Konflikt

#bild=490354##ljud=1552830#Tragedin i Mellanöstern fortsätter. FN:s förre rättschef talar om upprepade brott mot folkrätten, men vem värnar den? FN:s säkerhetsråd är förlamat och inga bindande resolutioner hittills kommit. En tidigare tydlig svensk röst har blivit svårare att tyda. Här hemma vill oppositionen fördöma krigshandlingarna, medan regeringen går försiktigare fram. Kan och bör ett litet Sverige spela en större roll?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Närmare 800 palestinier och 13 israeler hann dö, drygt 3000 gazabor hann skadas svårt innan FN:s säkerhetsråd, efter två veckors krig, nu lyckats samla sig till en resolution med krav på en ”omedelbar och hållbar vapenvila”. #bild=490364#
Tidigare försök till resolutioner blockerades av USA, som nu, efter attacker också mot en FN-skola, skjutna FN-biståndsarbetare och Röda Kors-personal, la ner sin röst och resolutionen gick igenom. Men säkerhetsrådets krav ignoreras av både Hamas och Israel, som bägge istället deklarerat att man ska intensifiera krigföringen. Därmed ser Israels Operation Gjutet Bly ut att resultera i rena härdsmältan för trovärdigheten i FN:s folkrättsregim. Och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som nu kräver utredning av Israeliska krigsbrott ser ut att stöta på patrull i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där flera, bla europeiska länder, sägs vara oeniga om hur man går vidare i en så känslig fråga.
Och så sprider sig konflikten från sitt epicentrum på Gaza och skärper motsättningarna i FN, EU och även här hemma. Fejder om folkrättens egentliga innebörd; om Israel eller Hamas bär skulden, om belägringen av Gaza och blockaden mot Hamas var lösningen eller början på problemet, om det inte borde varit Israel som skulle förklarats i blockad långt tidigare istället för att bjudas in till säkerhetssamarbete som EU beslutade bara en månad före krigsutbrottet. Kampen om vilken linje som är den riktiga i mellanösternpolitiken tilltar i styrka mot bakgrund av krigets konsekvenser i Gaza.

#bild=490365#I dagens Konflikt ägnar vi oss åt frågan vilken den svenska linjen egentligen är, vilka de politiska alternativen är och om Sveriges röst egentligen betyder nåt för världen. En gång, för 20 år sen, gjorde den det. Den dåvarande socialdemokratiske utrikesminister Sten Andersson, fick utstå mycket kritik för sina många och täta kontakter med Yassir Arafats PLO, som då av många, bla USA klassades som terroristorganisation. Men Sten Andersson hade del i att övertyga Arafat att förkasta terrorism och erkänna staten Israel. Och därmed öppnades vägen för förhandlingar om en egen palestinsk stat med USA och Israel.

#bild=490358#I studion för att diskutera svensk utrikespolitisk hållning i mellanösternfrågan finns Göran Lennmarker, moderat och ordförande för riksdagens utrikesutskott.

#bild=490355#Jan Eliasson, som utsågs av Sten Andersson till Sveriges FN-ambassadör för 20 år sedan. Sedan starten på UD för 43 år sen, 1965, har uppdragen varit många, rådgivare i statsrådsberedningen, medlare tillsammans med Olof Palme och FN:s generalsekreterares representant i Irak-Iran-konflikten, ordförande i FN:s generalförsamling, utrikesminister före Bildt, FN:s särskilda sändebud i Sudan och nu senast lett arbetet med att utveckla socialdemokraternas utrikespolitik.

#bild=490367#Per Gahrton, #bild=490357#som varit i politisk hetluft sedan drygt 40 år tillbaka, de senaste 20 åren som riksdagsman, EU-parlamentariker, partistyrelseledamot i Miljöpartiet och nu ordförande för den gröna tankesmedjan Cogito. Dessutom har han sedan tidigt 60-tal engagerad för Palestiniernas sak och ordförande i Palestinagrupperna. Dessutom författare till en helt aktuell bok, med titeln ”Palestinas frihetskamp”.
#bild=490359#
Elisabeth Svantesson, moderat riksdagsman och ordförande för riksdagens svensk-israeliska vänskapsförening.

#bild=490368#Det helt avgörande forumet för mellanösterns framtid är FN:s säkerhetsråd. Hans Corell tjänstgjorde i tio års tid, 1994-2004 som FN:s rättschef. Idag är han starkt kritisk till att säkerhetsrådet alltmer har kommit att bli en spelplats för de permanenta ländernas egenintressen istället för det organ som ska garanatera att FN-stadgan följs. Konflikts Marie Liljedahl träffade honom i veckan och frågade honom hur ett korrekt agerande från FN skulle se ut vad gäller konflikten i Gaza. Han menar att man måste blicka tillbaka i historien för att förstå dagens konflikt och de misstag FN gjort i över 40 års tid.
Fler program i Konflikt om Israel-Palestina konflikten:
#link=118577#
#link=117421#
#link=117419#
#link=118576#
Programledare: Mikael Olsson
Producent: Marie Liljedahl

#bild=486330##ljud=1541078#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatkrisens konsekvenser kommer förmodligen att sätta stor prägel på det nya året. Och tänkbara konflikter till följd av torka, översvämningar, matbrist och kamp om vatten kommer att bli vanligare under lång tid framöver - åtminstone om man får tro de militära strateger som planerar för framtida hot. Så vilka är de stora utmaningarna, hindren och möjliga vägarna till ett nytt globalt klimatavtal som är tänkt att slutas i december 2009 i Köpenhamn?

Malin Olofsson skildrar i sitt reportage från FN:s förberedande klimatmöte i Poznan motsättningarna mellan den rika och fattiga världen. Å ena sidan försvårar dessa motsättningar möjligheterna att komma överens. Men samtidigt har utvecklingsländerna fått en ny styrka i de globala maktrelationerna. Som villkor för att gå med på nödvändiga globala klimatavtal ställer de krav på att få tillgång till den rika världens ekonomiska och teknologiska resurser för att kunna säkra sin egen utveckling.

En återkommande fråga vid förhandlingarna är också den om den ”historiska skulden” och vilket ansvar olika länder har för klimatutvecklingen. Utvecklingsländerna anser att de rika länderna, vars välståndsutveckling till stor del har kunnat ske på deras bekostnad, också måste bära ett större ansvar för att lösa problemet.
#link=117424#

#bild=486369#I Latinamerika, växer också desperationen och frustrationen över klimatförhandlingarna. Frilansreportern Claes Andreasson har besökt de tropiska delarna av Latinamerika. Även om de svarar för en mycket liten del av utsläppen, märks effekterna av klimatförändringarna redan mycket tydligt och behovet av stöd från den nya anpassnings-fond, som klubbades i Polen, är stort.

Regnen har blivit intensivare och översvämningarna drabbar allt större områden. I Bolivia har ett 70-tal människor omkommit i häftiga skyfall och nära 100.000 har blivit hemlösa bara under det gångna året. Samtidigt blir traditionella våtmarker som Amazonas allt torrare. Och skövlingen av regnskogen bidrar också till enorma utsläpp av växthusgaser eftersom träden binder koldioxid.

#bild=486368#Att mildra klimatförändringarnas allvarligaste konsekvenser är inte bara en fråga om överlevnad och drägliga livsvillkor för enskilda människor - det är i högsta grad en fråga om global säkerhet. Det säger den kanadensiske historikern, militäranalytikern och journalisten Gwynne Dyer, som är aktuell med boken Climate Wars. Han blev medveten om allvaret i frågan för ett par år sedan när han insåg med vilket intresse militära ledare hade börjat studera de geopolitiska följderna av att klimatet håller på att förändras. Och att de tar klimathotet på allvar är ett tecken på problemets sprängkraft, konstaterade Gwynne Dyer när Konflikts Daniela Marquardt träffade honom när han nyligen besökte Stockholm.
- #link=117330#
- #link=117328#
- #link=117329#

Frågan om rättvisa mellan rika och fattiga länder skär igenom varje punkt i klimatförhandlingarna. Till och med i frågan om demokratin i själva processen - hur förhandlingarna går till. På FN:s senaste klimatmöte i Poznan bestod t ex den svenska delegationen av över 65 förhandlare och experter, USA:s av över 80, medan flera afrikanska länder hade bara två personer på plats. Malin Olofsson träffade Liberias chefsförhandlare Ben Donnie, en av fem personer i Liberias delegation, som förklarade att han måste ta tillvara på varje stund, även luncherna, för att göra sin röst hörd.

Apropå den våldsamma händelseutvecklingen i Gaza vill vi påminna om våra tidigare program om den konflikten:
#link=117419#
#link=117421#
#link=117420#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Daniela Marquardt

#bild=483662##ljud=1526464#I fyra år satt Adel Hakim, uigur från Xing Jiang-provinsen i västra Kina, fängslad i Guantanamo. Just nu bor han hos sin syster i Sundbyberg i Stockholm och söker asyl i Sverige. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har följt Adel Hakims öde sedan han släpptes fri i maj 2006.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I förra veckan blev det känt att USAs försvarsminister Robert Gates har bett sina medarbetare att ta fram ett förslag på hur fånglägret Guantanamo på Kuba kan stängas. USA:s blivande president Barack Obama har lovat att stänga lägret inom två år. Fortfarande sitter 250 personer fängslade där.

#bild=483631#Adel Hakim tillhör folkslaget uigurer som lever i den kinesiska provinsen Xing Jiang. Hans folk är muslimer och har länge varit förtryckta av den kinesiska regimen. I samband med den 11 september 2001 utpekades uigurerna, som tidigare hade definieras som separatister, som terrorister. Adel Hakims och 17 andra uigurer såldes till USA 2001 för 5000 dollar styck på gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. USA kallade dem inte för krigsfångar, utan uppfann ett nytt begrepp; enemy combatants - fientliga krigare. En kategori som inte behövde ställas inför rätta. Adel Hakim och hans landsmän fördes till Guantanamo på Kuba och Adel hölls kvar där i fyra år, trots att de amerikanska myndigheterna förklarat honom oskyldig.

#bild=483671#Den 5 maj 2006 frigavs plötsligt Adel Hakim och fyra andra uiguriska fångar från Guantanamo. USA hade då under månader frågat alla EU:s länder om de kunde ta emot de frigivna männen, men alla sa nej. Istället var det Albanien som tog emot dem mot ett löfte om att USA skulle stödja landet i dess strävan att bli medlem i NATO och EU.

#bild=483689#En dag i juni 2007 kom USA:s president George Bush på besök till Tirana i Albanien. Adel och de andra uigurerna tvångsförflyttades av polisen till badorten Saranda i södra Albanien. Den albanska regeringen var rädd att de skulle hämnas på Bush.

#bild=483615#Den sjunde oktober i år fick de sjutton uigurer som fortfarande, efter sju år, sitter fängslade på Guantanamo sin sak prövad i rätten. Adel Hakims amerikanske advokat Sabin Willett företräder nio av de sjutton uigurerna. Domen innebar att uigurerna omedelbart skulle friges och ges asyl i USA. Men två dagar senare kom beskedet att regeringen har överklagat beslutet och att en annan domstol hade bestämt att uigurerna ska stanna kvar på Guantanamo på obestämd tid. Det som hänt, säger Sabin Willett, är att regeringen inte längre hävdar att de här männen är fientliga krigare, och det juridiska argument man använder sig av nu är i stället att de är illegala invandrare som inte har nåt visum, och att de därför inte får släppas in i USA.

#bild=483674# Adel Hakim bodde i ett och ett halvt år i ofrivillig exil i Albanien. I november förra året fick han visum till Sverige i fyra dagar för att delta i ett seminarium om mänskliga rättigheter. Han stannade hos sin syster och sökte asyl här i Sverige. I år, den 19 juni kom beskedet från Migrationsverket; Adel får inte uppehållstillstånd i Sverige. Just nu väntar han på att Migrationsdomstolens ska ta sig an hans överklagan.
Andra program om uigurerna på Guantanamo:
#link=116869#
#link=116871#
#link=116876#
#link=116872#
#link=116873#
#link=116874#
#link=116875#
Ett program av Randi Mossige-Norheim

Lördag 20 december#ljud=1532925#60 år efter Israels tillkomst är det lika politiskt omöjligt för palestinska ledare att förhandla bort flera miljoner palestinska flyktingars principiella rätt att återvända till vad som nu är Israel som det är för israeliska ledare att acceptera principen.Båda sidor vet vilka kompromisser som krävs för en fredsuppgörelse, men ingendera sidan talar klarspråk om det inför sin hemmapublik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I år fyllde staten Israel 60 och det gjorde därmed också den palestinska flyktingfrågaN. Någonstans kring 750.000 mänskor, hälften av den palestinska befolkningen i det som blev Israel, flydde eller fördrevs under kriget 1948. Ett speciellt FN-organ - UNRWA- skapades för de palestinska flyktingarna och upprättade flyktingläger i Israels grannländer och på Västbanken och i Gaza. När Israel sedan ockuperade Västbanken och Gaza 1967 blev det en ny, men mindre flykt. Många i den vågen kom från flyktinglägren på Västbanken och Gaza och blev på så sätt dubbelflyktingar. Idag har UNRWA 4,5 miljoner registrerade palestinska flyktingar, de som själva flydde och deras ättlingar.
#länk=116694#
#länk=116695#
#länk=116696#
#bild=483013#Vår nuvarande mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén besökte flyktinglägret Bourj al Barajneh i utkanten av Beirut i förra veckan. Där mötte hon ragruppen Invincible Voice, I-Voice, i en liten hemmagjord studio med grått skumgummi på väggarna. I-voice är inspirerad både av rappare som Tupak och Immortal Technique, men också av poeter och författare som de palestinska national monumenten Mahmoud Darwish och Ghassan Kanafani och latinamerikanen Gabriel Garcia Marquez och vissa av I-voice’ låtar innehåller också spår av traditionell arabisk musik. Rap-gruppen I-voice har dragit på sig både politikers och religiösa ledares ilska, men fortsätter att skriva texter som saknar både lojaliteter och förpliktelser gentemot någon politisk eller religiös strömning. Det är tydligen inbördeskrig som ska ge oss en palestinsk stat, hedermedalj åt konspirationen, heter det i låten. När det gäller rätten att återvända till Palestina, är inte ens tonåringarna i I-voice studio beredda att uttrycka en avvikande åsikt. Trots att opinionsmätningar visar att en minoritet av flyktingarna som lever i läger vill återvända till sina farföräldrars byar i Galillén, så vilar ett tabu över tanken på att säga det rakt ut. Men Mohamed i bandet säger att han har en egen plan, han ska försöka bli svensk eller dansk medborgare och sen åka till Israel på sitt svenska pass och återvända på det sättet. Kanske slår jag mig ner och köper mark, drömmer han.

#bild=483016#Vanna Beckman var korrespondent mellan 1966 och 68 och kom därmed att följa sexdagarskriget, den israeliska ockupationen av Västbanken och Gaza och den palestinska flyktingvåg det gav upphov till. I höst har hon varit tillbaka och återvände till flyktinglägrena i Jordanien och Libanon.

I Jordanien har palestinierna erbjudits medborgarskap. Det jordanska passet, har gjort att en del har kunnat flytta till de oljerika gulfstaterna och skicka hem pengar till familjerna. Det har varit en viktig ekonomisk tillgång för alla i Jordanien. Kanske har det gjort tanken på att återvända till de gamla byarna och städerna i nuvarande Israel eller Västbanken är mindre levande i Jordanien än i Libanon. Några av dem har kunnat göra besök där, och alla har sett på TV hur svårt de har det som blivit kvar under ockupationen. Ju längre tiden gått desto osannolikare ter det sig att få användning för nyckeln som många familjer bevarar, detta att åter kunna sticka nyckeln i dörren till det gamla huset i den gamla byn där i verkligheten kanske varken hus eller by finns kvar.

#bild=483014# I Libanon är läget annorlunda. Där bor drygt 400 000 palestinier, en tiondel av befolkningen, och ungefär hälften av dem i flyktingläger. Palestiniernas historia i Libanon är blodig, med två israeliska invasioner, med massakrer av libanesisk högermilis, till exempel 1982 i Sabra och Chatila, och så sent som sommaren 2007 utplånades ett helt läger i norra Libanon av libanesisk militär. De har bara ett slags palestinskt ID-kort som officiellt dokument, de har inte rätt att äga fast egendom eller rörelse, och i många yrken är de helt förbjudna att arbeta i Libanon, som t ex läkare, advokat osv. Sen några år nu får de ta okvalificerade arbeten, men periodvis har det också varit förbjudet.

#bild=483004#Flyktingfrågan är en av de så kallade slutstatusfrågor som Osloavtalet en gång under fredsavtalet 1993 mellan Israel och palestinierna sköt på framtiden. Tanken var att det först skulle skapas förtroende mellan parterna innan man tog sig an förhandlingar om de riktigt svåra frågorna; gränserna för en palestinsk stat, de judiska bosättningarna, Jerusalem och flyktingarna. Konflikts Agneta Ramberg har talat med två palestinska akademiker, Abbas Shiblak som själv har varit med och förhandlat om flyktingfrågan om hur lösningarna på flyktingfrågan ser ut och en internationellt känd analytiker Rami Khouri.
#länk=116701#
#bild=483012#Flyktingfrågan har förstås en helt annan laddning i Israel eftersom den innehåller frågan om skuld, återvändande och ekonomisk kompensation. För ett israeliskt perspektiv på flyktingfrågans lösningar ringde Konflikt Marie Liljedahl upp Tom Segev, som är historiker och kolumnist i den israeliska tidningen Haaretz och har skrivit flera böcker om regionens historia. Tom Segev säger att problemet är inte brist på idéerna kring hur konflikten ska lösas, problemet är hur man ska komma överens. Han menar att det går inte att diskutera lösningen på den palestinska flyktingfrågan förrän palestinierna har fått en egen stat.
#länk=116697#
#länk=116698#
Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Marie Liljedahl

#bild=478121#Lördag 13 december#ljud=1501357#Världens största FN-insats och EU-betalda val hjälper inte. Krigsherrar skapar kaos och rövar bort Kongos kapital; kobolt, koppar, coltan och diamanter. Stora intressen i väst har dubbla agendor; bistånd till fred, men vinster i krig. Reportage om de som betalar; barn blir soldater, och kvinnor blir krigsbyte. Kongolesiska röster från Goma, Bryssel, Stockholm och Kinhasa. Och samtal om en lösning som ligger hos väst- och grannländerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hopp blir förtvivlan. Det har varit den demokratiska republiken Kongos lott länge. Verkligheten i Kongo har dykt upp i flera av våra program de senaste tre åren. Ofta med olika exempel på akut nöd och grymheter som för tankarna till författaren Joseph Conrads nu mer än hundra år gamla porträtt av landets utsatthet i romanen Mörkrets Hjärta.

Efter 10 år av strider, med de högsta dödstalen sedan andra världskriget, väcktes för två år sedan nytt hopp när FN och EU proklamerade de första fria valen i Kongo på mer än 40 år. De demokratiska valen skulle bli garanten för långsiktig fred, hävdade FN:s och EU:s talesmän.

Ett drygt år efter valet av president Joseph Kabila ägnade Konflikt (11 nov-07) hela programmet åt dragkampen om Kongos naturrikedomar. Och då fanns hos flera av intervjupersonerna en försiktig optimism. Nu, ytterligare ett år senare, är allt hopp borta.

Internationella och nationella organisationer för rättvisa kritiserar Kongos valda regering för att löften om omförhandlingar av alla dåliga koncessionsavtal ser ut att rinna ut i sanden. Förhoppningen om stabilitet har blivit till förtvivlan över de senaste månadernas intensifierade strider i östra Kongo som har drivit ytterligare en kvarts miljon människor på flykt.

Igår (12/12) kom så rapporten som bekräftade vad många bedömare hävdat; att de två mest kraftfulla rebellgrupperna hämtar sitt stöd från Rwandas armé och regering respektive den militära och civila ledningen i Kongo. Efter många läckor den senaste veckan beslöt FN:s säkerhetsråds expertpanel i frågan om vapenembargot mot stridande grupper i Kongo att hålla presskonferens sent fredag kväll. Panelens chef och koordinator Jason Stearns (intervjuad i Konflikt 11 nov-07) berättade att panelen samlat en mängd bevis under lång tid och nu anser det säkerställt att den ledande kraften i offensiven mot Kongos regeringsstyrkor i höst, Laurent Nkundas CNDP, (Congrès National pour la Défense du Peuple) fått vapen, underhåll, baser och artilleriunderstöd av grannlandet Rwanda.
#länk=115710#

Men företrädare för Kongos reguljära styrkor anklagas också av FN:s expertpanel för att å sin sida ha allierat sig med och beväpnat FDLR-milisen (Forces Democratiques de Liberation du Rwanda). Uppgörelserna efter folkmordet i Rwanda har därmed sin fortsättning på Kongos mark. Kongo och Rwandas regeringagar förnekar båda, kategoriskt, alla FN-anklagelser.

Till de två större, stridande milisgrupperna, CNDP och FDLR, kommer ytterligare ett stort antal större och mindre, mer eller mindre välorganiserade, väpnade grupper; militära, kriminella eller både och. Resultatet är ett jättelikt land, stort som väst-europa till ytan, med en oerhört svag centralmakt och massor med beväpnade lokala feodalliknande krigsherrar, kryddat med nomadiserande rövare, delvis av olika nationalitet.
#länk=115698#
#länk=115699#

Kongos drygt 60 miljoner invånare betalar priset; ökad fattigdom, extremt lidande och sjukdom. Bara sedan i augusti har de som tvingats fly inom landet ökat med en kvarts miljon till nu totalt dryga en miljon flyktingar. Bland dem är tusentals fd barnsoldater. Frilansjournalisten Magnus Bellander besökte i veckan östra Kongo för att träffa några av dem som bor och omskolas på FN:s barnfond UNICEF:s hem för barnsoldater i Goma. Bellander åkte också till FN:s tältläger Kibati utanför Goma där omkring 60.000 kongolesiska internflyktingar vistas. På grund av en attack i lägret igår, fredag, då en femårig flicka dödades och en annan, sjuårig flicka, nu kämpar för sitt liv pga skador, evakueras nu lägret till annan ort. En kvinna våldtogs också av attackerande milis och 60.000 flyktingar flyttas alltså av FN.

#bild=478118#Kommenterar gör Beatrice Kindembe, talesperson för nätverket ”Svensk Kongolesisk Diaspora”, som i samband med den nu aktuella utvecklingen i Kongo vädjat till regering, riksdag och organisationer i Sverige att agera kraftfullt.

Och Magnus Jörgel, forskare vid Försvarshögskolan, är med på telefon från Monrovia i Liberia, dit han är utsänd av #bild=478117#UD och försvaret som rådgivare till Liberias försvarsdepartement.

#bild=478123#Trots den enorma humanitära krisen och det geopolitiskt viktiga spelet i Kongo under det senaste decenniet har bevakning och debatt varit mycket liten. Men i början av hösten riktades medieljuset för några få veckor mot Kongo. Och rapporterna därifrån betonar ofta de komplicerade förhållandena och oöverskådliga motsättningarna. När den nybildade tankesmedjan Fores, som kallar sig grönliberal, bjöd in till ett seminarium i syfte att göra konflikten lite mer begriplig var en av gästerna den kongolesiske politikern Bruno Kasonga. Han är en av många kongoleser, som lever i förskingringen i den forna kolonialmakten Belgien. Där är han Europarepresentant för oppositionspartiet UREC, (Union Pour La Reconstruction Du Congo - Unionen för Kongos återuppbyggnad). Det är ett litet parti som inte har något reellt inflytande i Kongo. Konflikts Daniela Marquardt besökte seminariet, där Bruno Kasonga försökte åskådliggöra situationen i Kongo.
#länk=115697#

Med olika, mer eller mindre trovärdiga, ursäkter försöker EU slingra sig ur FN:s vädjan om att skicka en tillfällig styrka till Kongo för att överbrygga tiden tills FN:s egna förstärkningar kommer på plats till våren.
- Det är inte det att vi inte bryr oss om Kongo, sa Frankrikes president Nicolas Sarkozy igår. Men vi kan ju inte vara överallt hela tiden.

#bild=478120#Under tiden fortsätter våldsverkarna att härja fritt i östra Kongo. Två tredjedelar av alla kvinnor mellan 10 och 80 år har blivit utsatta för sexuellt våld, många av dem upprepade gånger. I samband med utdelningen av Right Livelihood-priset besökte den kongolesiska kvinnorättsaktivisten Immaculée Birhaheka Sverige. Det som pågår i Kongo är ett krig mot kvinnor, sa hon när Konflikts Daniela Marquardt träffade henne. #bild=478116#Också Right Livelihood-pristagaren, tyska Monica Hauser, intervjuas.
#länk=115567#
#länk=115709#

Läs mer om krisen och den humanitära katastrofen i Kongo:
- #länk=115040#
- #länk=115514#
- #länk=115515#
- #länk=115516#
- #länk=115518#
- #fil=5574#
- #länk=115714#
- #länk=115713#
- #länk=115712#

Lyssna på tidigare Konflikt-program om Kongo:
- #länk=115708#
- #länk=115702#
- #länk=115700#

För ett drygt år berättade Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim om människor i Sverige som tog hand om bland annat bortkastade vitvaror. De reparerade hjälpligt och hyrde containrar för utskeppning till Afrika. Det uppstod en konflikt med svenska myndigheter om de begagnade kylskåpen skulle klassas som varor eller avfall och två förundersökningar om miljöbrott inleddes. En av undersökningarna har lagts ned. Den andra pågår fortfarande. En av dom som var med i det urprungliga reportaget heter Sasa, som vi av hänsyn till hennes vilja bara kallar vid förnamn, Hon skickade då ett kylskåp till sin syster i Kongo. Rosa Fernandez åkte hem till henne för att höra hur släkten i Kongo har det nu.

Radioteaterpremiär

Och apropå dagens Kongo: missa inte Radioteaterns iscensättning av den klassiker som för alltid placerat Kongo i, åtminstone, världslitteraturens fokus - Mörkrets Hjärta av Joseph Conrad. Boken hade enorm politisk sprängkraft när den kom ut 1902, världen fick upp ögonen för vad som försiggick i belgiske kung Leopold II privata koloni. Och i den koloniale handelsagenten Kurtz grymhet kan också dagens krigsherrars små kungariken anas. Kurtz spelas av Lars Norén och kapten Marlow av Reine Brynolfsson.

Radioteaterns uppsättning av Mörkrets Hjärta. Premiär på annandagen, fredagen 26 december kl 19.03. Dramatisering och regi: Magnus Berg.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Daniela Marquardt

#bild=473783#Lördag 6 december#ljud=1501359#Den nya ordningen kring asylprövning som snart varit igång i tre år välkomnades av i princip alla. Men nu hörs kritik; de tre migrationsdomstolarna tillämpar lagen olika, flera juridiska ombud har pekats ut som olämpliga och ett antal engagerade advokater har valt att sluta med flyktingjuridik i ren uppgivenhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har kallats den största reformen någonsin på migrationsområdet och det är en av de största förändringar av domstolväsendet som har skett på lång tid: den nya instans-och processordning som infördes på våren 2006. Migrationsdomstolarna kom till och ersatte den hårt kritiserade Utlänningsnämnden, som i princip aldrig träffade någon asylsökande öga mot öga, utan bara dömde ”på papper”. Det nya förfarandet innebär att asylsökande som fått avslag av Migrationsverket skulle kunna överklaga och få sina fall prövade i domstol. Det uttalade syftet med den nya ordningen var en öppnare och mer rättssäker asylprocess.
#länk=114915#

En officiell utvärdering av hur det gick med öppenheten och rättssäkerheten pågår. Regeringens särskilde utredare Bertil Hübinette ska komma med sitt betänkande i februari 2009. I juni kom ett första delbetänkande; Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden.
#länk=114917#
#länk=114909#

Frilansjournalisten Agneta Gustavsson har följt familjen Mammadov från Azerbajdzjan som har flytt sitt land två gånger. Mannen i familjen är armenier och ses som en representant för fienden i Azerbajdzjan eftersom Armenien och Azerbajdzjan fortfarande är i krig med varandra efter mer än 15 år. Efter det första avslaget på deras asylansökan i Sverige utvisades de 2004. Familjen hölls kvar i flera dagar på flyg-platsen i Azerbajdzjan. De misshandlades så svårt att de sedan blev inlagda på sjukhus. Efter tre månader flydde de åter till Sverige med hopp om att få uppehållstillstånd när de nu blivit torterade av myndigheterna i landet. Journalisten Agneta Gustavsson följer dem ända in i det avgörande ögonblicket i Migrationsdomstolen i Stockholm.
#länk=114910#
#länk=114918#

#bild=473791#Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att den nya process-ordningen ger de asylsökandes ombud en större, viktigare och svårare roll. Kraven är högre ställda helt enkelt. Advokatsamfundet anser att det finns ett antal ”väl kända” brister i dagens system, bland annat att det är Migrationsverket som utser de offentliga biträdena som ska företräda de asylsökande och bristen på enhetlighet i lagtillämpningen i de tre migrationsdomstolarna.

#bild=473790#Med i studion finns Björn Berslius, domare i Kammarrätten och Migrationsöverdom-stolen och som hade en stor roll i lag-stiftningsarbetet med den nya instans- och processordningen. Han anser att reformen i flera viktiga avseenden levt upp till intentionerna.
#länk=114911#

Det är ingalunda alla ombud som lever upp till de nya höga krav som ställs på dem idag och en del är inkompetenta och direkt usla. Regeringens särskilde utredare, den fd hovrättspresidenten Bertil Hübinette, kom i sitt delbetänkande i somras med delvis förödande kritik mot hur Migrationsverket som utser offentliga ombud handlägger frågan. Bristfälliga rutiner för lämplighetsbedömningar, till och med biträden som har misskött ärenden till den grad att de har entledigats från dem, har kunnat få nya uppdrag. För några veckor sedan meddelade Migrationsverket att man har börjat svartlista olämpliga ombud. Hittills har tio personer satts upp på listan men det kommer att blir fler. Svartlistningen är en av åtgärderna i Migrationsverkets nu pågående projekt för att höja kvalitéen på juridiska ombud, ett projekt vid namn ”Offentliga biträden i utlänningsärenden”. Åtskilliga asylsökande har hunnit drabbas av dåliga ombud, som till exempel har glömt att lämna in överklaganden i tid. Konflikts Julia Lundberg har pratat med Stefan Rolander, Migrationsverkets projektledare och Anders Sundquist, jurist och chef för Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande, om hur de ser på hur man ska komma tillrätta med bristerna hos de juridiska ombuden.
#länk=114912#
#länk=114913#

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg säger att det naturligtvis är oursäktligt och oerhört allvarligt att t.ex glömma att överklaga ett beslut och att Advokatsamfundet har fått in en handfull, men inte fler, anmälningar som har föranlett åtgärder från samfundets sida. Men precis som Anders Sundqvist på Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande, säger hon att det finns fler bekymmer vad gäller att förse asylsökande med ombud som verkligen kan ta tillvara deras intressen och många duktiga engagerade ombud ger upp asylrätten i juridisk och ekonomisk frustration.
#länk=114914#
#länk=114916#

Lyssna på Konflikts tidigare program om asylrätten:
- #länk=115034#
- #länk=115035#
- #länk=115030#

Programledare: Agneta Ramberg
Producent: Marie Liljedahl

#bild=469161#

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I skuggan av våldet och osäkerheten som dominerar rapporteringen om Irak pågår också en politisk dragkamp som inte får lika mycket uppmärksamhet. Kampen står mellan de som vill gå längre i uppdelningen av Irak och de som vill hålla ihop landet. Mellan de som ser en snabb lösning på de enorma återuppbyggnadsbehoven i att locka utländska investeringar i utbyte mot oljerättigheter, och de som där ser krigets egentliga syfte - att lura Irak också på dess oljeinkomster. Och mellan de som ser den amerikanska truppnärvaron som garant för säkerheten och de som ser den som orsak till oroligheterna. #link=113993# #link=113992# #link=113991# #link=113994#

Efter månader av förhandlingar mellan USA och Irak godkände det irakiska parlamentet i veckan avtalet som reglerar de amerikanska styrkornas fortsatta närvaro i Irak efter att FN-mandatet går ut vid årsskiftet. Med påtryckningar och hot från både irakiskt och amerikanskt håll backade flera motståndare till avtalet från sin kritik och resultatet blev den breda uppslutning som premiärministern önskade – men då saknades också en dryg fjärdedel av ledamöterna vid omröstningen.
#link=113984#
#link=113988#
#link=113987#
#link=113990#

Mohammed al-Daini, ledamot för det sunniarabiska blocket Iraqi National Dialogue Front, betraktar avtalet som olagligt eftersom det har kommit till under ockupation. Och det tillgodoser huvudsakligen de amerikanska intressena i Irak.

Läs mer om Mohammed al-Daini:
#link=113975#

#bild=469156#Haider al-Abadi, är en av de ledande representanterna för regeringspartiet Dawa. Han ser överenskommelsen som en stor framgång för irakierna eftersom de nu äntligen har fått en tidsplan för det amerikanska tillbakadragandet. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp de båda politikerna i Bagdad.

Läs mer om Haider al-Abadi:
#link=113973#
#link=113974#
#link=113972#

När irakierna talar om ett avtal om trupptillbakadragande använder amerikanerna hellre begrepp som säkerhetspakt och avtal om amerikansk närvaro. Den amerikanske försvars-stabschefen Michael Mullen, välkomnade det nya avtalat och förklarade att ”nu har vi vad vi behöver”. Och på en fråga om avtalet innebär att alla amerikanska styrkor verkligen kommer att ha lämnat Irak den 31 december 2011, tillade Mullen, ”det beror på omständigheterna då” och ”det är viktigt att löpande samtala om läget”.

#bild=469155#I Konflikt förra året intervjuades exilirakiern, bloggaren och aktivisten Raed Jarrar som medverkade till att översätta och sprida utkastet till Iraks nya oljelag. En avgörande lag som landets parlamentsledamöter skulle ta ställning till fastän många av dem inte hade sett texten. Efter att nu ha granskat avtalet om den amerikanska truppnärvaron – SOFA, Status of Armed Forces Agreement – anser han att det hade varit bättre att förlänga FN:s mandat för att få tid att utarbeta en överenskommelse som tar hänsyn till Iraks behov. Istället har man nu hastat fram ett avtal som riskerar att förlänga ockupationen i decennier, sa Raed Jarrar, när Marie Liljedahl ringde upp honom.

Läs mer av och om Raed Jarrar:
#link=113986#
#link=113985#
#link=113989#

#bild=469158#En annan aktivist av irakisk börd medverkade nyligen vid ett seminarium i Stockholm. Hana al-Bayaty, irakisk-fransk filmare och journalist, har vigt hela sitt yrkesliv, och privata liv också för delen, åt opinionsbildning kring Irak. Hon sitter i ledningen för BRusselstribunalen, där en rad före detta FN-medarbetare, författare och forskare från olika länder gått samman i protest mot kriget i Irak. Hon avfärdar inte bara det senaste truppavtalet utan hävdar att alla avtal, kontrakt och förslag som bär den nuvarande irakiska regeringens stämpel står i strid med internationell rätt.

Läs mer om och av Hana al-Bayaty:
#link=113976#
#link=113977#
#link=113978#

Säkerhetsrådets resolutioner som ger USA-koalitionen mandat att svara för återuppbyggnad och säkerhet tillkom på grund av en felaktig bild som målades upp av USA, säger hon i en intervju med Mikael Olsson. Och den gick ut på att USA inte kunde lämna Irak på grund av risken för inbördeskrig och kaos. Al-Bayaty hävdar istället att det är just den amerikanska närvaron som har drivit på det sekteristiska våldet.

#bild=469157#Issam al-Chalabi var en av Saddam Husseins tidigare oljeministrar men är nu internationellt verksam som oljekonsult. Han är mycket kritisk till den irakiska regeringens planer på privatiseringar av nationellt ägd industri och anklagar regeringen Maliki för att påskynda Iraks sönderfall. Och verklig demokrati och frihet saknar han fortfarande i Irak. Vi brukade ha en Saddam Hussein, nu har vi hundra, säger Issam al-Chalabi, som intervjuades av Mikael Olsson under sitt besök i Stockholm nyligen.

Läs mer om och av Issam al-Chalabi:
#link=113979#
#link=113980#
#link=113981#
#link=113982#
#link=113983#

#bild=469159#Trots att affärsuppgörelser med den irakiska staten är högriskprojekt lockas nu alltfler utländska företag av möjligheter till stora framtida inkomster i Irak. Nyligen besökte handelsminister Ewa Björling Irak tillsammans med den första svensk handelsdelegationen på 20 år. Och de hälsades välkomna med orden ”Bagdad is open for business”. Intresset för att delta i delegationen var ”väldigt stort”, enligt UD. Exportrådet valde ut de fem företag som ansågs ha störst möjlighet att etablera sig: Lundin Petroleum, ABB, Ericsson, Swedfund och Scania. Konflikts reporter Julia Lundberg talade med Scanias Klas Dahlberg och Lundin Petroleums vd Ian Lundin som har stora förväntningar på kommande affärer med Irak.

LÄS OCH LYSSNA TILL TIDIGARE KONFLIKT OM IRAK (Klicka nedan på önskat program):

- #link=113961#
- #link=113962#
- #link=113962#
- #link=113963#
- #link=113964#
- #link=113965#
- #link=113966#
- #link=113967#
- #link=113968#
- #link=113969#
- #link=113970#
- #link=113971#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Daniela Marquardt

#bild=464790#Lördag 22 november#ljud=1478123# Konflikt från Dubai om den rika delen av arabvärlden och den stora kader av tjänstefolk, från i första hand Asien, som lever där. Vad betyder de pengar som filippinska barnflickor, grovarbetare och städerskor skickar hem för Filippinernas ekonomi? Hur ser deras arbetsvilkor ut? Och hur skulle livet te sig för invånarna i Förenade Arabemiraten om inte den billiga arbetskraften fanns?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På den skyskrapetäta vägen Sheikh Zayed i Dubai finns en stor reklamskylt med en liten pojke som förtjust bygger en stad av lego, det är förstås Legoland som kommer att öppna också här. Men egentligen är hela Dubai ett sorts legoland för vuxna arkitekter och investerare, för kreativitet och strävan efter att bli först, störst, bäst och högst. Skattefritt, tullfritt, momsfritt med få regleringar, minimal byråkrati. Dubai är ett paradis för den som energi och kreativitet och vill sätta sin stämpel på jordklotet. Och stämplar är faktiskt just vad det ser ut som från rymden, Dubais konstgjorda öar utanför kusten, i form av palmer. Och så finns det planerade projektet The World, som ska se ut som en världskarta av småöar, där man förstås kan köpa vilket land man vill. Här är ingenting omöjligt, inte ens en skidbacke i ett av världens varmaste klimat. I förrgår hölls här ett 20 miljoner dollars kändisparty när det senaste drömlika sandsslottshotellet öppnade. Crisis? What Crisis?, frågar man sig i Dubai även om paniken sannolikt finns där bakom solglasögon från Gucci och Gaultier. Fastighetspriserna på de konstgjorda öarna sägs redan ha sjunkit med 40%, men Dubai glittrar ännu och himlen fylls av fyrverkerier. Och man bygger pyramider, ett hotell i pyramidform med kopior av Ramses den II som vaktar utanför , ihopbyggt med en shoppingmall som helt går i faraonisk stil med hieroglyfer på väggarna. Det i sin tur ihopbyggt med något som ser ut som ett grekiskt tempel, i ett slags vansinnestornado av stilblandningar, kitch, och lyx. Pyramiderna i Giza byggdes av slavar. Förutsätter monumental arkitektur ett visst mått av slaveri? Här i form av gästarbetare med månadslöner som understiger en trerättersmiddag på en av Dubais restauranger.

#bild=464792# #bild=464793# Cecilia Uddén och Nils Horner sänder direkt från Dubai. Med i programmet finns journalisten Firouz som bott i Dubai i 14 år och arabisten och investeraren Jonas Linblad för att diskutera hållbarheten för Dubais ekomoni och samhällsmodell och arbetsvilkoren för de miljontals gästarbetare som kommit till landet med drömmar om ett bättre liv.

Uppemot 700.000 hembiträden från Sri Lanka jobbar i Mellanöstern. Många andra kommer från Indien, Pakistan, Bangladesh, Filippinerna och andra länder. Människorättsgruppen Human Rights Watch säger att regimerna i Mellanöstern inte gör mycket för att stoppa vittspredda övergrepp mot dessa utsatta arbetare. Omänskliga arbetsvilkor och sexuella övergrepp är vanligt. Vår korrespondent Nils Horner träffade en lankesisk kvinna som våldtogs av sin arbetgivare i Kuwait.
#länk=113008#
#länk=113013#
#länk=113011#

Runt 10 procent av Filippinernas befolkning är ”OFW”, eller Overseas Filipino Worker, alltså gästarbetare. En konskevens av det är att många av deras barn som är kvar hemma i Filippinerna får växa upp utan ena eller båda föräldrarna. Eileen Penas berättar att hon sörjer djupt att hon fick klara sig utan sin mamma, som jobbade i Italien under elva år av Eileens barndom. Mamman kom hem först när hon var svårt sjuk och hon dog efter ett år på sjukhus i Filippinerna.
#länk=113010#
#länk=113007#

#bild=464794# Många i Dubai ser dessa skräckexempel som undantag. De berättar istället om alla lyckade fall där fattiga människor verkligen kunnat göra sin lycka här. Karim Derbas är en 32-årig palestinier som byggt upp ett företag som idag verkligen sätter sin stämpel på Dubai. De bygger en skyskrapa som redan vunnit arkitekttävlingar i både Chicago och London och som delvis är inspirerad av Turning Torso i Malmö. Fast detta kommer att bli mycket bättre, mycket större, mycket mer spekakulärt, säger Karim Derbas.
#länk=113012#
#länk=113009#
#länk=113007#

#bild=464800#På ytan upplevs Duabi som ett land med väldigt få säkerthetsåtgärder. Inte som i Kairo där bombhundar kollar alla som ska in på ett femstjärnigt hotell, där man får lägga väskan på röntgenbandet och själv gå igenom metalldetektor och som snarare är regel än undantag i de flesta arabiska huvudstäder. Det finns konspirationsteorier om att al Qaeda har intressen av att Dubai bevaras som ett slags Gulfens Schweiz där man i lugn och ro kan handla med vapen och på olika sätt bedriva verksamhet. Men det avfärdar Mustafa Alani på Gulf Research Center som säger att Förenade Arabemiraten lämnat ut fler Al Qaeda operatörer än något annat land, att det inte finns några celler här. Bin Laden aldrig pekat ut Dubai som ett terrormål och det inte finns någon grogrund för extremism i Dubai. Och säkerhetskameror finns det överallt.
#länk=113013#

Programledare: Cecilia Uddén och Nils Horner
Producent: Marie Liljedahl

#bild=460353#Lördag 15 november#ljud=1465453#Reportage av Randi Mossige Norheim om en historisk rättegång; en krigsförbrytare döms i USA för sin grymhet i Liberia - med hjälp av vittnen från Lappland.Men vem beivrar amerikanska brott mot mänskligheten? Eller ryska? Om förväntningar och förtroendekris för den internationella rätten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Först kom Nürnberg-rättegångarna för drygt 60 år sen. Sen kom ingenting fram till 90-talets krig på Balkan och i Rwanda då realiteter som etnisk rensning, folkmord drev fram nya domstolar för dömande av krigsförbrytare. FN inrättade tillfälliga internationella tribunaler för det forna Jugoslavien, Rwanda och Sierra Leone och 2002 anslöt sig tillräckligt många länder till idén om en permanent internationell brottmålsdomstol så att den kunde förverkligas.

Vi har fått internationella rättsinstitutioner med hög profil som ser ut att ta krafttag mot brotten mot mänskligheten. I den nya permanenta domstolen i Haag är det fyra länder som står i centrum för utredning och åtal: Kongo, Sudan, Uganda och Centralafrikanska Republiken.
#länk=112049#
#länk=112050#
#länk=112051#

#bild=460372#Vid FN:s specialdomstol Sierra Leone pågår, sen snart ett och ett halvt år, en av de mest uppmärksammade rättegångarna, mot Liberias förre president Charles Taylor, som står åtalad för flera krigsförbrytelser och en rad brott mot mänskligheten.
#länk=112033#
#länk=112034#

#bild=460371#Men även hans son, Chuckie Taylor har nyligen dömts i USA för liknande brott begågna i Liberia. Han greps när han försökte besöka födelselandet USA med falskt pass. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim är, förutom tidskriften Rolling Stone, en av de få i världen, som har uppmärksammat den historiska rättegången. Det var vittnesmålen från Taylors offer, flugna till Florida från bland annat svenska Lappland, som gjorde Chuckie Taylors grymheter kända. Hör ett av vittnena berätta i Randi Mossige-Norheims reportage.
#länk=112032#

I USA, där Chuckie Taylor döms för tortyrbrott, där anklagas också högsta ledningen, George Bush och hans regering för brott mot just tortyrkonventionen, av bland andra FN:s tortyrkommitté.
#bild=460356#Vi ställde frågan till en av FN:s mer framträdande experter på internationell rätt om alla verkligen är lika inför lagen, om den internationella rättvisan verkligen blind? Kingsley Chiedu Moghalu svar var att den i alla fall inte är färgblind, med tanke på att de flesta som på senare tid har dömts är afrikaner, förutom ett antal förbrytare från Balkan. I sin bok ”Global Justice” med den talande undertiteln ”the politics of war crimes trials” beskriver Moghalu ett internationellt rättssystem som i grunden är politiserat - där makt ger rätt och fribrev, men inte rättvisa.
#länk=112056#
#länk=112036#

#bild=460354#Samtal i studion med Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, om den internationella rättens brister men också förtjänster genom att frågan har lyfts fram i ljuset. Man måste hålla förväntningarna på rätt nivå, säger Mahmoudi. De stora makterna, som USA, Ryssland och Kina har sett till att Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella brottmålsdomstolen, är formulerad så att dessa stater inte kan ställas inför rätta.
#länk=112048#

#bild=460358# Hemliga fängelser, användning av i konventioner förbjudna vapen, angrepp på civilbefolkningen, tortyr i alla former. Det är några exempel på de brott mot internationell rätt, som USA har begått i Irak och som filmaren och skribenten Hana Al-Bayaty berättade om vid ett seminarium i Stockholm nyligen.

Som filmare, på plats i Irak har Hana Al-Bayaty själv sett effekterna av den amerikanska krigföringen, hur stora delar av flera städer har utraderats - Falluja, Tel Afar, Haditha.
#länk=112052#

Hana Al-Bayaty sitter också med i ledningen för B Russels Tribunal, ett internationellt nätverk av akademiker, författare, artister, fd FN-personal och forskare, som sedan 2004 undersöker och dokumenterar amerikanska krigsbrott i Irak. De inspirerades av 1967 års Russeltribunal som startades av filosofen Bertrand Russel för att undersöka krigsbrott i samband med USA:s krigföring i Vietnam.
#länk=112053#
#länk=112037#
#länk=112052#

Juristen Ekaterina Sokirianska, från den ryska människorättsorganisationen Memorial, också nyligen på besök i Stockholm, vittnade om ryska krigsförbrytelser i bland annat Tjetjenien - urskillningslösa bombningar, tortyr och summariska avrättningar.
#länk=112055#
#länk=112038#

#bild=460355#Gripandet av den rwandiske presidentens högra hand Rose Kabyue har vållat en intensiv diplomatisk dispyt. Både Frankrike och Rwanda använder internationell rätt som argument och i Afrikanska unionens stöd till Rwanda kan man ana en viss afrikansk trötthet över ensidigheten i rättsskipningen hittills.

Rose Kabuye och flera andra högt uppsatta rwandier anklagas av Frankrike för nedskjutningen av planet med landets dåvarande president Habyarimana och flera fransmän, och därigenom indirekt ha orsakat hutuernas hämnd och folkmordet 1994. Men i Rwanda är Rose Kabuye nationalhjälte, berättade journalisten Kennedy Ndahiro vid The New Times när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom i Kigali.
#länk=112045#
#länk=112044#
#länk=112043#
#länk=112046#
#länk=112047#

Eftersom Sverige har skrivit under Romfördraget så har vi också förbundit oss att leta efter och lagföra krigsförbrytare från andra länder som kommit hit. Sedan i mars har polisen en särskild enhet för den saken; krigsbrottskommissionen. I somras grep de en rwandisk medborgare, i det här fallet misstänkt för folkmord. Men det var en person som den Rwandiska regeringen gärna ser dömd och har begärt utlämnad. Han sitter fortfarande i häkte i väntan på svensk domstols avgörande om Rwanda kan betraktas som rättssäkert nog för en utlämning. Evelina Westergren besökte Ingemar Isaksson, chef för rikskriminalpolisens nya krigsbrottskommission.
#länk=111954#
#länk=112039#
#länk=112040#
#länk=112041#

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Daniela Marquardt

#bild=456142#Lördag 8 november#ljud=1505693#Till och med Irans president skickar gratulationer - vad händer med antiamerikanismen när hela världen välkomnar Obama?Röster från Teheran, Bagdad, Moskva och afghanska, pakistanska och palestinska kommentarer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världen över har Barack Obamas seger i det amerikanska presidentvalet hyllats som ett förverkligande av den dröm Martin Luther King formulerade i sitt berömda tal 1963.
#länk=111185#

Barack Obamas segertal i Chicagos Grant Park blev också ett exempel på talekonstens högre skola.
#länk=111174#

Och i kommentarer och gratulationer har orden stundom varit lika stora som segern. Europeiska ledare som med uppenbar lättnad lägger Bush-åren bakom sig har övertrumfat varandra i stora ord. ”En vändpunkt för USA, och kanske en vändpunkt för världen”, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Men om Obama kommer att kunna förverkliga löftena om en ny gryning för det amerikanska ledarskapet återstår att se. Förväntningarna är högt ställda, liksom farhågorna för att fallet blir desto hårdare om han misslyckas. Konflikt gör nedslag i de mest brännande konflikterna som väntar Barack Obama när han tillträder presidentposten den 20 januari.

I den huvudstad i världen där man skulle kunna tro att det amerikanska presidentvalet kommer att få störst direkt betydelse, Bagdad, hördes varken jubel eller burop. Enligt en uppskattning hade 90% av de amerikanska soldaterna i Irak röstat på John McCain, men de flesta vanliga irakier tog emot valresultatet med en axelryckning. #bild=456140#Inget kommer att förändras, var en vanlig kommentar. Och iraks utrikesminister sa att han hade fått försäkringar från Obama om att han inte planerade några dramatiska förändringar i Irak.

Men vår korrespondent Cecilia Uddén, som besökte Bagdad i veckan, hittade en politiker som hade stora förhoppningar på Obama, Hadi al Ameri, Badr-milisens högste ledare och parlamentsledamot för shiapartiet ISCI.
#länk=111170#

Och från grannlandet Iran har det också influtit gratulationer till Barack Obama, i form av ett brev från president Ahmadinejad. Den sortens kommunikation mellan Iran och USA har inte förekommit på tre decennier, sedan den iranska revolutionen 1979. Så när Barack Obama höll sin första presskonferens efter valsegern fick han frågan när han tänker börja skicka ut sändebud på låg nivå till Iran och till andra länder som USA inte talar med nu. Obamas svar var försiktigt. Han kommer att utvärdera brevet och svara på lämpligt sätt, sa han och påminde om att han inte är president förrän den 20 januari.

#bild=456162#Men förhoppningarna är stora om att en dialog mellan USA och Iran, efter 30 års fiendskap, ska bli möjlig. Det bekräftar också den iranske professorn i statsvetenskap Sadegh Zibakalam, som vi har intervjuat tidigare här i Konflikt. Då kritiserade han den amerikanska Mellanösternpolitiken för att vara destabiliserande och konfrontatorisk - men i Obama ser han hopp om försoning, berättade han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom i Teheran.
#ljud=1185394#
#länk=111179#

#bild=456143#Barack Obama tar över ett land i djup ekonomisk kris och involverat i två krig. Av de två krigen, Irak och Afghanistan, är det Afghanistan som Obama har sagt att han vill flytta fokus till och han har kritiserat vad han har kallat Bush-administrationens försummelser i Afghanistan.

Ahmed Rashid, pakistansk författare och journalist och en världsauktoritet på Afghanistan och regionen runt landet kom i somras ut med en bok om vad han kallar USA:s politiska haveri i Afghanistan, Pakistan och Centralasien. Han var med i Konflikt och talade om det haveriet tidigare i höst. När Agneta Ramberg mötte honom på en konferens i Stockholm berättade han att han hyser mycket stora förhoppningar på Obama.

#bild=456141#Vid Afghanistan-konferensen medverkade också Afghanistans ambassadör i Norden, Jawed Ludin. Han påpekade att det har tagit Bush-administrationen allt för lång tid att erkänna det som alla afghaner vet, att roten till problemet finns i Pakistan och om man inte tar itu med Pakistan kan man heller inte lösa Afghanistans problem. Av Obama förväntar vi oss att han kommer att kalla en spade en spade, sa Jawed Ludin.
#ljud=1392627#
#ljud=1118034#

För att tala om den israelisk-palestinska konflikten ringde vi upp en namne till Barack Hussein Obama: Hussein Agha, palestinsk akademiker i Oxford, tidigare rådgivare till den palestinske presidenten Mahmoud Abbas och en veteran i fredsprocess-sammanhang.

Obama har en väldig goodwill-reservoar nu och allt hänger på hur han använder den, säger Hussein Agha. Misslyckas han med det kommer fallet att bli så mycket hårdare. För om inte ens Obama lyckas föra en amerikansk politik som gör de anti-amerikanska krafterna mindre populära så betyder det att USA är en evig fiende och att de antiamerikanska krafterna kan stärka sitt inflytande.
#ljud=1205752#

I arabvärlden och den muslimska världen, de regioner där känslorna mot USA under George Bush har varit allra starkast, kan man inte hävda att eufori är den förhärskande reaktionen på Obamas valseger. Däremot har valet både välkomnats och väckt förhoppningar, starka i många fall, blandade med misstro och skepsis i andra. Konflikts reporter Audrey Erath träffade några unga opinionsbildare från mellanöstern, inbjudna till Sverige av Svenska Institutet.

Från Ryssland har det däremot inte hörts några gratulationer. Samma dag som Obama segertalade i Chicago höll den ryske presidenten Dmitrij Medvedev sitt första årliga tal till Rysslands federala församling utan ett enda ord av välkomnande till sin nyvalde amerikanske kollega. Det kom senare i ett ordknappt telegram. Däremot var det ingen tvekan om att talet var fyllt av en mängd hårda markeringar om problem i de amerikansk-ryska relationerna. Efteråt har debatten varit intensiv i Ryssland om talets betydelse och konsekvenser.

#bild=456086#En av de flitigaste debattörerna är Vladimir Frolov, en av verklig ”insider” inom rysk utrikespolitik med en karriär som bla a politisk sekreterare vid Sovjetunionens ambassad i Washington, medlem av det ryska parlamentets, dumans, utrikeskommitté och rådgivare till president Putin. När Konflikts Mikael Olsson fick tag på den strängt upptagne Frolov i Moskva, uttryckte han förhoppningar om att USA under Obama ska börja se Ryssland som en möjlig samarbetspartner och en demokrati under utveckling.
#länk=111177#
#länk=111178#
#länk=111175#
#länk=111176#

Av alla hyllningar runtom i världen har nog det starkaste jublet hörts från Afrika, och alldeles särskilt förstås i Kenya, som Obamas far kom från. Där utlystes nationell helgdag och börsen glädjeskuttade.

#bild=456085#I Johannesburg finns Elizabeth Sidiropoulos som är chef för det sydafrikanska utrikespolitiska institutet och som var med i Konflikt tidigare i höstas. När Konflikts Marie Liljedahl ringde upp henne efter Obamas seger hade hon fortfarande inte riktigt hämtat sig från de starka känslor som segern hade väckt. Men hon pekade också på Sydafrika som ett exempel att ta lärdom av - Sydafrika, som 1994 var en inspiration för världen har haft problem med att leva upp till de väldiga förväntningar som fanns. Och det, misstänker Elizabeth Sidiropoulos, kommer att bli en utmaning för Obama också.
#ljud=1348842#
#länk=111172#
#länk=111173#

Prograledare: Agneta Ramberg
Producenter: Marie Liljedahl och Daniela Marquardt