Kropp & Själ

Fröer, frukter och bär har plötsligt fått epitetet SUPER. Detta för att de innehåller så gigantiska mängder nyttigheter att de nästan går att jämföra med medicin. Eller hur är det med Supermaten – håller den vad den lovar? Det handlar det om i dagens Kropp & Själ.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi tittar också närmare på antioxidanter som tycks kunna framkalla - istället för att skydda mot – cancer.

Gäster i programmet är bland andra Charlotte Erlanson-Albertsson. Professor vid

Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet och Hanna Eneroth, nutritionist vid Livsmedelsverket och Elisabeth von Essen, terapeut och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Rättesle:

I programmet säger Livsmedelsverkets expert att de rekommenderar högst 2 matskedar linfrön per dag. Det gäller hela linfrön, krossade linfrön rekommenderar de inte att man ska äta överhuvudtaget.

När ett barn föds brukar den första frågan till föräldrarna vara; Blev det en pojke eller en flicka? Ibland dröjer det innan föräldrarna kan svara på den frågan. Till exempel om barnet föds med disorder of sex development, DSD. Barnet är då född med könsorgan som bär spår av både man och kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För Sofia och Alexander var de första dagarna på BB fyllda av förvirring och oro. Under graviditeten hade de fått reda på att de väntade en flicka men efter förlossningen fick de tänka om. Barnets könstillhörighet var oklar och det tog flera dagar innan pusselbitarna hade fallit på plats och barnet fick ett personnummer och ett kön.

I Sverige måste alla ha en könstillhörighet och ett team med specialister utreder vilket kön barn som föds med oklar könsidentitet har. I Tyskland är det numer tillåtet med ett tredje kön och man kan skjuta på beslutet om kön tills barnet själv kan vara med att fatta beslut.

Gäster i studion är Louise Frisén, docent i barn och ungdomspsykiatri, Anna Nordenström, överläkare och barnendokrinolog och Kjell Asplund, ordförande i Statens medicin-etiska råd, SMER.

Christina Svensson flög inte på 20 år. Hon var rädd för att förlora kontrollen inför de andra människorna ombord. Hon var rädd att planet skulle störta. Hon var rädd att det skulle ta lång tid, och för all den rädsla hon skulle behöva uthärda innan själva smällen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens program handlar om hur du kan hantera din flygrädsla. Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och berätta hur din flygrädsla ter sig. Gäster i studion är psykologen Erik Matton och flygvärdinnan Anette Jernström.

Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00. Telefonnummer: 08- 215 216

Michelle Warren undviker ofta att berätta vilken cancerform hon har. Hon vill inte att någon ska tro att hon orsakat sjukdomen själv, vilket många tror om de hör diagnosen lungcancer. Jag har aldrig rökt, brukar hon lägga till för att intyga sin oskuld. Personer med andra former av cancer som på något sätt kan kopplas till livsstilsfaktorer behöver sällan stå till svars utan möter istället medlidande och omtanke. Dagens Kropp & Själ diskuterar varför just lungcancer har sådan låg status. Trots att det är den cancerform som dödar flest människor varje år satsas lite resurser på forskning och till och med läkare har förutfattade meningar om hur sjukdomen har uppkommit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jag har aldrig rökt, brukar Michelle lägga till för att intyga sin oskuld. Personer med andra former av cancer som på något sätt kan kopplas till livsstilsfaktorer behöver sällan stå till svars utan möter istället medlidande och omtanke. Dagens program diskuterar varför just lungcancer har sådan låg status. Trots att det är den cancerform som dödar flest människor varje år satsas lite resurser på forskning och till och med läkare har förutfattade meningar om hur sjukdomen har uppkommit.

Gäster i studion är: Roger Henriksson, chef för cancervården ör Stockholm och Gotland, Signe Friesland, överläkare vid onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Susanne Hobohm, som upptäckte sin lungcancer av en slump och nu vill sprida information om sjukdomen.

Larmrapporterna om hälsoriskerna med skiftarbete slås ofta upp stort. Man lever kortare, får försämrat minne, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och så vidare. Samtidigt är det många yrkeskategorier som måste jobba på udda tider och de är ofta väl informerade om riskerna. Dagens program handlar om hur man tacklar att ständigt byta dygnsrytm och om man verkligen behöver vara så oroad över sitt skiftarbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Man är ständigt jetlaggad, tung i huvudet och har huvudvärk, säger sjuksköterskan Camilla Garpemark om att byta från natt- till dagrytm.

Hon är 34 år och har jobbat skift i vården i tio år. Omställningen är svår och det är ett ständigt pussel för att lyckas sova på dagarna efter nattjobbet, men det finns också fördelar menar hon.

- Många som jobbar skift är nöjda med det, de får andra vinster som långa ledigheter, högre lön och mer dagsljus, berättar Johanna Garefelt, Stressforskningsinstitutet som studerat gruvarbetare i Kiruna.

Det finns också mycket man kan göra för att mildra jetlagkänslan och hälsoeffekterna. Att rotera skiften medsols och inte lägga morgonskiften för tidigt kan underlätta. Det pågår också försök med rött ljus för att göra omställningen av den biologiska klockan lättare. Dagsljus hjälper den som jobbar skift att ställa om till dag snabbare.

Medverkar i programmet gör också sömnforskarna John Axelsson och Torbjörn Åkerstedt, Maria Lennenäs Wiklund professor i hälsovetenskap och limousinföraren Mikael Pålsson.

Efter andra världskrigets slut uppdagades många grymma sanningar. I koncentrationslägren hade läkare och forskare utfört medicinska experiment på fångarna, experiment som präglades av sällsynt hänsynslöshet. Efter krigsslutet gick världen samman och formulerades de moderna medicinska etiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kända nazistiska forskningsprojekt är nedkylningen som syftade till att se hur länge en människa kan överleva i kallt vatten, och ett annat experiment handlade om hur länge man kan överleva på saltvatten. När forskningen blev känd reagerade forskare och allmänhet med bestörtning och den moderna medicinska etiken växte fram. Vid rättegångarna i Nürnberg efter världskrigets slut formulerades för första gången en offentlig kod för medicinsk forskning, Nürnbergkodexen 1947. Här slogs bland annat fast att informerat samtycke krävs, att forskningen skall ha goda konsekvenser för samhället och att riskerna för försökspersoner skall minimeras.

Dagens program handlar om vad som krävs av medicinska experiment idag och hur dagens forskare ser på resultaten som härstammar från lägren. En del kunskap som kom fram då används än idag och är svåra att bortse från.

Gäster i studion är: Niklas Juth, docent i medicinsk etik, Birgitta Forsman, docent i vetenskapsteori samt Tomas Flodin, hjärtläkare och fd ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.

Hur gick hälsan från nationell angelägenhet till ett individuellt projekt? De senaste decennierna har vi fått höra att vi borde ägna tid åt att vårda vår fullt fungerande kropp. Att vi borde flåsa och springa mer och dricka mindre vin, vi borde äta fler grönsaker och färre marmeladmackor, vi borde meditera mer, stressa mindre och sitta i skuggan istället för i solen, för att förebygga. Men hur mycket ansvar har vi själva för att förebygga ohälsa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är det rimligt av staten att kräva av människor att de följer vissa hälsoråd för att de ska få del av sjukvården? I vilken ände är det rimligt att börja om man till exempel vill dra ner på det ohälsosamma snaskandet - i tv-soffan en fredagskväll eller i chipsfabriken? Och när övergår hurtiga råd till förakt för den svage?

Medverkar: Wilhelm Kardemark, religionsvetare vid Göteborgs universitet, Karl Persson de Fine Licht, praktisk filosof vid Göteborgs universitet, Nanna Gillberg, forskare på Gothenburg research institute och Ingmar Skoog, professor och föreståndare för centret för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Programmet spelades in framför publik i Bältesspännarparken i Göteborg.

På en av Stockholms klubbar har fredagskvällen precis börjat. Men det finns en sak som skiljer den här klubben från andra - ingen alkohol serveras. Undersökningar bland svenska ungdomar visar att alkoholkonsumtionen gått ner det senaste decenniet, veckans program handlar om trenden att säga nej till alkohol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste åren har kändisar som Kim Kardashian och Jennifer Lopez har berättat om sina alkoholfria liv och det alkoholfria utbudet växer. Men fortfarande är normen att dricka och den som står över får räkna med frågor från omgivningen.

Synen på nykteristen har förändrats genom historien, när det tidigare var fokus på moral, går dagens nykterhetstrend snarare att förklara genom ett starkt hälsotänkande, berättar historikern Lennart Johansson. Gäster i studion är också etnologen Ida Hult och Anna Englund från CAN, centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Först ska jag bara; plugga, resa, göra karriär, renovera ett hus, skriva en bok, starta ett företag, driva ett pensionat, lära mig språk… och sedan; är jag för gammal. Dagens program handlar om när det egentligen är läge att skaffa barn och hur noga man bör vara med planeringen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De medicinska landvinningarna på fertilitetsområdet har öppnat för nya möjligheter att bli gravid långt upp i åldrarna. Det går att få barn på egen hand utan partner och till och med om man saknar livmoder kan man nu bli gravid och bära ditt eget barn. Men samtidigt med möjligheterna har beslutsvåndan många gånger ökat.

Fertilitetsforskaren Outi Hovatta, Jan Aronsson, filosof och leg existentiell psykoterapeut och Tanja Tydén, barnmorska och professor i vårdvetenskap gästar programmet.

Redan nästa år kan det födas barn med dna från tre föräldrar. Nyligen blev så kallat mitokondrieutbyte tillåtet i Storbritannien och från och med i höst kan brittiska läkare ansöka om att få använda tekniken. Nu väntar hoppfulla föräldrar som önskar att deras barn ska slippa svåra ärftliga sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vicky och Keith Newell håller sin lilla dotter mellan sig. Ettåriga Jessica har brunt hår och stora runda ljusgröna ögon med ögonfransar
som slår ända upp till ögonbrynen när hon blinkar, men hon har en tom blick och går tillbaka i utvecklingen. Hon har Leighs syndrom, en ärftlig mitokondriesjukdom som påverkar
många av kroppens funktioner. De finns inget botemedel och föräldrarna vet att deras dotter kommer att dö under sina första levnadsår.

Nu vill familjen skaffa fler barn, men risken är stor att sjukdomsanlaget följer med igen. Deras hopp står till den metod som nyligen godkändes i Storbritannien och som innebär provrörsbefruktning med anlag från tre personer. Man byter ut
en liten del av arvsmassan i kvinnans ägg som orsakar sjukdom till friskt DNA från
en donator. Landet är först i värden med att godkänna tekniken och ännu har inget barn fötts med den. Dagens Kropp & Själ handlar om de metoder som finns idag för att hjälpa människor att få biologiska barn.

Gäster i studion är Karin Wilbe Ramsay, från Statens medicinsk-etiska råd, SMER och Jan Olofsson, överläkare och områdeschef för Reproduktionsmedicin på Karolinska sjukhuset.