Konflikt

Om handeln med kvinnor som bara växer i ett gränslöst EU. Men vad görs egentligen åt den moderna slavhandeln? Hör reportage från Rumänien - rekryteringsbasen för många av de kvinnor som hamnar i lägenheter och på bordeller runtom i Europa. Hör förtvivlade socialarbetare i Stockholm, och kommissionär Cecilia Malmström om varför EU:s medlemsländer har så svårt att koppla ihop trafficking och prostitution.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I staden Pitesti ett par timmar utanför Rumäniens huvudstad Bukarest ligger ett av landets två skyddsboenden för människohandelsoffer. Här bor 11 unga kvinnor, i åldrarna 13 till 25. De har alla sålts utomlands till bordeller runt om i Europa, vanligast är att de har varit i Italien, Spanien och Tyskland men här har också bott kvinnor som varit i Sverige. Här får de under ungefär ett år en fristad där de kan gå i skolan och bygga upp ett normalt liv igen. Konflikts Kajsa Boglind reste dit och träffade Ana, Alexandra och de andra kvinnorna som bor på hemmet, liksom Iana Matei som är föreståndare och en av Rumäniens främsta experter på människohandel.

#ljud=4275920#

Rumänskor är en av de vanligaste nationaliteterna bland människohandelsoffer i Sverige, vilket uppmärksammades en del i våras då Sveriges hittills största trafficking-mål avgjordes, Både offer och förövare var rumäner.

Att domen blev människohandel är ovanligt, oftast brukar åklagarna ha problem med att bevisa att kvinnorna inte sålt sex frivilligt, och då blir straffet för dom inblandade hallickarna istället koppleri, vilket ger ett betydligt lägre straff.

Fallet i våras var ovanligt också för att de rumänska kvinnorna tvingades sälja sex på gatan - på prostitutionsstråket i Rosenlund i Göteborg - och inte i lägenheter, som annars är vanligt i Sverige sen sexköplagen kom 1999.

En av dom som sett det här på nära håll är socialsekreteraren Ulrika Paleus, vid Stockholms stads prostitutionsenhet. Hon arbetar specifikt med människohandelsärenden och åker ofta med polisen ut när dom gör tillslag mot trafficking-ligor, för att vara ett stöd för kvinnorna vid ingripandet å för att hjälpa dom ifall dom bestämmer sig för att vittna i en möjlig rättegång.

Konflikts Lotten Collin besökte prostitutionsenhetens stödcentrum i Stockholm och bad Ulrika beskriva den senaste lägenhetsbordellen hon sett.

#ljud=4275924#

Så vad gör då de rumänska myndigheterna för att stoppa handeln med landets kvinnor?

Konflikts Kajsa Boglind ställde frågan till Adrian Petrescu, en av cheferna på Rumäniens Antitraffickingmyndighet. Han menar att problemet är under kontroll - något som totalt tillbakavisas av Iana Matei som driver det skyddade boendet i Pitesti som Konflkt besökt.

#ljud=4275923#

Människohandel är ett problem som EU ska ta i med hårdhandskarna mot. Det har slagits fast gång på gång, senast t i juni i år, när Eu-kommissionen la fram en ny strategi som sträcker sig över dom närmaste 4 åren och som strävar mot att utradera människohandeln. Kommissionären bakom denna ambitiösa agenda är Cecilia Malmström som Konflikts Ivar Ekman intervjuat. Och han började med att fråga hur hon reagerade när hon hörde Anas och Alexandras berättelser.

#ljud=4275932#

Om alla Eu:s ledare är rörande överens om att människohandeln ska bekämpas så råder desto större oenighet om det närbesläktade problemet med prostitution. En av de europeiska politiker som intresserat sig för den svenska modellen med kriminalisering av köparna är den franska kvinnoministern Najat Vallaud som nyligen besökte Stockholm.

Programledare:Ivar Ekman
Producent: Kajsa Boglind

Om katalaner som ropar på självständighet och skottar som söker sin egen väg. Riskerar EU:s fredsbygge att lösas upp i nya rivaliserande småriken? Eller ser vi en demonstration av demokratisk iver hos medborgare som vill komma närmare makten? Hör röster från Barcelona, Edinburgh, Bratislava och Sarajevo om ett EU som kanske rasar - eller byggs upp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För en dryg månad sen fick EU årets fredspris. Norska nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland förklarade att unionen premieras för att ha bidragit till fred, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa. Idag består EU av 27 stater, som än så länge samsas, även om splittringen hela tiden verkar tillta - och då inte bara splittringen mellan länderna, som vi ofta hör om i konflikterna mellan Merkel och Medelhavsländerna - utan också inom själva nationalstaterna.

Flera av EU:s medlemmar kämpar idag med allt mer högljudda separatiströrelser, som hotar att bryta sig loss och skapa ett eget land. I Storbritannien, Spanien och Tyskland vill rikare regioner slippa betala för sina fattigare landsmän, särskilt nu i tider av ekonomisk kris. Flera bedömare talar om att Europeiska Unionen hotas av en fragmentisering, eller rent av en balkanisering, längs politiska ekonomiska och etniska skiljelinjer. Men vad ligger egentligen bakom varningarna? Lotten Collin reste till Katalonien i norra Spanien, den region som hoppas få bli EU:s 28 medlemsstat.

#ljud=4262930#

Skottland är nog den europeiska region som kommit längst i sin strävan efter självständighet. I februari i år slöts en överenskommelse mellan den skotska regionsregeringen - ledd av separatistpartiet Scottish National Party - och den konservativa centralregeringen i London, om att en folkomröstning om självständighet ska hållas hösten 2014. Det här är nåt unikt, och nåt som kan bli en förebild för många andra, menar den skotska regeringens utrikesminister Hamza Yosaf. Konflikts Ivar Ekman nådde honom på hans kontor i den skotska regeringsbyggnaden i Edinburgh.

#ljud=4262913#

Men Skottland är bara ett exempel på separatistiska partiers framfart i Europa. För en månad sedan vann de flamländska nationalisterna Nya Flamländska Alliansen stort i de belgiska lokalvalen - framgångar som lär ge ytterligare skjuts åt kraven på utökat självstyre och mer kontroll över skatteintäkterna. Den frågan sporrar också självständighetsivrare i den välmående tyska delstaten Bayern, där röster höjts för att skattepengarna borde stanna i regionen snarare än att understödja landsmän i andra delar av Tyskland.

Den ekonomiska krisen håller på att urholka solidariteten och öka spänningarna i Europa på flera plan. Det konstaterar Heather Grabbe som leder organisationen Open Society's Europa-kontor i Bryssel - en tankesmedja grundad av finansmannen George Soros och som säger sig arbeta för öppna och toleranta samhällen i Europa. Många EU-medborgare ser krisen som ett bevis för politikernas inkompetens. Och i länder och regioner där missnöje med det rådande styret länge har legat och pyrt, där flammar nu frågan om separation upp på allvar, förklarade Grabbe när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp. Daniela intervjuade också Eduard Kukan, Slovakiens före detta utrikesminister som idag är ledamot för de slovakiska kristdemokraterna i EU-parlamentet. Han oroar sig över separatisternas frammarsch i Europa och menar att unionen borde fokusera på att utvidga gränserna österut, mot balkan, istället för att inkludera nya splittrade nationer i väst.

#ljud=4263220#

Just Sydösteuropa och länderna på Balkan har för många kommit att symbolisera den allra råaste formen av etnisk och religiöst betonad separatism. Men hur ser situationen ut där idag - vad har hänt i den region som kommit att ge namn åt splittring och rivalitet? Hur ser man på ett framtida Eu-medlemskap och vad det skulle innebära? Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin har precis varit i Sarajevo, staden som kanske mer än någon annan i Europa har fått symbolisera vad som kan hända när etniska konflikter splittrar en befolkning som har levt tillsammans, sida vid sida. I staten Bosnien Hercegovina är numera etniciteten inskriven som en del i författningen.

#ljud=4262914#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin

#ljud=4250191#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett lands valutakurs är en väldigt viktig del av hur dess ekonomi fungerar. Det kan man inte minst se i Iran . Omvärldens försök att med sanktioner pressa landet att upphöra med det man misstänker vara försöka att skaffa kärnvapen, har i allt högre utsträckning fått effekter på landets valuta. Den iranska valutan, rialen, störtdök i början på oktober vilket har varit ytterst kännbart för det iranska folket som sett sina besparingar bli mindre värde samtidigt som priserna skjutit i höjden. Och för iranska studenter i utlandet har rialens fall betytt mycket mindre pengar att röra sig med i vardagen. En av de som erfarit detta är Ali som Konflikts Kajsa Boglind träffade på ett kafé i centrala Stockholm.

#ljud=4250117#

En som ägnat mycket tid åt att studera valutapolitik i både krig och fred är den amerikanska analytikern och författaren James Rickards. Förutom en lång karriär på Wall Street har Rickards arbetat som konsult åt den amerikanska försvarsmakten, i just frågor kring hur finansmarknader och finansiella instrument kan användas som del av ett lands vapenarsenal. Och förra året kom han ut med boken boken Currency Wars - The making of the next global crisis. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom på hans kontor i Connecticut.

#ljud=4250112#

Den som först använde begreppet "valutakrig" i officiella sammanhang var Brasiliens finansminister Guido Manchega 2010. Sedan dess har han flera gånger upprepatsin åsikt om att Brasilien är utsatt för en alltmer intensivt valutaattack, som håller på att underminera landets ekonomi.

"Dom industrialiserade länderna har inte återhämtat sig från den ekonomiska krisen, och så försöker dom genom att undervärdera sin valuta dra nytta av tillväxtländernas starka ekonomi, som vår, i Brasilien", sa Guido Mantega i en intervju i brasiliansk TV tidigare i år. Men vad är det egentligen som ligger bakom dom här hårda orden? För att få svar på det ringde Konflikts Lotten Collin upp en av Brasiliens främsta ekonomer, Andre Perfeito.

#ljud=4250115#

Allra oftast används begreppet valutakrig om dragkampen mellan USA och Kina om vem som genom aktiv valutapolitik kan vinna flest exportfördelar. Dessa världens två största ekonomier, som också är mycket viktiga handelspartners och därmed ömsesidigt beroende av varann för fortsatt tillväxt, glider allt längre ifrån varandra i sin syn på vad som är problemet och vad som måste göras.

Kineserna hävdar, precis som brasilianarna, att USA genom att låta sedelpressarna gå varma håller dollarkursen nere och orsakar inflation runt om i världens tillväxtekonomier. Men i Washington DC låter det precis tvärtom. Amerikanska politiker tävlar i det närmaste om vem som kan vara tuffast mot kineserna, och anklagar dem omväxlande för att vara skurkar, gangsters - och framför allt - valutamanipulatörer. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp kinesiske ekonomiprofessorn Yang Yao för att höra hans syn på den amerikanska bilden och de faktiska förhållandena:

#ljud=4250116#

Hur ser det då ut framåt? Hur länge kommer det här kriget att pågå? Och vad kan dom potentiella följderna bli? Enligt James Rickards, författaren till boken Currency Wars, kan vi lära oss av historien att oavsett hur det slutar så kan vi räkna med att det här kriget kommer att pågå länge. Och för att känna på det allternativ som alltfler verkar föredra framför skakiga pappersinvesteringar begav sig Konflikts Ivar Ekman till Stockholms Guldcentral.

#ljud=4250110#

Programledare: Ivar Ekman
Producent:Kajsa Boglind

Om den svenska skolan som skulle bli Europas bästa. Men eleverna lär sig allt mindre. Många lärare ångrar sitt yrkesval och allt för få studerar till ett jobb med för låg lön och för mycket stress. Är det kunskapssamhällets konkurs vi bevittnar? Hör varningarna om kunskapsras som hot mot demokrati och välfärd. Konflikt håller offentlig utfrågning med pressade pedagoger, engagerade elever och panka politiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har kallats en av en ”ödesfråga” och en ”nationell katastrof”. Frågan om vad som sker med elevers resultat i den svenska skolan. I en lång rad undersökningar, som de internationella jämförelser av skolresultat som görs i bla PISA-studierna, har svenska elever försämrat sina resultat. I den senaste är svenska 15-åringar bara på 26:e plats i en jämförelse med 57 OECD-länder när det gäller naturvetenskap, 25:e för matematik och 16:e för läskunnighet. Det är klara försämringar jämfört tidigare undersökningar.

Konflikts Mikael Olsson besöker lärare vid skolor i Malmö som protesterar mot både löner och vad ser som en orimligt ökande arbetsbelastning. Ständigt nya system för kontroll- och uppföljning gör att många lärare administrerar mer än de undervisar. Den bilden får också stöd i aktuella intervjundersökningar med stora grupper av lärare. Ovidiu Ivan, lärare på Rörsjöskolan i Malmö, anser att detta framförallt drabbar eleverna.

#ljud=4236112#

Och vid svenska universitet och högskolor är rektorer och lektorer också djupt oroade över en utveckling där nya studenter är allt sämre rustade för högre studier. När Konflikts Lotten Collin träffar Jenny Madestam, forskare och lektor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet, berättar hon många nya studenter har problem med problemlösning och tom med rättsstavning. Det är verkligen oroande när många av de kommer att utgöra framtidens statsförvaltning, säger Jenny Madestam. Rektorn vid Stockholms universitet, Kåre Bremer, varnar för att den nedåtgående kurvan är som mest alarmerande när det gäller naturvetenskaperna och matematik. Och han får medhåll av Karin Markides, VD och rektor där. I 40 års tid har Chalmers, varje år, låtit studenterna göra samma diagostiska prov i matematik och resultaten är nedslående. Om inte krisen för skolresultaten får en lösning är Markides mycket orolig för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och plats i världen.

#ljud=4236111#

I snart 20 års tid har våra rikspolitiker alltså talat om att bygga Europas bästa skola. Det skulle vara en grundsten i bygget av ett kunskapssamhälle som ersätter industritillverkning med stark konkurrenskraft genom ”know-how”, sprutspetsforskning och innovation. Men vad händer om grunden, skolan, brister? Hotas inte hela konstruktionen då? Tar vi för lätt på skolans kris? Konflikt valde Malmö som spelplats för en offentlig utfrågning där de politiker som har ansvaret för skolan, kommunpolitikerna, får möjlighet att möta lärare, elever och forskare i ett samtal inför publik på Moriska Paviljongen i Malmö. Medverkar gör Ovidiu Ivan, lärare i matematik och naturkunskapsämnena på Rörsjöskolans högstadium, Samir El-Sabini, ordförande för Sveriges Elevkårer, Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, Kerstin Larsson, fd lärare och rektor, nu medlem av den kommission kommunledning tillsatt för att åstadkomma en ”en socialt hållbar utveckling”. Dessutom två kommunpolitiker som skolans huvudmän är främst ansvariga för utvecklingen; Lars Hansson (FP) ordförande i barn- och skolnämnden i Lund och Katrin Stjernfeldt-Jammeh (S) skolkommunalråd i Malmö, som satt målet att ta Malmös skolor från en bottenplacering i Sverige till landets bästa skolor. Hela utfrågningen, i sin fulla längd, går att lyssna till här eller ladda ner här.

Avslutningsvis berättar Konflikts Ivar Ekman om ett land där debatten om överbelastade lärare, nationella prov och privatisering av skolor också rasar. Presidentvalsaktuella USA tävlar med Sverige om att sjunka snabbt i internationella jämförelser av skolresultat. Diane Ravitch, historiker men tidigare president George Bushs biträdande utbildningsminister, var drivande i reformerna för fler nationella prov och fler friskolor, men när hon nu ser resultaten har hon helt vänt sig mot sin skapelse. ”Undervisning ett gemensamt ansvar. Det är inget vi kan överlåta till amatörer eller profitörer”, säger Ravitch i en intervju sist i dagens Konflikt.

#ljud=4236116#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Lotten Collin

#ljud=4224288#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#ljud=4224287#

I veckan firades att ännu ett år gått sedan Förenta Nationernas tillkomst 1945. Konflikts Daniela Marquardt minglade på födelsedagsfirandet på Konserhuset i Stockholm bland kungligheter, försvarsministrar, FN-veteraner och unga idealister och mötte stolthet över värlsamfundet men också mycket frustration över allt man borde kunna göra men inte förmår.

#ljud=4224093#

För många har Syrien blivit ytterligare ett exempel på att FN inte fungerar när det väl gäller.

Konflikten där började som ett folkligt uppror för ett och ett halvt år sedan. I dag har mer än 30 000 människor dött och gatukravallerna har utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig.

I takt med dödandet växer flyktinglägren i regionen och FN - ja vad gör FN?

Säkerhetsrådet är splittrat och Kina och Ryssland har stoppat tre resolutioner som skulle ha ökat trycket på regimen i Damaskus.

Konflikts Kristian Åström ringde upp Dimitri Trenin, chef för amerikanska tankesmedjan Carnegies kontor i Moskva, och Li Weijiang, expert på Kinesisk Mellanösternpolitik vid institutet för internationella studier i Shanghai, för att fråga om motiven bakom dessa länders veton. Han talade också med journalisten och författaren David Bosco i Washington, författare till boken Five to rule them all om FNs säkerhetsråd som skapar både möjligheter och problem för världssamfundets förmåga att agera.

#ljud=4224100#

FN är alltså i första hand en organisation för fred men hur väl fungerar egentligen FN som fredsskapare? Vad säger säkerhetsstrategiska experter om världssamfundets förmåga?

Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Giles Merritt - chef på tankesmedjan Security and Defence Agenda i Bryssel, med inriktning på försvarsfrågor och säkerhetspolitik, för att höra vilka förväntningar han har på världsorganisationen.

#ljud=4224094#

Oenigheten i säkerhetsrådet fortplantar sig också till andra internationella organ och blockerar deras verksamhet. Ett aktuellt exempel är Internationella brottmålsdomstolen. För att länder, som exempelvis Syrien, som inte är medlem av ICC ändå ska tas upp för granskning i Haag krävs ett beslut i FNs säkerhetsråd.

Men vad gör ICC mot de uppenbara brott som begås i Syrien när säkerhetsrådet inte kan enas?

Konflikts Daniela Marquardt ställde frågan till Internationella Brottmålsdomstolens nya chefsåklagare Fatou Bensouda när hon nyligen besökte Stockholm.

#ljud=4224092#

I studiosamtalet hörs folkrättsexperten Yasmine Sherif, biträdande chef vid UNDP - FN:s utvecklingsprograms verksamhet för palestinier i Jerusalem samt Ove Bring, professor emeritus i folkrätt.

Programledare: Kajsa Boglind
Producent:Daniela Marquardt

Om floden av pengar som sköljer över amerikansk politik. Konflikt sänder från Washington, mitt i den dyraste valkampen någonsin. Vad gör alla dollar med politiken, och med demokratin? Hör om Las Vegas griniga miljardärer, rädslan i Tennessee och Mitt Romneys kompis, som tycker att den rikaste procenten ska bestämma så mycket som möjligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är drygt två veckor kvar till det dyraste valet i USAs historia. Nya regler för kampanjfinansiering gäller sedan 2010 och innebär att alla begränsningar för pengainsamling, i den politiska frihetens och yttrandefrihetens namn, är borta. Vid det förra valet gick gränsen vid 2500 dollar per person. I år kan exempelvis casinokungen Sheldon Adelson ensam skänka hela 100 miljoner dollar till republikanernas valrörelse. Det kan jämföras med de 800 miljoner dollar som Barack Obama fick in genom sin historiskt framgångsrika gräsrotskampanj 2008.

Frågan är hur de nya reglerna - och pengaflödena - påverkar valet och politikens innehåll...

Sveriges Radios Washington-korrespondent Ginna Lindberg började sitt sökande efter svar på dessa frågor på just ett av Sheldon Adelssons casinohotell i Las Vegas.

#ljud=4210849#

Mycket av de pengar som sköljt in över det politiska systemet med den nya lagen om obegränsade kampanjbidrag kommer från ett mytomspunnet finansdistrikt på södra Manhattan.

Wall Street har ju varit mycket i fokus i den amerikanska debatten under de senaste åren - först på grund av finanskrisen och sen på grund av protesterna organiserade av Occupy Wall Street-rörelsen och diskussionen om de växande ekonomiska klyftorna i USA - de 1 kontra 99 procenten.

Under förra valet stödde Wall Street Barack Obama men den här gången satsar finansmännen sina ansenliga resurser på Mitt Romney. En av Romneys största bidragsgivare är Ed Conard, hans tidigare affärspartner på Bain Capital. Konflikts Ivar Ekman träffade honom tidigare i veckan på hans kontor i en skyskrapa på Manhattan för att ställa frågan om varför han - och Wall Street - satsar på Mitt Romney.

#ljud=4210308#

Att pengarna i högre grad än tidigare påverkar politiken i USA märks också i den yttersta periferin av presidentkampanjen, långt bort från strålkastarljuset i Washington och de påpassade finansmännen på Wall Street.

Faktum är att de nya reglerna för kampanjbidrag har fått konsekvenser där man minst anar det - som i Tennessee, countryfästet i den amerikanska södern. Hit har ingen av presidentkandidaterna ens brytt sig om att resa i år eftersom den absoluta majoriteten tveklöst kommer att rösta på Mitt Romney.

Primärvalet i Tennessee hölls redan i augusti i år, och det blev ett val som förvånade alla, inte minst politikerna själva. Konflikts Lotten Collin reste till den lilla staden Murfreesboro, strax söder om Nashville.

#ljud=4210822#

#link=334459#

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Lotten Collin

Om Tyskland - vars ekonomiska framgång både väcker förhoppningar och rädsla för ett nytt Stortyskland. Men hur väl fungerar det tyska maskineriet? Följ med till de gamla och nya bilindustrierna i Sachsen och Bayern och hör röster från Ingolstadt, Chemnitz, Berlin och Athen om en splittrad stormakt som har mycket att leva upp till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den ekonomiska krisen i Europa har gjort EU-länderna beroende av Tyskland, vars ekonomi förväntas dra hela regionen. Och det tyska exemplet fungerar också som förebild för länderna i södra Europa när de ska sanera sina krisande ekonomier. I Grekland pågår exempelvis ett projekt i ett antal kommuner där förvaltningen görs om i grunden - med syfte att bli mer effektiv och mindre korrupt.

Samtidigt växer misstänksamheten, framför allt i Grekland, mot vad man tolkar som tyska stormaktsambitioner. Så när förbundskansler Angela Merkel i veckan besökte Athen gick tusentals greker ut på gatorna och demonstrerade. Merkel och Tyskland har fått skulden för den grekiska krisen och ses i det närmaste som ondskan själv, säger analytikern Georg Tzogopoulos vid tankesmedjan Eliamep i Athen som konflikts Kajsa Boglind intervjuat:

#ljud=4198841#

Men vad är det för Tyskland som alla sätter sitt hopp till och hur homogent är det egentligen 22 år efter enandet? Konflikts Kristian Åström och Daniela Marquardt gav sig ut på en resa i landet och hittade väloljade delar av det tyska maskineriet som bara rullar på medan andra kärvar och hackar sig fram. Följ med till det välmående Bayern där Audis bilunder i Ingolstadt generar vinster som Europas övriga bilindustri bara kan drömma om och hör politiker, arbetsgivare och vanliga bayrare förklara varför Tyskland lyckats så väl. Följ också med till Sachsen i före detta DDR där den tyska bilindustrins vagga stod men där det idag och är tyst och tomt. Här möter vi företagare, arbetssökande och akademiker både från Tyskland och Kina som ger sin bild av vad som behövs för att blåsa liv i hela landet:

#ljud=4198846#

Det är inte bara Grekland som ororar sig över Tysklands roll i Europa. Också i Tyskland hörs tongivande röster som oroas över ett allt mer självgott och isolerat Tyskland, som inte lever upp till de stora idealen om samarbete och gemenskap som EU grundades på efter andra världskrigets förödelse.

En av dessa röster tillhör professorn i statsvetenskap Gesine Schwan. Vid två tillfällen var hon några få röster från att bli vald till Tysklands första kvinnliga president. Hon har haft ledande poster i det socialdemokratiska partiet och har sedan uppväxten i efterkrigstyskland varit djupt engagerad i Europafrågor.

Konflikts Daniela Marquardt träffade henne i Berlin, strax bakom de väldiga regeringskvarteren, där hon sedan ett par år tillbaka leder Humboldt-Viadrinainstitutet för högre ledarskapsutbildningar.

#ljud=4198842#

#ljud=4198843#

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kajsa Boglind

#ljud=4185991#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Södra Latin är ett gymnasium i centrala Stockholm som på sistone blivit en symbol i en ny jämställdhetsdiskussion här i Sverige. För en vecka tillsatte jämställdhetsminister Nyamko Sabuni en utredning för att närmare studera hur männen blir diskriminerade, och ett av dom områden som utredaren PM Nilsson särskilt nämnde var "de fina gymnasierna i de stora städerna", där höga betygskrav gjort att en bedövande majoritet av eleverna är tjejer. På just Södra Latin går det 322 pojkar, och mer än dubbelt så många tjejer, 773 stycken.

Men den här utvecklingen är långt ifrån ett svenskt fenomen. Storbritannien är det land där den här utvecklingen på många sätt gått längst. Där försörjer nu alltfler kvinnor sina män, och snart är 75% av de examinerade universitetsstudenterna är kvinnor. Konflikts Kajsa Boglind åkte dit, å började på det anrika universitetet Kings College i London.

#ljud=4185866#

I USA utkom nyligen boken "The End of Men and The Rise of Women" - "Slutet för männen och kvinnornas frammarsch". Den har de senaste veckorna skapat en infekterad diskussion om huruvida männen håller på att förlora makten. Anledningen är, precis som i Storbritannien, pojkars dåliga skolresultat å det faktum att alltfler amerikanska kvinnor nu blivit familjeförsörjare. Konflikts Lotten Collin ringde upp författaren Hanna Rosin för att fråga varför hennes bok vållat så mycket debatt?

#ljud=4185864#

Frågan om en manskris har ställts även i Kina, där det som man där kallar "pojkkrisen" skapade livlig debatt för ett par år sen. Det hela utlöstes av boken "Rädda pojkarna" där författaren Sun Yunxiao, som leder Kinas Center för barn- och ungdomsforskning, varnade för att pojkarna håller på att tappa mark. Ett utbildningssystem som uppmuntrar stillasittande och råpluggande har gjort att pojkar, enligt Sun, är fysiskt svagare än flickor, intellektuellt och emotionellt mindre utvecklade än flickor och därför presterar sämre i skolan. Sun Yunxiao drog bland annat slutsatsen att skolsystemet måste förändras för att bättre passa pojkarnas förutsättningar. Och hans förslag att starta särskilda pojkskolor har fått gehör, men inte från alla, rapporterar Konflikts Daniela Marquardt. En av hans kritiker är Xu Anqi, professor i sociologi vid Shanghais akademi för socialvetenskap.

#ljud=4185861#

Förra veckan gavs alltså journalisten PM Nilsson i uppdrag av jämställdhetsminister Nyamko Sabuni att utreda hur ojämställdhet drabbar män i Sverige. Å det han framförallt planerar att rikta in sig på är ojämställdhet på skolområdet - att svenska killar har sämre betyg än tjejer redan i grundskolan, och att det sen slår igenom i gymnasievalen, i antalet som antas till högskolan, och i hur många som går ut med universitetsexamen. Men frågan är hur vår svenska utveckling, egentligen hänger ihop med den större bilden, med det skifte till en värld som mer och mer domineras av kvinnor? Vi svenskar har ju länge varit stolta över att leva i ett av världens mest jämställda länder, så rimligtvis borde vi ha kommit längst här också. Men är det verkligen så? Konflikts Ivar Ekman reste till Åtvidaberg i Östergötland, en av de städer i Sverige där skillnaden mellan pojkars och flickors betyg är som störst.

#ljud=4185863#

Programledare: Ivar Ekman
Producent: Lotten Collin