrade tycks syrierna bli – efter sekteristiska mönster. Revolutionen antar en alltmer sunnimuslimsk karaktär. Alla dessa faktorer har gjort vissa övertygade revolutionärer och aktivister tveksamma. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén har träffat en av dem, Lara, som säger att den syriska revolutionen har kapats.

#ljud=3776127#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman

#ljud=3763487#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Socialdemokratins kris i Sverige beskrivs ofta som en ledarskapskris, en fråga om vem som kan och bör leda partiet. Men kanske är svårigheterna med att hitta en ledare egentligen bara ett symptom på en djupare liggande sjukdom? Den arbetarrörelse som för Sveriges del varit den mest tongivande politiska kraften i formandet av vårt land efter kriget har de senaste 20 åren försvagats kraftigt. Partiet har haft en nedåtgående kurva när det gäller väljarstöd och har idag de lägsta opinionssiffrorna någonsin. Fackförbunden i LO tappar medlemmar för 16:e året i rad.

Men den svenska socialdemokratin är inte ensam om att ha insjuknat - hela Europas politiska karta har ritats om under senare år. Av EU:s totala befolkning är det idag bara 3 procent som styrs av en socialdemokratisk regering. Varför har det blivit så? Har tiden sprungit förbi socialdemokratins idéer eller har socialdemokratiska ledningar lämnat idéerna? Med i studion för att diskutera detta finns förre detta socialdemokratiska stadsrådet Lena Sommestad, ekonomhistoriker och ny ledare för S-kvinnorna, och Carl Hamilton, skribent och författare, som snart kommer ut med en ny bok: "S-koden. Den socialdemokratiska utmaningen."

Ett tydligt exempel på socialdemokratins kräftgång ses just nu i Spanien. Efter sju års regerande gjorde Partido Socialista Obrero Español, PSOE för ett par månader sedan ett katastrofval. De förlorade både regeringsmakten och majoriteten i parlamentet. Förlusten ledde till en kraftig intern debatt och för en vecka sen skulle partiet välja ny väg, och ledare. Veteranen och förre vicepresidenten Alfredo Rubalcaba stod mot 20 år yngre katalanskan och förre försvarsministern Carme Chacón. Partiledarvalets dramaturgi känns igen från den svenska politiken: Det blev snabbt en personstrid - tradition mot förnyelse. Men vilka idéer och vilken konkret politik har socialdemokraterna i Spanien för att möta tidens utmaningar; krisen, den växande arbetslösheten och en välfärd som rämnar? Konflikts Lotten Collin reste till PSOE:s partikongress i Sevilla för att söka svar.

#ljud=3763095#

Så hur ser det ut för socialdemokratin i Sverige? Vid sidan av all medieuppmärksamhet kring ledarval och politiska falangstrider inom partiet så pågår samtidigt en politisk vardag i kommuner och landsting landet runt, en vardag där de akuta problemen inte sällan står i bjärt kontrast till debatten på riksplanet. Det märks tydligt i en av de städer där socialdemokratin fortfarande regerar, med stöd av vänstern och miljöpartiet, nämligen Malmö. I stadsdelen Rosengård röstade två tredjedelar, 65%, på socialdemokraterna i förra valet. Rosengårds lokala (S)-förening samlar över hundra medlemmar. Men vilka svar har socialdemokratin på stadsdelens ofta väldigt akuta problem? Konflikts Mikael Olsson reste dit och hamnade mitt i ett stadsdelsfullmäktigemöte.

#ljud=3763129#

Sist i veckans Konflikt återvänder vi till Spanien, för att höra en person som under många år studerat den socialdemokratiska tillbakagången i Europa. Soledad Gallego Diaz, kolumnist på spanska dagstidningen El Pais, har under sina år som korrespondent i London, Paris och Bryssel kunnat följa kräftgången på nära håll. Enligt henne har de europeiska socaildemokratiska partierna ett gemensamt problem: de har under de senaste 20 åren utlovat en politik, men sedan fört en helt annan när de väl kommit till makten. Det har lett till att väljarna idag inte längre vet vad socialdemokratin står för. Konflikts Lotten Collin träffade Soledad Gallego Diaz på El Pais huvudkontor i Madrid.

#ljud=3763124#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Lotten Collin

#ljud=3750746#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Grekland på randen till konkurs. Spanien och Portugal inte långt därefter. Och med allt raskare kliv närmar sig också Italien katastrofens rand. Dramatiken i larmrapporterna tycks aldrig avta. Och i takt med att krisen spetsas till, har också jakten på pengar blivit mer och mer intensiv, inte minst de pengar som borde ha flutit in i de skuldtyngda ländernas statskassor men som istället strömmar till bankkonton i Zürich och Genève eller deras filialer i Västindien, Hong Kong och Singapore.

I förra veckans program gick Konflikt på jakt efter pengarna. För pengar finns uppenbarligen, också i ett skuldkrisande Europa. Det berättade bland andra Rudolf Elmer - mannen som för tio år sedan läckte information om att hans dåvarande arbetsgivare, den största schweiziska privatbanken Julius Bär, ska ha medverkat till skattebrott och pengatvätt. Han visade runt i sina gamla kvarter - Bahnhofstrasse i Zürich där banker, jurister, skatterådgivare och försäkringsbolag ligger vägg i vägg.

Sedan finanskrisen 2008 har EU och USA pressat Schweiz allt hårdare. Man vill att Schweiz lättar på den närmast heliga banksekretessen och ökar insynen i utländska medborgares konton så att hemländerna ska kunna hämta in skatter som hålls undan där. Den regeringstalesman vi träffade, var ytterst mån om att tvätta bort bilden av Schweiz som en trygg hamn för fifflare och skattesmitare. ”Banksekretessen är bara till för ärliga människor”, förklarade Mario Tuor på finansdepartementet i Bern. Och vi vill medverka till att andra länder får sina rättmätiga skattepengar och bekämpa skattebrott.

Men hur illa de orden rimmar med verkligheten blev vi själva vittnen till när vi gick in på ett av Julius Bärs mondäna kontor för att öppna ett konto och höra vilka möjligheter det fanns att slippa betala skatt i Sverige. ”Jag tänker naturligtvis inte uppmana dig att inte deklarera dina pengar. Men om du nu skulle vilja glömma att göra det - så är det förstås lättare att glömma här än där”, påpekade den tillmötesgående bankmannen. Och så gick han igenom en rad olika sätt att kommunicera med banken utan att det skulle märkas utåt.

Ja, resan till Schweiz gav en hel del motsägelsefulla intryck och lämnade ännu fler frågor efter sig: Vilken betydelse har egentligen skatteflykt och kampen om att återbörda skattepengar till hemländerna i dagens skuldtyngda Europa? Och vad betyder det för Sverige? Debatten om Carema - riskkapitalbolag som för ut vinster till skatteparadis - hänger det ihop med det internationella skattekriget?

Vi börjar med att vända blicken från Schweiz - mot de länder som länge blött pengar till skatteparadis och som nu försöker få tillbaka dem i en slags finanspolitisk brottningsmatch. Konflikts Ivar Ekman har tittat närmare på den här kampen och börjar med att ta oss den korta vägen från Genève till Alpernas södra sluttningar och Italien. Där pågår just nu ett "skattekrig", som det stod i La Repubblica häromdagen - något som också märktes på en gata i centrala Milano förra helgen.

#ljud=3750450#

Vi har hört om skattkriget i Europa men debatten om skattemoral är ju i högsta grad aktuell också här i Sverige. Inte minst efter avslöjandena om gamla människor som vanvårdas på äldreboenden ägda av riskkapitalbolag - bolag vars främsta syfte är att göra så stor vinst som möjligt och att betala så lite skatt för den som möjligt. Hur stort problem är egentligen skatteflykten från Sverige och hur arbetar svenska myndigheter med frågan. Konflikts Mikael Olsson bestämde träff med chefen för skatteverkets arbete med skatteparadisen i entrén till skatteverkets lokaler i Stockholm. Men först tog han miste och presenterade sig för fel tjänsteman.

#ljud=3750449#

Samtidigt som EU-länderna och USA nu drabbas av den rådande globala finansordningen, där pengar enkelt flyttas mellan olika länder och till skatteparadis, där myndigheterna inte har någon insyn, så medverkar också västerländska företag till att urholka de offentliga finanserna på andra håll i världen. Bernard Anaba, ekonomi vid frivilligorganisationen ISODEC i Ghana, är glad att de europeiska länderna, nu när de sjäva drabbas, får upp ögonen för problemen med skatteflykt. Konflikts Lotten Collin pratade med honom.

#ljud=3750448#

Gäster är Hans Lindberg, statsekreterare på finansdepartementet, med inriktning på skattefrågor och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman

Om jakten på skattepengarna. Samtidigt som skulder och social oro hotar att slita sönder flera av Europas länder så reser Konflikt till det land som kanske tjänat mest på dagens globala finanssystem: Schweiz, som mitt i finanskrisen ruvar på 7000 miljarder dollar. Medan omvärldens krav på öppenhet hårdnar, växer också kritiken inifrån mot ett system som närs av dolda pengar och hemlighetsmakeri. Följ med till bankpalats och lyxavenyer, och mingla bland svenskar i Genève.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=3736522#

I helgen hålls den årliga konferensen World Economic Forum i Davos, i de schweiziska alperna. Då samlas presidenter, finansministrar, nationalekonomer och allehanda experter för att diskutera globala ekonomiska frågor. Debatten har de senaste åren framför allt kretsat kring skuldkrisen och de stora budgetunderskott som flera länder tampas med. Ett av de grundläggande problemen som diskuteras är hur stater ska kunna få in ökade skatteintäkter.

Värdlandet, Schweiz, har klarat sig väldigt väl under krisen och lider inte alls av samma svåra situation som sina grannländer i Europa. Men ändå spelar landet en nyckelroll i diskussionerna om gapande budgethål och flyende skattebaser. Det handlar givetvis om den av Schweiz så omhuldade banksekretessen, som tillsammans med de låga skatterna gett landet ett rykte som skatteparadis.

Men sen några år tillbaka driver regeringen en kampanj för att förändra Schweiz anseende i omvärlden. Man har därför skrivit under avtal om informationsutbyte med flera länder, enligt OECD:s riktlinjer. Samtidigt diskuterar Schweiz nu med flera länder i Europa hur skatt ska kunna dras från utländska medborgares konton i schweiziska banker utan att deras namn lämnas ut, ett sätt för regeringen att bevara banksekretessen men ändå tillmötesgå omvärldens krav. Hittills är det dock bara Storbritannien som skrivit under ett sådant avtal med Schweiz.

Vad betyder denna omdaning för Schweiz roll i världsekonomin? Och vad betyder förändringen för de privatpersoner och företag som under flera år placerat sina tillgångar i Schweiz med en önskan om att betala så lite skatt som möjligt? Varför är banksekretessen så central för Schweiz och vem vinner egentligen på ett sådant system? Konflikts reportrar Lotten Collin och Daniela Marquardt har rest till Geneve, Zurich och Bern för att söka svar. Nedan finns reportagen i separata delar, men vi rekommenderar lyssning på hela programmet för att förstå helheten.

Vi gick på mingelparty med svenskar i Genève.

#ljud=3736375#

Vi träffade whistleblowern Rudolf Elmer som tidigare arbetade på den schweiziska privatbanken Julius Bär.

#ljud=3736402#

Vi träffade fotografen Mark Henley som arbetat i flera år med att porträttera bankvärlden i Schweiz.

#ljud=3736376#

Vi träffade den schweiziska föreningen för privatbanker samt en av de nyaste bankerna i Genève, Syz.

#ljud=3736374#

Vi gjorde ett spontanbesök på banken Julius Bär i Genéve för att se hur behjälpliga de skulle vara med att gömma undan skattepengar för svenska myndigheter.

#ljud=3736378#

Vi träffade finansdepartementets talesperson Mario Tuor i Bern.

#ljud=3736377#

Vi träffade sociologiprofessorn, socialdemokraten och förre FN-diplomaten Jean Ziegler som under många år opponerat sig mot banksekretessen.

#ljud=3736506#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.