Konflikt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=3700374#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Corporate Social Responsibility (CSR) har de senaste åren blivit populär management-svenska. I stort sett varenda företag har en CSR-policy och etiska uppförandekoder för sin verksamhet, riktlinjer som lovar goda arbetsvillkor, rimliga löner, miljöhänsyn och socialt ansvar. Men gäller de riktlinjerna för alla, även de som arbetar längst ner på botten av de underleverantörskedjor som blivit allt vanligare i näringslivet?

De företag vi pratar om i veckans Konflikt har alla etiska riktlinjer och en väl utarbetat CSR-policy: SAS, Lidl, SJ, Coop, Mat på Jobbet och deras respektive underlevantörer. De har också en sak gemensamt, nämligen att de säljer eller har sålt sallader och smörgåsar från företaget Eat Food Factory, nordens största leverantör av färdigmat. Randi Mossige-Norheim ville ta reda på under vilka omständigheter smörgåsarna och salladerna görs, och hon började sin resa på ett SJ-tåg.

#ljud=3699838#

När polisen gjorde en razzia på Eat Food Factory i oktober förra året fann de att många som arbetade i fabriken inte hade uppehållstillstånd. 27 personer delgavs misstanke om brott och 14 före detta anställda har sedan dess utvisats eftersom de saknade uppehållstillstånd. Polisen har nu lämnat sin utredning till åklagare för beslut om åtal. Eat Food Factorys VD och personalansvarige misstänks för brott mot utlänningslagen. Eat Food Factorys ledning har erbjudits att bemöta alla sakpåståenden som görs om förhållanden på företaget i Randi Mossige-Norheims reportage, men har valt att inte göra det så länge den rättsliga processen pågår. Under februari månad beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte.

Också beställande företag som COOP, LIDL, SJ, SAS och SAS underleverantör Inflight Service Europe, har erbjudits att medverka i Konflikt för att berätta mer om varför de anlitar eller har anlitat Eat Food Factory, men samtliga har avböjt medverkan. Istället hänvisar några beställande bolag till det företagsrepresentanter redan sagt i reportaget, vissa av dem har också mailat skriftliga kommentarer. Gemensamt för alla är att de hänvisar till att de har "etiska krav" eller uppförandekoder.

COOP skriver t.ex. i sin koncernpolicy "För en god affär" att leverantörer måste ha en sund arbetsmiljö, trygghet för anställda, anställningsförhållanden som skyddar arbetstagares rättigheter och minst minimilöner. Underleverantören till SAS, Inflight Service, skriver att kraven i deras "Good Citizen Programme" varit "alltför allmänt hållna" och att "kontroller därför inte skett i önskvärd omfattning" och att man nu uppdaterat sina leverantörsavtal med en ny särskild CSR-bilaga. Vad gäller Eat Food Factory att så meddelar Inflight Service att "enligt den information vi fått från Eat Food Factory så har vi inte längre anledning att tro att företaget bryter mot sina åtaganden. Av den anledningen har vi återupptagit samarbetet och har, i dagsläget, inga planer på att avsluta detta". Vi har här bredvid länkat till företagens olika etiska riktlinjer och CSR-policies.

En av de som skrivit mycket om CSR och företags sociala ansvar utifrån ett mycket kritiskt perspektiv är Robert Reich, före detta arbetsmarknadsminister under president Bill Clinton och numera professor vid Berkley-universitetet i Kalifornien. Konflikts Lotten Collin ringde honom och berättade historien om den svenska salladsfabriken och storföretagens ovilja att medverka live i programmet, trots att de alla har utförliga etiska riktlinjer och skrivelser om CSR. Robert Reich blev inte förvånad: "etiska riklinjer är en rökridå" sa den före detta topp-politikern.

#ljud=3699904#

Med i studion för att kommentera finns Per Grankvist, författare till boken "CSR i praktiken, och dessutom chefredaktör för affärstidning med samma namn.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Lotten Collin

Om hur ett krig långt, långt borta blev en del av vår svenska vardag. Vi fortsätter vår summering av det Irakkrig som president Obama nyligen förklarade avslutat. Hör om Södertälje – efter flyktingvågen och efter att de internationella mediernas strålkastarljus slocknat. Hör också om asyllotteriets absurda effekter och om hoppet att bygga ett demokratiskt Irak – i Linköping.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I förra veckans Konflikt-sändning berättade vi framför allt om vad kriget har betytt i Irak. I dag tittar vi närmare på följderna i Sverige. För trots att Sverige inte deltog i den USA-ledda koalition som invaderade Irak 2003 är det hit som de flesta flyktingar, som lyckades ta sig utanför regionen, har sökt sig. Vi besöker tre olika platser där vi möter vitt skilda irakiska öden

Och vi börjar i Södertälje som ju var målet för många av de irakiska flyktingarna. Där hade de redan landsmän eller släktingar. Medier från hela världen vallfärdade till Södertälje 2007. De kom för att skildra Irakkrigets följder i den lilla staden, med 80 000 invånare, som vid den tiden tog emot fler Irakflyktingar än hela USA. Små lägenheter där människor trängdes på madrasser på golvet och överfulla skolklasser med nyanlända irakiska barn. Det var de återkommande bilder av ett Södertälje på gränsen till sammanbrott.

Sedan invasionen har mellan fem och åtta tusen irakier kommit till Södertälje, majoriteten av dem kristna. Det innebär att ungefär var tionde Södertäljebo kommer från Irak – fler än i någon annan svensk kommun. Och nu försöker de hitta en plats i sin nya hemstad. Konflikts Lotten Collin reste dit.

#ljud=3676160#

Kriget i Irak har visserligen förklarats avslutat - hur det egentligen förhåller sig med den saken verkar alldeles för tidigt att avgöra med tanke på våldet som har flammat upp igen. Men hur som helst kommer krigets konsekvenser att fortsätter sätta spår också här, långt bort från konfliktens kärna, länge än – både i det stora när hela städer och samhällen påverkas som vi har sett i Södertälje men också i det lilla, i enskilda människors livsöden.

Som vi hörde i början av programmet, blev Sveriges generösa flyktingpolitik, under en tid, ett återkommande tema i internationella medier. Men för de människor som fick sina öden avgjorda av det svenska asylsystemet kunde det få dramatiska konsekvenser för deras fortsatta liv.

Konflikts Daniela Marquardt mötte en familj som förkroppsligar det lotteri som asylsystemet emellanåt beskylls för att vara. Det handlar om tre syskon från Bagdad, om Djabir, vars namn egentligen är ett annat, om hans bror Amir och deras syster Aqila. Alla flydde Irak, men i Sverige har de mötts av tre helt olika sidor av det svenska asylsystemet.

Det var en lyssnare som ringde upp oss efter ett program tidigare i höstas och berättade om syskonen från Bagdad. Eftersom asylfrågor hör till de ämnen vi ofta tar upp i Konflikt får vi också många samtal om det. Och alla flyktingar bär på dramatiska och ofta hemska öden, men det här fallet var både ovanligt hjärtskärande - och ovanligt talande.

#ljud=3676154#

2007 berättade vi här i Konflikt om en speciell grupp irakier, nämligen de som engagerade sig för amerikanerna i Irak, de som trodde att det verkligen fanns en möjlighet att bygga ett nytt, demokratiskt Irak MED USA:s hjälp. I takt med att våldet trappades upp under 2005, 2006 och 2007 kom den gruppen – tolkar, chaufförer, tjänstemän – allt oftare att hotas, kidnappas och dödas av Iraks många beväpnade grupper.

Hoten fick många av dem att fly, bland annat till Sverige. En av dem som hamnade här heter Firas Shubber. Konflikts Ivar Ekman har följt Firas öde sen 2007, och besökte honom nyligen i hans hem utanför Linköping.

#ljud=3676148#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman

Om det blodiga och omtumlande krig som präglat det senaste decenniet i såväl världspolitiken som i programmet Konflikt. Från Cecilia Uddéns intervju med en jublande Christopher Hitchens 2004 till Urban Hamids besök i irakiska Rawas trasiga vardag i Basra 2010 – hör hela berättelsen om en amerikansk dröm att stöpa om Mellanöstern med vapenmakt, som förvandlades till en irakisk mardröm av skillningslöst våld, sekterism och krossade förhoppningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från och med 2012 ska inga amerikanska militära styrkor finnas kvar i Irak, så stod det i avtalet som röstades igenom i det irakiska parlamentet 2008. De sista trupperna rullade in i Kuwait redan innan julhelgen, men Konflikt tar ändå chansen att på årets sista dag summera USA:s krig och återutsända röster som kommenterat det genom åren. Lotten Collin har sammanställt intervjuer och reportage om Irak från de många program som vi gjort under åtta års produktion.

#ljud=3649931#

Vi har nu återvänt till några av de röster vi hört i Konflikt genom åren, för att höra vad de anser om utvecklingen i Irak idag. Konflikts Mikael Olsson ringde upp Ahmed al-Rikaby, irakisk journalist som driver radiostationen Dijila i Irak, och Nabil al-Tikriti, amerikansk-irakisk historieprofessor för att ställa frågan: Är Irak idag en "demokratisk och suverän stat", som president Barack Obama hävdade i sitt tal inför tillbakadragandet?

#ljud=3649743#

Efter invasionen var det många irakier som hävdade att jakten på oljan var det egentliga motivet till USA:s invasion. Den misstanken blev inte mindre under åren som gick, när politikerna började sluta avtal med utländska oljebolag trots att det inte fanns nån lag på plats som skulle reglera oljeutvinningen. Konflikts Ivar Ekman sammanställde intervjuer med analytiker och aktivister som hörts tidigare i Konflikt, och Mikael Olsson ringde upp en av dem, förra oljeministern Issam al-Chalabi för att höra vad som hänt sedan dess.

#ljud=3650021#

#ljud=3649939#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Lotten Collin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#link=301684#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2008 ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Det är nu olika arbetsgivare som avgör om de har ett behov av arbetskraft, tidigare var det länsarbetsnämnden. Facket bedömer om arbetsvillkor och lön är i nivå med kollektivavtal, och om de godkänner ansökan så skickas papprena sedan till Migrationsverket som slutgiltigt bestämmer om personen i fråga ska få komma hit för att arbeta. Meningen var att den stora svarta arbetsmarknad som tidigare fanns i Sverige skulle bli vit, att människor från andra länder skulle ges en hederlig chans att tjäna pengar under en tid i Sverige.

Konflikts Randi Mossige-Norheim bestämde sig för att söka upp några av de 41000 utomeuropéer som kommit till Sverige för att arbeta sedan regelverket ändrades. Hon ville ställa några enkla frågor: var arbetar de, hur har dom det på jobbet, får dom den lön de blivit utlovade? Men frågorna kunde sällan besvaras, många av dem hon mötte var vettskrämda och ville inte låta sig intervjuas. Inte heller arbetsgivare ville låta sina anställda berätta om livet i Sverige. Så - är det i själva verket någon skillnad i arbetsvillkoren nu jämfört med innan reglerna ändrades? Randi sökte svar.

#ljud=3626700#

I studion för att diskutera det nya regelverket och konsekvenserna av lagändringen finns Monika Arvidsson, ekonom på LO med inriktining på arbetsmarknadsfrågor, och Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

En av de grupper som utnyttjats särskilt hänsynslöst under åren som gått är bärplockarna, som oftast kommer från olika länder i Asien. För de människor från Vietnam, Thailand, Kina och Bangladesh som återkommit år efter år under förespegling att kunna tjäna stora pengar i de svenska bärskogarna, innebar den nya lagen om arbetskraftsinvandring i praktiken ingen förändring.

På pappret lovade arbetsgivarna fasta löner enligt kollektivavtal men väl i skogen såg bärplockarna inte röken av några pengar. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har under en längre tid skildrat rovdriften med människor i bärskogen. Och inför årets bärsäsong reagerade också Migrationsverket på missförhållandena, berättar verksamhetschefen Alejandro Firpo.

#ljud=3626682#