Konflikt

#bild=536997##ljud=1670723#Lyxvåld eller frustration över förfall, fattiga förutsättningar och försummade förorter - vad ligger egentligen bakom upploppen i Rosengård och Tensta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den gångna veckan har det återigen varit stökigt i Herrgård - en del av Malmöförorten Rosengård. Ett tio-tal ungdomar har anlagt bränder och kastat sten mot räddningspersonalen som kommit för att släcka.
I december blossade bråk upp i Rosengård efter att en källarlokal som användes som moské stängdes. Rosengårds-kravallerna fick snart efterföljare i Tensta med ungdomar som kastade sten, och hemmagjorda brandbomber mot polis och brandkår.

Är det fråga om en radikalisering eller uttråkade ungdomar som leker kurragömma med polisen? Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har sökt förklaringar bland några som deltog i bråken i Tensta. Hon skildrar en miljö där det enda sättet att få respekt är att sätta skräck i andra. Där en dyr Fjällrävenjacka är nåt man tycker att man måste ha och enda sättet att få den är att ta den. Om hem där sängen är en madrass på golvet som delas av fyra syskon, där lamporna saknar glödlampor och tapeterna hänger från väggen. Där en pappa undrar vad det är för krafter som får hans son att känna att bara för att hans kamrater misslyckas så får inte han lyckas.

I studiosamtalet medverkar Martin Fälling, polis vid Västerortspolisens ungdomssektion och Adrian Kaba (S), nyvald ordförande för socialdemokraternas lokalförening i Rosengård och styrelseledamot i Malmö arbetarekommun.
#link=129318#

När upploppen i de franska förorterna 2005 pågick som värst satt den schweiziske journalisten Serge Michel 40 mil bort på sin tidning i Lausanne och funderade på hur hans tidning skulle rappoortera om händelserna i Frankrike som mer liknade krigscener från Bagdad, Kabul eller Beirut. Resultatet blev att en del av redaktionen flyttades till händelsernas centrum för att skildra konflikten inifrån. För trots att förorterna är en del av mångmiljonstaden Paris är det få som har en aning om hur livet är där, berättar Serge Michel för Konflikts reporter Marie Liljedahl.
#link=129315#
#link=129314#
#link=129317#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Daniela Marquardt

#bild=532534##ljud=1659174#Konflikt om den globala finanskrisens sociala och säkerhetspolitiska konsekvenser. Vad händer om nationell egoism och protektionsism växer sig starkare. Har internationella institutioner som Världsbanken, Valutafonden och FN viljan och de verktyg som krävs att ta sig ur krisen? Och kan krisen komma att påverka de politiska styrkeförhållandena i världen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I programmet medverkar Katarina Engberg, departementsråd på Försvardepartementet med ansvar för bla säkerhetspolitisk analys och Jonas Lindblad, vd och en av grundarna till Jade Invest, ett konsultbolag som ägnar sig åt finansiell analys och har specialiserat sig på Mellanöstern och Kina.
#link=128265#

Reportage av Lotten Collin om Irlands ekonomiska uppgång och fall och hur värdekonservatismen återigen vädrar morgonluft. Medverkande ekonomen statsvetaren Patrick Walsh och Kathleen Lynch, som är professor vid Irlands center för jämlikhetsstudier.
#link=128270#
#link=128271#
Inom EU har den ekonomiska krisen på senaste tid slagit allt hårdare mot central- och östeuropa. Idag höjs varnade röster om att nationell egoism och protektionsism kan komma att ställas i vägen för tanken på ett solidariskt samarbetsprojekt och att detta kan leda till en ny järnridå. Katinka Barysck från Centre for European Reform intervjuas om krisen inom EU kan komma att påverka den politiska stabiliteten.
#link=128262#
#link=128263#
#link=128264#
Fjodor Lukyanov, chefredaktör för Russia in Global Affairs menar att krisen gett Ryssland en historisk möjlighet att återta inflytande i forna sovjetrepubliker som nu blivit självständiga och att Putin och Medvedev än så länge sitter säkra på makten i avsaknad på politiska alternativ.
#link=128266#
#link=128267#

I Asien har finanskrisen drabbat miljoner migrantarbetare som tvingas återvända till sina hemländer när jobben försvinner framför allt i Gulfen. I Kina har 20 miljoner interna migrantarbetare blivit av med sin jobb och man talar nu om en ökad risk för social oro i många av de länder som drabbats. Sveriges Radios asienkorrespondent Nils Horner har mött pakistanier som återvänt till sitt hemland arbetslösa och med mörka framtidsutsikter.

#link=128269#
#link=128268#
Programledare: Mikael Olsson
Producent: Marie Liljedahl

#bild=527621##ljud=1659259#Om korruptionens roll i världens skeenden - om social och politisk oro i finanskrisens spår, fördröjd demokratiutveckling i öst, splittring och väpnat uppror i Irak, Palestina och Afghanistan, utbredd kriminalitet i Syd- och Mellanamerika och afrikanska länder som fastnat i fattigdom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#bild=527563#En av många seglivade myter om korruption är att det framför allt är ett problem i utvecklingsländer. I själva verket är korruptionen i den rika delen av världen den mest omfattande. Det hävdar den tidigare Världsbanksekonomen Daniel Kaufmann.
Däremot är det människor i fattiga länder som betalar det högsta priset för korruptionen i väst, den kanske främsta orsaken till den djupa finansiella kris världen befinner sig i. På Världsbanken ledde Daniel Kaufmann under flera år arbetet med att mäta och analysera korruptionens konsekvenser. Han har forskat och skrivit mycket om capture - state capture och regulatory capture - hur starka intressen genom sitt inflytande i praktiken tar makten över statens verksamhet eller dess kontrollorgan.
Idag är Daniel Kaufmann knuten till tankesmedjan Brookings Institute i Washington och medverkar bland annat i den pågående översynen av regelverk och kontrollmekanismer för finansindustrin i USA.
Läs mer av och om Daniel Kaufmann:
#link=127054#
#link=127049#
#link=127053#
#link=127052#
#link=127055#
#link=127051#
#link=127049#
#link=127050#

Kenya
Ett land där korruption återigen blivit en kraftigt destabiliserande faktor är Kenya. Regeringssamarbetet mellan president Kibaki och opponenten, numera premiärminister Odinga, såg ut att bli slutet på de värsta inbördes strider som Kenya drabbats av sen självständigheten 1963.
Men nu talar flera representanter för gräsrots-organisationer om en ännu större besvikelse. Besvikelsen över att båda läger i regeringen, som tidigare ömsesidigt beskyllt varandra för korruption, tillsammans ser ut att bli en än värre kleptokrati. En rad nya skandaler, särskilt en där det mitt under en Kenyas matkris, där 10 miljoner riskerar hunger efter torka, uppdagas att någon har köpt upp majs ur det nationella reservlagret och sålt det vidare, bland annat till Sudan, där priset är fyra gånger högre än i Kenya. Stämningen är återigen revolutionär, säger lokala bedömare, som menar att den här gången är det inte frågan om stamtillhörighet som skiljer kenyaner utan frågan om klass.

#bild=527630#Hör frilansjournalisten Magnus Bellanders reportage om korruptionen i Kenya och den dramatiska historien om John Githongo, som 2002 utsågs till Kenyas antikorruptionsgeneral men blev tvungen att fly för sitt liv när han började nysta i de korruptionshärvor som regeringens egna medlemmar var djupt insnärjda i. I reportaget intervjuas bland andra Githongos tidigare kollega Lisa Karanja om den djupt rotade politikerkultur där politiker inte tjänar befolkningen utan sina egna intressen.
Journalisten Michela Wrong har nyligen kommit ut med boken It’s our turn to eat om John Githongo.
#link=127084#

Colombia
I förrgår utlämnades den sista av 17 höga ledare för de paramilitära förbanden i Colombia till USA där de anklagas för narkotikabrott. AUC - Autodefensas Unidas de Colombia - Colombias självförsvarsstyrkor, som de kallar sig själva, bildades 1997 när en rad privata förband, som tillkommit för att försvara jordägare och industriintressen mot vänstergerillan, inledde ett samarbete. Paramilitära förband har rensat hela byar, tillskansat sig nya jordarealer och refinansierat en allt tyngre vapenarsenal med droghandel.

Enligt ett några år gammalt avtal med regeringen har paramilitären officiellt avväpnats, och de ledare som samarbetar med rättsväsendet och berättar får kraftiga strafflindringar. Men förhören med några av de högsta ledarna har lett till ovälkomna avslöjanden som komprometterar många politiker; en fjärdedel av parlamentsledamöterna misstänks för samröre med AUC, och 30 ledamöter, de flesta från president Uribes regeringskoalition, har fängslats tillsammans med otaliga borgmästare, ambassadörer och guvernörer.

Medan omvärlden applåderat president Uribes beslut att lämna ut paramilitärens ledare undrar offren vad som nu sker med sanningen och rättvisan i Colombia när AUC:s ledare tystnar. Frilansreportern Lotten Collin besökte rättsförhandlingarna i Bogota.

Colombia:
#link=127066#
#link=127068#
#link=127069#

Mexiko
Sedan Colombias drogkarteller inledde samarbete med smugglare i Mexico har våldet där tilltagit. Och spänningarna inom landet och gentemot grannen i norr USA har ökat. I veckan slog Mexikos president Felipe Calderon tillbaka mot amerikansk kritik om ineffektiv antidrogkamp och sa att Mexikos största problem är att ha världens största drogkund, USA, till granne. Och att huvudproblemet är korruptionen inom amerikanska myndigheter. Men samma dag tvingades han också konstatera att ett antal mexikanska militärer och poliser arresterats för samarbete med kriminella.

#bild=527564#Journalisten och författaren Lydia Cacho Ribeiro är en av dem som länge försökt att slå larm om samröret mellan det politiska etablissemanget och den organiserade kriminaliteten. Konflikts Mikael Olsson träffade henne i samband med att hon tog emot svenska Pen-klubbens Tucholsky-pris.
Läs mer om och av Lydia Cacho:
#link=127071#
#link=127057#
#link=127070#
#link=127072#
#link=127073#
#link=127074#

Mexiko:
#link=127065#

Organisationen Transparency International har blivit den källa alla - biståndsgivarländer, FN-organ, frivilligorganisationer och media - hänvisar till när utbredningen av korruption ska beskrivas. Hör juristen Peter Eigen, grundare och drivande kraft bakom tillkomsten av det globala nätverket Transparency International.

#bild=527562#Den farligaste typen av korruption just nu, enligt Peter Eigen, är den han kallar hög-nivå korruption, där stora bolag mutar statstjänstemän och politiker i länder för att ro hem affärskontrakt. Det perverterar ett helt lands ekonomiska politik, riskerar att leda till fel val vad gäller miljö och inkomstfördelning och raserar förtroendet för staten, som i sin tur riskerar leda till fattigdom, missnöje, uppror och möjligen terrorism, säger Eigen. Ett aktuellt exempel är svenska Volvo lastvagnar där tre höga chefer i förrgår åtalades för att med 20-miljonersmutor till Saddam-regimen i Irak försökt erövra försäljningskontrakt.
Läs mer om Peter Eigen:
#link=127075#
#link=127058#
#link=127059#

Om Transparency International:
#link=127076#
#link=127077#
#link=127078#
#link=127079#

#link=127080#

Ytterligare bakgrundsartiklar:
#link=127060#
#link=127061#
#link=127062#
#link=127063#
#link=127067#
#link=127080#
#link=127081#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Daniela Marquardt

Lördag 28 februari#ljud=1635801#Konflikt om Obama och Europa. Européerna har fått sin drömpresident i Vita Huset, men hur går det när välviljan möter verkligheten och drömpresidenten börjar ställa krav? Hur påverkas de transatlantiska förbindelserna.Zbigniew Brzezinski är en av USA: s mest inflytelserika utrikespolitiska tänkare och en man Barack Obama lyssnar på. Hör Agneta Rambergs intervju med honom i Konflikt. Och hör röster från de nya medlemstaterna i EU och från de gamla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

USA
Zbigniew Brzezinski är nöjd med Obamas besked på fredagkvällen svensk tid, om en uttågsplan från Irak kopplad till samtal med både Iran och Syrien. #bild=522795#
Absolut rätt väg - om jag får säga det själv, säger Zbigniew Brzezinski, som liksom Obama var motståndare till Irakkriget. Vi kan inte lämna Irak utan att samtidigt tala med alla Iraks grannländer- inklusive, självklart, Iran och Syrien. Det är enda vägen till stabilitet i regionen.
Så här långt är Brzezinski nöjd med Obama-administrationens framväxande utrikespolitik. Men Obama kommer att behöva mycket hjälp från Europa i Afghanistan, säger Zbigniew Brzezinski. Och det borde ske i strategiskt partnerskap, där Europa och USA fattar besluten tillsammans och sen delar på bördorna.
Hör Konflikts Agneta Ramberg intervjua Zbigniew Brzezinski om detta och om en, ur historiskt perspektiv ny verklighet som alla militärt starka makter står inför. Den militära makten och möjligheten att döda är större än någonsin i historien, samtidigt som möjligheten att kontrollera världens politiskt väckta befolkningar är sämre än någonsin, säger han.
#länk=125969#
#länk=125970#
#länk=125971#

Hör också Charles Kupchan, som hade Europaportföljen i USA:s nationella säkerhetsråd under president Clintons första mandatperiod och nu är professor i internationella relationer på Georgetown University. Han menar att Polen, Centraleuropa och Baltikum kommer att få anpassa sig till att inte ha samma särställning i amerikansk utrikespolitik som de har haft under Bush, men också tidigare under Clinton. #bild=522798#
Men när all den ömsesidiga europeisk-amerikanska välviljan möter verkligheten blir det inte enkelt. Washington kommer med jämna mellanrum att ställa krav som europeiska ledare hellre skulle ha varit utan - och de européer som säger att USA:s europeiska allierade faktiskt kan få det svårare med Obama i Vita Huset än med Bush, har en poäng säger Charles Kupchan.
#länk=125972#

”Det gamla Europa”
Det var 2003 som den dåvarande amerikanske försvars-ministern Donald Rumsfeld i en intervju myntade begreppet ”The old Europe”. Intervjun handlade om EU:s inställning till invasionen mot Irak som USA planerade och sökte stöd för. Reportern Charles Groenhuijsen frågade försvarsministern vad han tyckte om det uteblivna stödet från EU.
”You’re thinking of Europe as Germany and France. I don’t,” svarade han reportern. ”I think that’s old Europe.”
Rumsfelds benämning av det gamla Europa fick mycket kritik men skapade också en terminologi om det nya och gamla Europa.

Frankrike: Men det är inte självklart att allt blir enklare med Obama i Vita huset. Den franske statsvetaren Dominique Moïsi, som vi har talat med tidigare här i Konflikt, påpekar att det rent av kan bli svårare att vara europé nu när vi har förlorat privilegiet att definiera oss mot Bush. #bild=522802#
Vi måste hitta en ny definition för vad det innebär att vara europé, säger han. Nu handlar det inte längre om att vara mot George Bush, utan med Barack Obamas Amerika. Och det är mycket svårare.
Och Dominique Moïsi tror i och för sig inte att viljan saknas. Men han ifrågasätter om EU-ländernas förmåga, särkilt i dessa tider av ekonomisk kris när varje land i första hand ser om sitt eget hus.
#länk=125973#
#länk=125974#
#länk=125975#
#länk=125976#
#länk=125977#

Tyskland har haft ett väldigt kluvet förhållande till sin nära allierade under åren med Bush i Vita huset, säger Josef Joffe, utgivare av en av Tysklands ledande veckotidningar, Die Zeit i Konflikt. Obamas valseger har inneburit en stor lättnad, menar han. #bild=522825# Tack vare den nye presidentens enorma popularitet - som bland annat visade sig när han samlade 200 000 människor vid ett möte i Berlin förra året - har han kunnat tillträda med ett stort förtroendekapital i ryggen.
Men förr eller senare kommer USA att kräva en större europeisk militärinsats i Afghanistan.
Så vi lär snart nog ställas inför de verkliga prövningarna, säger Josef Joffe och påpekar att man inte ska förväxla politik mellan länder med vänskap mellan människor. Vi ska inte ha några illusioner om USA:s prioriteringar. Som den enda kvarvarande supermakten kommer USA alltid i första hand att se till sina egna intressen - också med Barack Obama vid rodret.
Hör också hur Josef Joffe kommer fram till slutsatsen att alla européer har blivit svenskar ...
#länk=125978#
#länk=125979#
#länk=125980#
#länk=125981#

Det ”nya” Europa
Och i det ”nya Europa”, riskerar avtal som slutits under Bushs tid nu att rivas upp. Ett av dem är utplaceringen av ett amerikanskt missilförsvarssytem på polsk mark i utbyte mot ett stärkt försvarssamarbete mellan USA och Polen. Men trots att USA hävdat att systemet främst är ett försvar mot attacker från mellanöstern och Nordkorea så har ryssarna tydligt fördömt utplaceringen så nära den ryska gränsen. Och nu ser alltså Obama ut att gå Ryssland till mötes och i alla fall skjuta upp projektet, något som väckt viss oro i Polen.
#bild=522828#Polske Marcin Zaborowski, forskare i transatlantiska relationer på #länk=125982# i Paris, säger att mycket beror på hur beslutet i så fall framställs från den amerikanska administrationens sida.
Zaborowski säger att om USA skjuter upp, eller avbryter installationen av missilförsvarssystemet för att inte störa relationerna till Ryssland, så skickar det ut fel signal, inte bara till Polen, utan också till Tjeckien och alla andra nya medlemsländer i EU, menar han. Och Zaborowski menar att många i Polen har låga förväntningar på Barak Obama som dom tror kommer vara alltför tillmötesgående mot Ryssland.

#bild=522830# Andra är mer optimistiska, i alla fall när det gäller den nya administrationens vilja att slutföra avtalet om missilförsvaret. Hör den tidigare polske försvarsministern, och nuvarande eu-parlamentariken Janusz Onyszkiewicz. Han, som vice ordförande i EU-parlamentets utskott för utrikesfrågor, och som just nu diskuterar hur EU:s transatlantiska politik ska förändras efter Obamas tillträde, säger att Polen inte nödvändigtvis hade haft bättre förutsättningar med Bush kvar vid makten och han är säker på att missilförsvarssystemet kommer att installeras, även om det blir försenat.
#länk=125990#

Läs också
#länk=125983#
#länk=125984#
Och lyssna på Konflikt
#länk=125985#

Liten kalender
-5 Mars - Natos utrikesministermöte i Bryssel
-#länk=125986#
-3-4 april - Natos 60 års jubileum och toppmöte i franska Strasbourg och tyska Kehl
-#länk=125987#
-5 december - Start 1 avtalet går ut
#länk=125988#
-2010 – Icke spridningsavtalet. Review conference i Vienna

Programledare Agneta Ramberg
Producent Petra Quiding

#bild=517965##ljud=1623702#Tonläget i svensk utrikespolitisk debatt har höjts. Men betyder det något? Hör någon Sveriges röst i världen idag? Vad har skett med det som en gång kallades ”moralisk supermakt” när Sverige alltmer underordnat sig ambitionen om en alltmer gemensam utrikespolitik i EU. Om skillnader mellan alliansregeringens och de rödgrönas utrikespolitik. Folkvalda och forskare om vad Sverige kan och bör göra åt EU:s utrikespolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I onsdags inledde utrikesminister Carl Bildt riksdagens utrikesdebatt genom att presentera utrikesdeklarationen, regeringens avsiktsförklaring för utrikespolitiken under året. Konflikts Mikael Olsson var där och lyssnade; i kammaren till ministern och oppositionens riksdagsledamöter, på åhörarläktaren till gymansielever och i hissen till utländska diplomater. Och fann; en ovanlig utrikesdeklaration, nedtonad för att inte stöta andra länder inför Sveriges ordförandeskap i EU, en utrikesdebatt med en ovanligt enad opposition och högt tonläge samt åhörare som faktiskt inte riktigt förstod vad som hänt. #link=124664# #link=124666# #link=124665#

För att försöka klargöra för dem och andra som har svårt att se hur alternativen i svensk utrikespolitik egentligen ser ut diskuterar Konflikts Mikael Olsson med Cecilia Malmström, folkpartistisk EU-minister, Anna Kinberg Batra, moderat ordförande i riksdagens EU-nämnd, Urban Ahlin, socialdemokratisk talesman i utrikesfrågor och vice ordförande i riksdagens utrikesutskott samt Hans Linde, vänsterpartiets utrikespolitiske talesman. De två senare representerar också sina partier i de ”rödgrönas” grupp som nu arbetar med en gemensam utrikespolitisk plattform.

EU betraktas av våra folkvalda, inte bara i utrikesdeklarationen, som den en av de absolut viktigaste vägarna för en svensk påverkan på världen. Men vilken möjlighet har då lilla Sverige att påverka ett allt större EU? Mikael Olsson ringde upp ett antal forskare som specialiserat sig på EU:s gemensamma utrikespolitik och #bild=517957#
beslutsprocessen inom EU; Daniel Korski, forskare vid tankesmedjan European Council of Foreign Relations i London, har gedigen både akademisk och praktisk erfarenhet av internationell politik. Han har agerat rådgivare till bla de brittiska, amerikanska och afghanska regeringarna och givit ut mängder med publikationer om EU:s gemensamma utrikespolitik. Korski anser att Sveriges tid som ”moralisk supermakt” är över, men menar att Sverige, tack vare sitt tidigare engagemang har ett stort förtroendekapital som ger landet större inflytande än vad Sveriges ringa storlek borde betyda. #link=124667#

#bild=517956#
Richard Gowan är en annan forskare anknuten till ECFR, men som har sitt huvudsakliga arbete vid Center on International Cooperation vid New York University. Han är flitigt intervjuad som sakkunnig av bla BBC och CNN, vid sidan av flitigt publicerade artiklar och rapporter om EU:s politik och möjligheter i det internationella systemet. Även han ser att Sverige kan ha ett oproportionerligt stort inflytande i EU. Men han tonar ner EU:s möjlighet att påverka resten av världen där gamla maktcentra, USA, och nya, Kina och Indien för lång tid framöver kommer att utöva ett större inflytande. #link=124668#

#bild=517959#
Den tredje forskaren som Konflikt ringde upp är svenske Daniel Naurin docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har i två stora undersökningar, före och efter EU:s utvidgning, intervjuat hundratals politiker och tjänstemän i andra EU-länder för att kartlägga vilka medlemsstater som är duktigast på att bygga nätverk och därmed få saker genomförda. Resultaten visar på att svenskar är bland de ,#bild=517958#
populäraste samarbetspartnerna och effektivaste nätverksbyggarna i EU-systemet. #link=124669#

ADEL HAKIMS ASYL

Avslutningsvis berättar Konflikts Randi Mossige Norheim vad som hände när Adel Hakim, vars öde hon följt i Konflikt under de senaste tre åren. Han är uiguren från västra Kina, som tillsammans med flera landsmän greps av pakistansk gränspolis i dec 2001, såldes till #bild=517966#
amerikanska säkerhetstjänsten och tillbringade ett halvår i militärt fängelse I Afghanistan innan han spärrades in på Guantanamo. Trots att han efter kort tid där friats från alla misstankar fick han sitta kvar.där. När Hakim och fyra landsmän till slut skulle friges 2006 dumpades de i Albanien, eftersom inget annat land tog emot dem. De amerikanska myndigheterna ställde uigurerna inför valet att antingen skriva under en ansökan om asyl i Albanien eller återvända till Guantanamo. I november 2007 fick Adel Hakim ett fyradagarsvisum för att tala på ett seminarium I Stockholm. Han hoppade han av, åkte till sin syster som bor i Sverige och sökte asyl här. Migrationsverket avslog begäran, flera riksdagspolitiker och internationellt verksamma jurister protesterade. I onsdags blev migrationsdomstolen klar med sin dom. Domstolen rev upp migrationsverkets beslut och Hakim tilldömdes permanent uppehållstillstånd. Men Migrationsverket överklagar nu till Migrationsöverdomstolen. Konflikts Randi Mossige Norheim fortsätter att följa fallet.

Programledare: Mikael Olsson Producent: Nina Benner

#bild=512549##ljud=1599832#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Obama bryter med Bush-erans utomrättsliga hantering av misstänkta terrorister. Hemliga fångtransporter, CIA-fängelser och tortyr av fångar förbjuds. Men många problem kvarstår och frågan är om hela sanningen om vad som egentligen hände i de så kallade svarta hålen någonsin kommer i dagen.

På sin andra dag som president utfärdade Barack Obama order om att Guantanamo ska stängas, att alla former av tortyr förbjuds, liksom utomrättsliga fångtransporter, att CIA-fängelser ska stängas och inte får återuppstå, att alla som hålls i någon form av amerikansk fångenskap omfattas av Genévekonventionen och att en översyn ska göras om hur USA ska hantera terrormisstänkta på sätt som skyddar USA och tillvaratar rättssäkerheten.
#link=123633#
#link=123631#
#link=123635#
#link=123632#
#link=123634#

#bild=513264#Obamas beslut har mötts av en internationell hyllningskör. En som stämmer in i den är Clive Stafford Smith, känd människorätts-advokat och grundare och ledare för MR-organisationen Reprieve. Han har företrätt fler Guantanamofångar än någon annan jurist och besökt lägret 22 gånger.
#link=123652#

En av Clive Stafford Smiths klienter är den 31-årige Binyam Mohammed, etiopier bosatt i London sedan tonåren, vars fall ger en tydlig bild av hela systemet med utomrättsliga gripanden, hemliga fängelser och tortyr. Den brittiska regering agerar nu för att få honom frigiven från Guantanamo.
#link=123630#

Man måste vara bra cynisk för att inte hälsa både Obamas beslut och det faktum att han tog det redan på sin andra dag i Vita huset, med glädje, sade Clive Stafford Smith när Agneta Ramberg fick tag på honom på telefon på den engelska landsbygden. Men han understryker också att det finns en rad obesvarade frågor och kvarstående problem. Det handlar om vad som ska hända med alla de – enligt amerikanska uppgifter – 18.000 fångar som finns i amerikanskt förvar, framför allt i Irak och Afghanistan men också på andra håll som Afrikas Horn och ombord på amerikanska militärfartyg. Han poängterar också vikten av att få fram sanningen om vad som hänt, helst i någon form av sannings- och försoningskommission och inte i första hand genom rättsliga processer.

#bild=513263#Han får medhåll av Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, som gästar Konflikt-studion. Men Hammarberg tycker också att det är viktigt att ställa de ytterst ansvarig till svars, även om det troligtvis är politisk orealistiskt.

Thomas Hammarberg anser att Europa och Sverige har ett ansvar för att nu hjälpa till att ta emot fångar från Guantanamo, för att hjälpa president Obama att lösa ett svårt problem och för att Europa har medverkat i det utomrättsliga fångtransportsystemet, inte minst Sverige genom sitt samarbete med CIA vid utvisningen av Mohammed Alzery och Ahmed Agiza till Egypten 2001.
#link=123644#
#link=123641#
#link=123645#

#bild=513271#En person som inte stämmer in i den breda jubelkören efter president Obamas beslut att stänga Guantanamo är den förre CIA-medarbetaren Michael Scheuer, som har hörts tidigare här i Konflikt. Han arbetade för den amerikanska underrättelsetjänsten i över 20 år och var bland annat chef för den särskilda bin Laden-gruppen, som hade till uppgift att spåra upp och gripa USA:s ärkefiende nummer ett.
Scheuer är också en av upphovsmännen till systemet med utomrättsliga gripanden - det så kallade rendition-programmet. Sedan han lämnade CIA 2004 har han ägnat sig åt att skriva och debattera om den, som han ser det, misslyckade amerikanska utrikespolitiken, senast i boken Marching Toward Hell – America and Islam after Iraq.
Beslutet att stänga Guantanamo är så typiskt för demokraterna, sa Scheuer när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom. De är bara ute efter européernas applåder.
Läs mer om Michael Scheuer:
#link=123656#
#link=123657#
#link=123655#

#bild=513266#I Afrika har USA:s system av hemliga fängelser och ”outsourcing” av gripanden och tortyr också har satt spår. I Kenya publicerades ett öppet brev i veckan där människorätts-organisationer uppmanade regeringen att göra ”det rätta för två av Kenyas söner - Barack Obama och Abdulmalik Mohamed.” Obama behöver hjälp att stänga Guantanamo, säger brevet och den kenyanska regeringen måste skyndsamt ta ansvar för den kenyanske fången Abdulmalik Mohamed, som USA har deklarerat oskyldig men som Kenya inte vill ta hem.
#fil=5941#

Men det är inte bara Guantanamofångar som förnekas av hemlandet Kenya. För ett och halvt år sedan berättade vi i Konflikt om det hundratal personer som greps av den kenyanska polisen i början av 2007, förhördes av amerikansk säkerhetstjänst och sedan fraktades till hemligt förvar i Somalia och Etiopien, där förhör och tortyr fortsatte. Två av dem som hållits fängslade är bröderna Mohammed och Farah Abdullahi. Konflikts Mikael Olsson ringde upp deras pappa för att utröna vad som har hänt.

I Konflikt har vi vid flera tillfällen berättat om de fem uigurer som satt fängslade på Guantanamo och sedan förvisades till Albanien. En av dem är Adel Hakim som har en syster i Sverige och som nu söker asyl här. Han har fått avslag av Migrationsverket och på onsdag väntas Migrationsdomstolens beslut. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, anser att Sverige bör bevilja Adel Hakim uppehållstillstånd och inte hänvisa till Albanien som första asylland, eftersom han blev ”dumpad” där mot sin vilja.

Ytterligare läsning om fångar i amerikanskt förvar i Irak:
#link=123654#
#link=123653#

Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Daniela Marquardt

#bild=508588##ljud=1599829#Krav på utredning av krigsbrott höjs igen efter Gaza och Sri Lanka. Men hur går det med förtroendet för folkrätten när krigsförbrytare klarar sig? Om när stor makt går före internationell rätt. Mörka minnen från Falluja, Groznyj och Hanoi. Krigsveteraner vittnar - krigshjälte kräver åtal av Bush-administrationen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan meddelade åklagarkansliet vid Internationella Brottmålsdomstolen i Haag att de hittills har tagit emot 210 anmälningar om brott begångna bara under det tre veckor långa kriget i Gaza. Vi har i tidigare upplagor av Konflikt skildrat hur inrättandet av Internationella krigsförbrytartribunaler fått till effekt att brott mot mänskligheten och krigets lagar oftare hamnar på agendan. Dock begränsat till konflikter i små länder som Rwanda, Sierra Leone och forna Jugoslavien. Men hur är det med de stormakter som sitter permanent i FN:s säkerhetsråd och därmed ytterst har ansvaret för efterlevnaden av den internationella rätten?

#bild=508589#Med i studion för att diskutera hur internationell rätt efterlevs, hur krigsbrott utreds och hur krigsförbrytare straffas finns Hans Blix, docent i folkrätt, f.d. Folkpartistisk utrikesminister i slutet av 70-talet, FN-veteran som bl a medverkat till skrivande av FN-konventioner, omtalad chef för FN:s vapeninspektörer i Irak och nu senast ordförande för den internationella kommissionen om massförstörelsevapen och #bild=508593#Mike Powers, sedan 1968 bosatt i Sverige och nu efter 40 års tid veteran inom antikrigsrörelsen, under 70-talet engagerad i De förenade FNL-grupperna, och sedan svenska Afghanistan-kommittén där han var med och arrangerade tribunalen om Sovjetiska krigsbrott i Afghanistan, och nu som ordförande i föreningen ”Irak Solidaritet”, som krävt USA uttåg och beivrande av amerikanska brott där.

#bild=508594#Olfat Mahmoud lever och arbetar i ett flyktingläger i södra Beirut. Konflikts Daniela Marquardt träffade henne på en konferens med rubriken ”Kommer mänsklig säkerhet åter på agendan 2009”. Olfat Mahmoud säger att hon gärna vill tro att den våg av kritik som Israels krig i Gaza har väckt kommer att få effekt, att respekten för människors säkerhet och för internationell rätt kommer att stärkas efter det här, men vissa mäktiga länder kommer alltid undan, säger Olfat Mahmoud. Och det undergräver förtroendet för det internationella samfundet och internationell rätt. Det senaste kriget i Libanon är ytterligare ett exempel på anklagelser om krigsförbrytelser som aldrig fick någon oberoende juridisk prövning, däribland Israels oproportionerliga våld riktat mot civila, användningen av klusterbomber som än idag fortsätter att lemlästa och döda.
#link=122380#
#link=122381#
#bild=508602#En annan del av världen där tilltron till det internationella rättssystemet närmar sig bottennivå är västra Irak, platsen för några av Irak-krigets mest intensiva strider. 2004 belägrades staden Falluja av USA-koalitionens styrkor, sedan det väpnade upproret visat sig vara särskilt hårt där. Vid offensiven ”Phantom fury” anfölls staden. Skolor, sjukhus, elnät, vägar, renings- och vattenverk slogs i spillror och de civila offren kunde räknas i tusenden. Det säger Muhammad Al-Darraji som var där. John Pace var under åren 2004 till 2006 chef för FN:s kontor för mänskliga rättigheter vid FN-missionen i Irak. På kort tid byggde han ett nätverk av informanter, han utökade staben som bearbetade, analyserade, prövade och sammanställde rapporter. John Pace’s problem var bara att sedan den USA-ledda koalitionen fått en tillfällig regim på plats i Bagdad, avslutades mandatet för FN:s specielle rapportör om mänskliga rättigheter.
#link=122382#
#link=122386#
Senator John Kerry har bestämt sig för att från sin nya position som ordförande för utrikesutskottet #bild=508601#
försöka driva åtal mot Bush-administrationen för brott mot konstitutionen och krigsförbrytelser. För ett par veckor sedan bad Kerry vännen Phillip Butler om hjälp. Och Butlers uppdrag blev att författa en appell till kongress och senat om saken. Liksom senator Kerry är Butler krigshjälte från Vietnam men med fler medaljer. Phillip Butler tvekar inte att själv slå fast att av alla de namn han nämner i sin artikel tveklöst har gjort sig skyldiga till brott mot den amerikanska konstitutionen och internationella konventioner.
#link=122385#
#link=122383#
#link=122384#
I januari 2006 fick en gemensam rysk-svensk militärövning i Boden, med namnet operation snöflingan stor uppmärksamhet eftersom Ryssland representerades av förband som kunde knytas till folkrättsbrott begångna i Tjetjenien. Svenska Helsingforskommittén polisanmälde generallöjtnanten Vjatjeslav Sucharev med hänvisning till dennes befälsansvar för de begångna brotten. Fallet prövades aldrig eftersom den svenska åklagaren, i strid mot internationell rätt, ansåg att Sucharev var straffrättsligt immun eftersom han var inbjuden av den dåvarande svenska regeringen. #bild=508603#Året därpå samövade svenska förband än en gång med ryska förband under befäl av general Igor Puzanov som anklagas bl.a. för massakern i Novye Aldi i februari 2000. Varken Puzanov eller Sucharev har ställts inför rätta. När Konflikts Marie Liljedahl ringde upp Ekatarina Sokirianskaia på den ryska människorättsorganisationen Memorial för att tala om ryska krigsförbrytelser i Tjetjenien i torsdags så börjar hon med att påminna om att det är på dagen 9 år sedan massakern i Novye Aldi.
#link=122387#
#link=122388#
Programledare: Mikael Olsson
Producent: Marie Liljedahl

#bild=504017##ljud=1632107#Lagom till iranska revolutionens 30-årsjubileum har USA fått en president som vill tala med den islamiska republiken. Om Iran och USA - ett känslosamt förhållande där båda parter ser sig som offer. Och om triangeldramat USA-Israel-Iran - ett drama fyllt av hemligheter dolda bakom retoriska kulisser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#bild=504027#Den 1 februari inleder Iran 30-årigt revolutionsfirande. När ayatollah Khomeini återvände efter 15 år i exil hälsades han av miljoner landsmän. Men det som började som en folklig revolution kom snart att kapas av prästerskapet.

Och kollisionen med den störtade shah-regimens allierade och beskyddare USA blev total när iranska studenter höll amerikansk ambassadpersonal som gisslan i 444 dagar.

Gisslankrisen kom också att stå Iran dyrt. När Saddam Hussein 1980 gick till anfallskrig mot Iran hade den islamiska republiken få vänner i världen medan angriparen Irak kunde åtnjuta USA:s och stora delar av västvärldens stöd.

Den hätska retoriken mellan fienderna Iran, Israel och USA hindrade dem inte från att ingå en ohelig allians där Israel, som USA:s mellanhand, sålde vapen till Iran i utbyte mot frigivning av amerikansk gisslan i Libanon. Pengar från försäljningen slussades sedan vidare till Contrasgerillan i Nicaragua.

Nu stundar möjligen en ny era i relationen mellan det land som George Bush kallade en av ondskans axelmakter och Washington. #bild=504032#När Barack Obama installerades på president-posten var det första gången en tillträdande amerikansk president vände sig direkt till den muslimska världen i sitt installationstal. Därefter har han också specifikt vänt sig till Iran och förklarat att det finns en utsträckt hand från USA om Iran är berett att öppna sin knutna näve.
#link=121418#

I Washington lär det skrivas på ett brev till Teheran, formellt ett svar på det gratulationsbrev Irans president Mahmoud Ahmadinejad skickade till Obama efter valsegern i november. Men också ett försonligt brev avsett att kunna bereda vägen för en dialog.
#link=121050#

#bild=503980#Samtalsgäst i programmet är Trita Parsi, expert på amerikansk-iranska relationer och ordförande för det nationella iransk-amerikanska rådet. Han var själv med när Iran 2003, efter Saddam Husseins fall, skickade en försoningsgest till USA:s förre president George Bush - ett brev där Iran förklarade sig villigt att gå med på de flesta krav som omvärlden ställde på landet i utbyte mot normaliserade förbindelser och säkerhetsgarantier för Iran. Men Bush brydde sig inte ens om att svara på brevet.
#bild=503982#Denna erfarenhet har bara ytterligare bidragit till att undergräva Irans tilltro till USA. För att Obamas försonliga hållning ska tas på allvar i Teheran måste hans ord också följas upp av handling, säger Trita Parsi.

I sin uppmärksammade och prisbelönta bok The Treacherous Alliance beskriver Trita Parsi triangeldramat Iran-Israel-USA; hemlighetsfulla och nära relationer dolda bakom retoriska kulisser.
#link=121047#
#link=121419#

#bild=504034#En utsträckt hand - eller olivkvist - kommer att välkomnas i Teheran, säger den iranske statsvetarprofessorn Sadegh Zibakalam, som intervjuas av Daniela Marquardt. Från iransk sida är man framför allt angelägen om att bli respekterad som den stormakt Iran är i regionen - en ställning som dessutom har förstärkts av att just USA har undanröjt ärkefienderna Saddam Hussein och Talibanregimen i Afghanistan.

#bild=503981#Relationen mellan Iran och USA känne-tecknas av en lång rad missade möjligheter. Det säger en av veteranerna på området, Gary Sick. Han var ledande rådgivare i Vita Huset under flera av de stora kriserna länderna emellan. President Obamas nya tonläge är det bästa tillfället för en förändring på 30 år säger han när Marie Liljedahl ringer upp honon på Columbia University i New York där han är chef för Mellanösterninstitutet.
#link=121404#

Artiklar av Gary Sick:
#link=121405#
#link=121406#
#link=121407#

#bild=503978#Iran och USA är egentligen mer beroende av varandra än de, åtminstone hittills, har velat ge intryck av. De borde temporärt lägga den stora konfliktfrågan om Irans kärnenergi-program åt sidan för att istället fokusera på frågor där de har gemensamma intressen, sånt som exempelvis rör utvecklingen i Irak och Afghanistan. Det anser den tyske Iranexperten, Volker Perthes, chef för det tyska utrikespolitiska institutet, Stiftung Politik und Wissenschaft i Berlin. Han intervjuas av Daniela Marquardt.
#link=121398#

Artiklar av Volker Perthes:
#link=121399#
#link=121400#
#link=121401#
#link=121402#
#link=121403#

Israel har på senare år inte försummat ett tillfälle att säga till omvärlden att Iran är ett stort hot inte bara mot Israel utan mot hela världen. I samband med Gazakrisen har man också anklagat Iran för att stå bakom allt hamas gör. Vid det ekonomiska toppmötet i Davos förklarade Likudledaren Benyamin Netanyahu, som tippas bli Israels näste premiärminister, att hotet från Iran är mycket allvarligare än den globala finanskrisen. Finanskrisen kan man göra nåt åt men inte kärnvapen i händerna på fanatiker.

#bild=503983#Den israeliska Mellanösternanalytikern Zvi Bar’el, på tidningen Haaretz, är övertygad om att om Irans och Israels relation nånsin ska kunna förbättras så måste det gå via USA.
Zvi Bar’el om Iran i Haaretz:
#link=121408#
#link=121409#
#link=121410#

Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Daniela Marquardt

#bild=499308##ljud=1580562#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

#bild=499310#Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén sänder Konflikt direkt från Gaza. Med sig på ett tak på Marna House i Gaza City har hon journalistkollegorna Lotta Schüllerqvist från Dagens Nyheter, Mats Gezelius från Hufvudstadsbladet i Helsingfors, Kassem Hamadé från Expressen och från FN-organet UNRWA biträdande chefen för Gaza, Christer Nordahl. Med på telefon från Jerusalem är Sveriges generalkonsul Nils Eliasson.

Hör bland annat Gazabors berättelser om den humanitära situationen, konsekvenserna av den israeliska avspärrningen av Gaza, tunnlarnas betydelse för Gaza, det politiska spelet om återuppbyggnaden, Hamas ställning och om vilka spår kriget i Gaza kommer att lämna efter sig i framtiden.

Tidigare program om kriget i Gaza i Konflikt:
#link=120327#
#link=120326#

#bild=494432##ljud=1564366#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vapnen har tystnat och de döda begravts: kan en israelisk-palestinsk fred byggas på Gazas ruiner?
Hade blodbadet i Gaza kunnat undvikas om Europa och USA hade talat med Hamas istället för att isolera det?
Vad förväntas av Barack Obama och en ny amerikansk Mellanösternpolitik?

Konflikt inleder i ett av många förtvivlade nödrop som hörs från krigets Gaza. Den palestinske gynekologen Izeddin Abu al-Aish vädjade om hjälp i direktsänd israelisk TV efter att en israelisk stridsvagnsgranat just hade dödat tre av hans döttrar. #bild=494582#Ytterligare två av hans barn skadades svårt.
Under tre veckor som kriget har rasat har den hebreisk-talande läkaren varit en regelbundet återkommande röst i israeliska Kanal 10. När reportern ringde upp honom på fredagkvällen för en intervju hade granaten just slagit in i huset. Hjälp oss, ropade Izzedin Abu al Aish. Varför blev de dödade, varför blev de skadade? Hur kan vi prata med Ehud Olmert och Tzipi Livni efter det här? undrade den före detta fredsaktivisten.
#link=119836#

Denna den 22:a dagen i Gazakriget inleddes med att ännu en FN-skola beskjöts och en kvinna och ett barn dödades. Samtidigt spekuleras det i om Israel kommer att proklamera en ensidig vapenvila under dagen. På så sätt skulle Israel undvika att ge Hamas den legitimitet som ett gemensamt avtal innebär och samtidigt undanröja risken att Barack Obama inleder sin presidentperiod med att kräva ett eldupphör av Israel.

Förväntningarna på en ny amerikansk Mellanösternpolitik är enorma inför Barack Obamas tillträde. Hittills har han hållit en låg profil i Gazakonflikten, med hänvisning till att det bara finns en president i taget. Nyligen förklarade han dock att han är beredd att börja arbeta med frågan från dag ett och att han kommer att ta ett större regionalt grepp som involverar både Syrien och Iran. Han underströk också att Israels säkerhet är av största vikt, samtidigt som det måste till en tvåstatslösning där människor kan leva sida vid sida i fred.
#link=119159#
#link=119472#

#bild=494506#Från allt fler håll konstateras att de gångna 17 åren av fredsförhandlingar mellan Israeler och Palestinier inte har lett och inte leder någon vart. Det krävs nya former för samtal och förändrade relationer mellan parterna anser erfarna Mellanöstern-förhandlare som Konflikts Daniela Marquardt har talat med. Aaron David Miller, författare till boken The Too Much Promised Land, och verksam vid Woodrow Wilson Center i Washington, har nära 25 års erfarenhet som förhandlare och rådgivare åt flera amerikanska utrikes-ministrar. Han anser att det är dags att se över den nära relationen mellan USA och Israel.
- Problemet är att den har blivit ett exklusivt förhållande som undergräver våra egna nationella intressen, säger Aaron David Miller.
#link=119453#

Artiklar av Aaron David Miller:
#link=119454#
#link=119455#
#link=119456#
#link=119457#
#link=119458#

#bild=494510#Under åren 1995-2001 satt Daniel Levy på den israeliska sidan om förhandlingsbordet. Idag är han ansvarig för Mellanöstern-avdelningen på den liberala tankesmedjan New America Foundation i Washington. Han anser att det är hög tid att tala med Hamas och ser det pågående kriget som ett resultat av den misslyckade isoleringspolitiken. Han betonar också att det krävs fler aktörer än USA. EU och framför allt Sverige, som kommande ordförandeland, skulle kunna spela en mycket konstruktiv roll, hävdar Daniel Levy.
#link=119460#
#link=119461#

Hussein Agha, är palestinsk akademiker knuten till universitetet i Oxford, tidigare rådgivare till den palestinske presidenten Mahmoud Abbas och i flera decennier involverad i fredsförhandlingar av olika slag. Hussein Agha har varit med i Konflikt förut. Men när Agneta Ramberg ringde upp honom den här veckan var det en mycket uppgiven man som svarade. Hussein Agha är djupt orolig för den radikalisering Gazakriget kan leda till och för de mycket allvarliga följdverkningar det kan få, både i Mellanöstern och långt utanför.

Artiklar av Hussein Agha:
#link=119466#
#link=119474#

Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén medverkar i samtal genom hela programmet och berkäftar känslan av uppgivenhet efter ett besök i Ramallah på Västbanken. Där träffade hon de välkända politikerna Hanan Ashrawi som har börjat tvivla på om Israel överhuvudtaget vill ha fred, och Mustafa Barghouti, som inte längre ser någon mening i att förhandla så länge bosättningarna utvidgas, nya vägspärrar upprättas och muren befästs.

I Israel har kriget i Gaza haft ett massivt opinionsstöd - till skillnad från Libanonkriget 2006 eller invasionen i Libanon 1982, då hundratusentals människor demonstrerade. Men i denna konflikt har den israeliska fredsrörelsen varken varit särskilt synlig eller högljudd. Frilansjournalisten Sharon Jåma sökte upp fredsaktivister i Fred Nu-rörelsen i ett undanskymt kontor i Tel Aviv.

Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Daniela Marquardt