Konflikt

#link=296485#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Islamistiska Ennadha blev nyligen det största partiet i valet i Tunisien, de fick över 40 procent av rösterna och 90 av drygt 200 platser i den konstitutionella församlingen. Därmed kommer Ennadha vara dominerande och tongivande i utformandet av ett nytt demokratiskt politiskt system i Tunisien, det första i landets historia. Konflikts Mikael Olsson ringde upp en av partiets frontfigurer, Souad Abdel Ibrahim, som väckt uppmärksamhet både i Tunisien och utomlands.

#ljud=3560691#

Det land där den arabiska våren har varat längst är Jemen. Demonstrationerna mot president Ali Abdullah Saleh har pågått i 10 månader nu, i flera städer i landet protesterar hundratusentals människor. Upproret har lett till framgångar för det islamistiska partiet al-Islah, i dagsläget den viktigaste oppositionella aktören i landet. Men om de är moderata eller konservativa vill ingen, inte heller partiets ledare, svara på när Lotten Collin ställer frågan. Hon intervjuade också president Ali Abdullah Salehs närmaste rådgivare, som varnade för att Jemen kommer bli ett nytt Afghanistan om al-Islah kommer till makten.

#ljud=3560692#

Att islam som kommer att dominera politiken i de postrevolutionära arabiska länderna råder det knappast någon tvekan om - vägen till demokrati kommer inte att ta en omväg runt moskén utan måste gå igenom, som det brukar heta. I Libyen blir islamister alltmer tongivande i övergångsfasen och det tunisiska Ennahda-partiets har vunnit stora framgångar i valet i Tunisien nyligen. Det kommer troligen följas av en seger för det Muslimska Brödraskapet vid valet i Egypten senare i november.

Men exakt i vilken rikting politisk islam utvecklas beror på många olika faktorer: Medan det egyptiska brödraskapet är pressat av radikala bokstavstrogna salafister, utkristalliserar sig samtidigt traditionell höger/vänsterpolitik inom rörelsen. En av politisk islams skarpaste unga tänkare, Ibrahim El Houdaiby, hoppas på en framtid då just sakpolitik blir viktigare än frågor om religiösa identitet. Vår korrespondent Cecilia Uddén har träffade El Houdaiby i Kairo.

#ljud=3560693#

En av de återkommande rösterna under den arabiska våren i Konflikt har varit chefredaktören för Yemen Times, Nadia al-Sakkaf. Hon vittnade på telefon i mars om hur krypskyttar, antagligen från regeringsstyrkorna, skjutit ihjäl 52 civila demonstranter ute vid universitet i Jemens huvudstad Sanaa. Då var Nadia övertygad om att det bara var en tidsfråga innan president Ali Abdullah Saleh skulle tvingas avgå. När Lotten Collin nu träffar henne i Sanaa är hon inte längre lika säker.

#ljud=3560689#

#link=296484#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring lättades 2008 har 40.000 människor beviljats tillfälliga uppehållstilllstånd för arbete i Sverige - alltså utöver de EU-medborgare som redan innan dess kunde röra sig fritt för att arbeta här. Nära hälften av de beviljade tillstånden var för arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, enligt Migrationsverkets kategorisering.
Konflikt tar en titt bakom de här siffrorna - vad är det för ett Sverige som växer fram i mötet mellan RUT- och ROT-avdrag, människor i desperat jakt på en drägligare tillvaro och stressade svenska?
Firmorna som hjälper oss att få det så kallade livspusslet att gå ihop har namn som Easy Living, Clean day, Hemfrid, Kvalitetsfritid, Sköna rum och Strykfritt.
I reklamen står det att de vill "verka för att skapa bättre livskvalitet", och att de vill erbjuda "doften av ett rent hem, glänsande ytor, var sak på sin plats och en känsla av ro".
Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim begav sig ut bland villor i Stockholmsområdet.
#ljud=3546143#

I studion debatterar Rebecka Bohlin, tidigare chefredaktör på tidningen Arbetaren, numera verksam som frilansjournalist och i färd med att färdigställa en ny bok: De osynliga - om Europas fattiga arbetarklass med Markus Uvell, vd på Näringslivets tankesmedja Timbro.

Qatar är det land som kanske tydligare än något annat har skiktat sina invånare beroende på var de kommer ifrån och vad de arbetar med.
I en ouppnålig klass för sig finns de qatariska medborgarna, som bara utgör en fjärdedel av hela befolkningen på en och en halv miljon invånare.
Medan de kan slå sig till ro i en bekväm tillvaro utan att behöva arbeta eller med priviligerade och välavlönade jobb inom den offentliga förvaltningen, så strömmar utländska arbetare till för att hålla igång landet. Högst rankade är de västerländska affärsmännen medan hembiträden från Nepal står längst ned på stegen.
En av dem är Jotiraj, som Konflikts reporter Lotten Collin träffade när hon besökte Qatar tidigare i höst.
#ljud=3546027#

programledare Daniela Marquardt [email protected]
producenter Ivar Ekman [email protected]
Nina Benner [email protected]

#link=296483#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av oktober förra året greps Malmö av skräck. Samtidigt som antalet skjutningar – som länge plågat staden och oftast förklarats med gängbrottslighet som orsak – blev fler och fler, gick polisen den 20 oktober ut och sa att det fanns ett samband, och att det troligtvis var en serieskytt som låg bakom. Hans måltavlor var invandrare.

Den misstänkte serieskytten greps den 6 november, och häktades tre dagar senare för ett mord och fem mordförsökt. Sen dess har åklagaren i omgångar lagt till flera dåd, och idag sitter han häktad för sammanlagt 13 mordförsök och 3 mord, dåd som sträcker sig från 2003 till förra hösten. Den misstänkte 39-årige mannen nekar till alla brott, samtidigt som förundersökningsarbetet fortsätter. Enligt åklagaren kommer inte åtal väckas mot honom förrän efter årsskiftet.

Konflikts Lotten Collin åkte till Malmö för att ta reda på hur skjutningarna påverkat staden och dess invånare. Det hon fick höra var tankar om att en person som Malmöskytten faktiskt är en del av nåt större, av en tidsanda som vi nånstans alla har ansvar för. Skyttens offer upplever också man från samhällets sida undviker att prata om det, att det varit tyst i Malmö sen den misstänkte skytten greps.

#ljud=3533302#

Den här situationen är inte något unikt för Sverige och för just dom här dåden. För två år sen mördades egyptiskan Marwa al Sherbini i en domstol i tyska Dresden. Mordet ställde förstås frågan om muslimers trygghet och säkerhet på sin spets. Om man inte ens går säker i en rättegångssal - en manifestation av rättsstaten, där förbrytare får sina rättmätiga straff - när detta blir en plats för nya attacker, var är man då säker?

Men kanske ännu tydligare visade mordet på det tyska samhällets ovilja att handskas med de riktigt svåra frågor som mordet gav upphov till. För trots att mördaren uttryckligen angrep Marwa al Sherbini på grund av hennes muslimska tro, har man i Tyskland värjt sig mot att tala om islamofobi och istället hänvisat till att mördaren var en ensam galning. Det säger medieforskaren Sabine Schiffer som Konflikts Daniela Marquardt ringde upp vid Institutet för Medieansvar i Erlangen.

#ljud=3533296#

USA är det land där den här samtidsandan vi pratat om kanske fått sin tydligaste och mest inflytelserika politiska form. Det rör sig om en redan stor, och stadigt växande, opinion som ser islam - inte islamistisk terrorism - utan just islam, som ett existentiellt hot mot USA. Konflikts Ivar Ekman ringde upp Faiz Shakir, forskare och debattör på den progressiva tankesmedjan Center for American Progress i Washington i USA, och författare till rapporten Fear Inc. – the Roots of the Islamaphobia Network in America.

#ljud=3533297#

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Lotten Collin

#link=296482#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För den som flyr undan krig eller politisk förföljelse finns det inte många lagliga vägar att använda sig av i jakt på en fristad i ett säkert land. Det är något som den politiske aktivisten Said, från Iran, fått erfara. Han sitter sedan 2006 fast i Turkiet där han är registrerad flykting hos FN:s flyktingkommissariat UNHCR, tillsammans med 13 000 andra iranska flyktingar. Enligt Migrationsverket är det nu fler och fler som söker asyl från Iran, eftersom den politiska situationen i landet blivit svårare för regimmotståndare. Men det betyder inte att fler personer accepteras som kvotflyktingar, bara en iranier av de som sitter fast i Turkiet togs emot av Sverige förra året. Konflikts Sara Wåhlin och Parisa Khakuei ringde upp Said för att höra vad han ska göra nu.

#ljud=3519568#

Said och många andra iranska flyktingar i Turkiet funderar, i brist på andra möjligheter, att anlita flyktingsmugglare för att ta sig in i Europa. Om han försöker ta sig in illegalt kan han sedan söka asyl direkt hos Migrationsverket i Sverige. Kanske kommer han då i kontakt med Amir Heidari eller någon i hans nätverk. I tre decennier har Amir Heidari, som själv kom till Sverige från Iran 1979, smugglat tusentals iranier som vill fly till Sverige, Tyskland eller Kanada. För många iranier i exil är han en hjälte, en idealist som utan egen vinning hjälper sina landsmän att fly från en regim som fängslar, torterar och till och med avrättar regimkritiker. För andra är han en cynisk människosmugglare, en brottsling som utnyttjat och tjänat stora pengar på desperata landsmän som velat fly till väst.

Så var går egentligen gränsen mellan det humanitära och det kriminella? När det gäller vår syn på flyktingar och flyktingpolitik är det många frågor som ställs på sin spets när Amir Heidari kommer på tal. Den 5 november förra året utvisades Amir Heidari från Sverige till Iran. Han utvisades på grund av de brott han begått i Sverige, bland annat grov urkundsförfalsking, som det kallas när man förfalskar pass. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim började i slutet av november försöka ta reda på vad som hänt Amir Heidari, men det visade sig vara svårt. Spåren ledde till Teheran men där slutade de också tvärt. Det enda livstecknet var ett samtal som Amir Heidari ringt hem till sin mamma i Sverige.

#ljud=3519571#

Konflikt har gjort flera ansträngningar för att få Amir Heidaris berättelse bekräftad. Iranska myndigheter har inte velat svara på våra frågor men enligt de människorättsorganisationer som vi har varit i kontakt med är det som Heidari berättar om förhören och tortyren trovärdigt. Svenska Amnesty International har redan tidigare varnat för risken att Amir Heidari skulle utsättas för tortyr om han fördes tillbaka till Iran. Amnesty kan varken bekräfta eller dementera Heidaris historia men menar att Sverige genom att utvisa honom har brutit mot FN-konventionen mot tortyr. Migrationsminister Tobias Billström var den sista i raden av statsråd som genom åren har avslagit Amir Heidaris ansökan om att häva hans utvisningsdom, så att han kunde utvisas i november förra året. Konflikts Daniela Marquardt ringde Tobias Billström, som menar att det inte råder någon tvekan om att det var rätt att genomföra utvisningen.

#ljud=3519569#

I Konflikts studio finns statsvetaren Peo Hansen från Linköpings Universitet som forskar om migration och arbetskraftsinvandring. Han kommenterar Amir Heidaris berättelse och det faktum att flyktingsmuggling blir en sista utväg när de reguljära skyddsystemen inte fungerar.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#link=296478#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur ser arbetslösheten bland unga ut i dagens Sverige? För att finna svar på den frågan tog sig Konflikts Mikael Olsson till Fryshuset i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm, där en mängd olika verksamheter pågår för att både sätta unga i arbete och hjälpa dem med både vardagsliv och ur allvarliga problem som kriminalitet och extremism av olika slag.

#ljud=3480519#

I Sverige är omkring en femtedel av ungdomar under 25 utan jobb vilket motsvarar genomsnittet i EU, samtidigt som det finns länder som Spanien där snart hälften nu är arbetslösa. Och i USA talar man om de värsta nivåerna sedan 30-talet och det kanske värsta hotet mot den nationella säkerheten. Givet den ekonomiska kris vi nu ser sprida sig, men hårt pressade statskassor kommer arbetslösheten dessutom att öka ytterligare. Vilka påfrestningar utsätter det oss för? Vilka blir konsekvenserna?

Konflikts producent Ivar Ekman ringde Jim Clifton, VD för företaget Gallup, det företag som mer eller mindre uppfann opinionsundersökningen och som idag gör undersökningar över hela världen. Clifton, som har skrivit en helt färsk bok med titeln The Coming War for Jobs - det kommande jobbkriget -menar att den amerikanska drömmen bytt karaktär. En dröm om fred, frihet och framgång har reducerats till en om försörjning, om jobb.

#ljud=3480513#

Det land i Europa som är värst drabbat av ungdomsarbetslöshet är Spanien. Där går nästan varannan person under 25 år utan jobb. Men istället för utbredd resignation och kravaller har arbetslösheten istället satt igång en febril politisk aktivitet. Konflikts Lotten Collin åkte för någon månad sen ner till Spanien och mötte en växande rörelse, 15-maj rörelsen, eller de indignerade - en protestvåg som rullat in på torg och gator i hela landet. Målet? Att tvinga politikerna att göra nåt åt situationen.

#ljud=3480514#

Men vad kommer att hända om arbetslösheten för unga ligger kvar på dryga 20 procent för de under 25 år? Eller rent av att öka? Om nya generationer unga inte längre kan förvänta sig att få ett jobb efter långa universitetsutbildningar? Kanske blir sista utvägen att söka sig bortåt, till utlandet? Lotten Collin började där många unga börjar: på arbetsförmedlingen. Just den här dagen, för en vecka sen, hade kontoret i Stockholm en informationsdag om att jobba utomlands.

#ljud=3480516#

Just detta Konflikt sänds från en plats där många nog funderar på framtidens arbetsmarknad, nämligen bland studenter på Uppsala universitet, som samlats i sal 144 på Ekonomikum.

Gäster är Elna Olsson, arbetsförmedlingens projektledare som i samarbete med Fryshuset i Stockholm driver pilotprojektet Unga In; Susanne Zander, koordinator för Temagruppen Unga i Arbetslivet - en grupp för samverkan mellan myndigheter och organisationer; samt Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och med forskning kring Europa som specialitet. Sändningen organiseras tillsammans med Utrikespolitiska föreningen i Uppsala, Partipolitiskt och religiöst obunden förening med syfte att främja de mänskliga rättigheterna, informera om FN samt sprida kunskap om andra länder.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ivar Ekman