Kropp & Själ

Det är svårt att göra det på beställning men när du gör det så bubblar det ofta upp av sig själv. Som ett fniss, rungande skratt eller ett rent asgarv. Du skrattar mer än du tror, många gånger per dag och ofta när du umgås med andra människor. Dagens program handlar om vad som händer i kroppen när du skrattar och hur man kan använda sig av humor i vården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skrattet är ett uråldrigt sätt att kommunicera och behöver inte ha med humor att göra säger psykologen Lena Dur Högnelid som vill få oss att öva skrattmuskulaturen. Då blir vi smartare, mindre stressade och mår bättre säger hon.

Medverkar i programmet gör också: Dan Hasson, stressforskare, psykiatrisjuksköterskan Anna-Lena Öhlén som tycker att humor är ett viktigt redskap i vården, Carolyn Mcgettigan, hjärnforskare vid Royal Holloway University of London och Henrik Schyffert.

På bara några år har merparten av Sveriges befolkning skaffat en. Med den håller vi kontakt med omvärlden, hittar information, roar oss, utför ärenden. I var och varannans ficka ligger numer en smart mobiltelefon, och många av oss tycker att den tar för mycket tid och uppmärksamhet. Dagens program handlar om hur de smarta mobiltelefonerna har förändrat oss och våra vardagsliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ögat blivit större av att vi oftare korsar blicken ner i läsplattor, mobiler och böcker, säger ögonprofessor Jan Ygge. Vi har blivit smartare och snabbare, men också slarvigare och mer distraherade, säger hjärnforskaren Torkel Klingberg. Det faktum att vi alltid har den med oss skapar också möjligheter att ta del av terapier på ett nytt sätt, att arbeta med våra beteenden i vardagen.

Medverkar i programmet gör också: Jonna Bornemark, filosof, Hoa Ly, som nyligen disputerade på en avhandling i psykologi om hur man kan behandla deprimerade personer via smartphone, Alexandra Weilenmann som bla forskar om hur ungdomar socialiserar och kommunicerar och Fred Nyberg, professor i beroendeforskning.

Många känner igen sig i uttrycket ”jag har svårt för auktoriteter”, men vad menar man egentligen när man säger så? Navid Modiri, kommunikatör och artist säger att det egentligen handlar om att han har svårt att ta instruktioner från någon annan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi besöker ett informationsföretag i Hälsingland där man helt har slopat cheferna. De 90 anställda bestämmer själva vad de ska göra och sätter lönen på varandra.

Hur påverkas vi av andra i auktoritära situationer? Milgram, Ash och Zimbardo är efternamnen på tre psykologiskt intresserade män som på olika sätt med sina experiment lyckats visa att vi beter oss på ett förbluffande sätt.

Medverkar gör bland andra: Torun Lindholm, professor i psykologi och socialpsykologi, Roland Paulsen, doktor i sociologi, Karin Tenelius, ledarskapsutvecklare och Björn Lundén som grundat ett företag utan chefer.

Träning har blivit vår tids hälsomantra. Alla ska träna, svettas och ta i, ju mer desto bättre. Den som tränar hårt och mycket kan sätta upp sitt senaste maraton på sitt CV. Men hur bra är hård styrketräning och långlöpning för oss i långa loppet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kardiologen Mårten Rosenqvist varnar för förmaksflimmer och rytmrubbningar i hjärtat vid allt för hård träning. Bloggaren PT-Fia, Sofia Sjöström, gick själv in i väggen och fick ändrad syn på sin träning, från att börja varje morgon med militärträning till att lyssna till kroppens signaler. Medverkar gör också Sverker Sörlin, idéhistoriker, James O´Keefe, kardiolog, Karin Henrikson Larsén och Mats Börjesson, forskare vid Gymnastik och Idrottshögskolan och ortopeden Hans Törnqvist.

Dessutom besöker vi en crossfitlokal i Stockholm och träffar Helena Havlund som tränat crossfit i ett drygt år. Det amerikanskt träningskonceptet har blivit omdiskuterat för sina hårda träningsideal. Fuska aldrig och ge aldrig upp lyder träningsfilosofin.

Matilda var 14 år och en vanlig tonåring som fungerade bra i skolan. Men i samband med en två veckor lång kräksjuka förändrades allt. Hon fick tvångstankar, separationsångest, kraftig viktuppgång, gick tillbaka i utvecklingen och hade svårt att klara av de mest enkla uppgifter i vardagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frågetecknen är fortfarande många kring sjukdomen PANDAS eller PANS. Tillståndet drabbar barn och unga och innebär ett snabbt insjuknande i tvångssymptom, tics och tillbakagång i utvecklingen. Sjukdomen har diskuterats allt mer de senaste åren, men ingen vet vad den beror på eller hur den ska behandlas. Kritiker menar att ett allt för stort fokus på PANDAS kan göra att man missar andra sjukdomar.

I programmer medverkar bland annat Christian Rück, psykiatriker vid Karolinska institutet, Henrik Pelling, psykiatriker vid BUP i Uppsala och Gunilla Gerland från Patientföreningen SANE.

Dagens Kropp & Själ fortsätter med temat föräldraskap och diskuterar vad som är förälderns viktigaste roll i barnens liv. Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och berätta vad du tänker om hur det är att vara förälder idag. Hur ska man se på alla expertråd och kurser i föräldraskap och hur ska en förälder vara?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gäster i studion är Karin Enqvist, socionom och psykoterapeut, Martina Montelius författare och dramatiker och Karl Eder psykolog och författare.

Kommentar till programmet:

I det direktsända programmet tog en av gästerna ett exempel där det kan framstå som att Jehovas vittnen tror på helvetet. Efter programmet har medlemmar från Jehovas vittnen hört av sig och påpekat att det är en feltolkning och att de inte tror på helvetet. Vi beklagar om bilden blev missvisande.

Vad kommer dina barn att säga om dig när de är vuxna? Tänk om du gjorde allt fel? För många av dagens föräldrar har barnen blivit ett projekt som måste lyckas och ska visa på föräldrarnas framgång som uppfostrare. Dagens Kropp & Själ diskuterar vad det gör med oss och hur det i längden påverkar barnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi följer med på kurs där föräldrar lär sig att älska sitt barn och att sätta mål för föräldraskapet. Mycket handlar om att byta perspektiv och fokusera på det som är positivt och fungerar istället för att uppmärksamma det som är fel.

Dessutom handlar det om barnens position i samhället. Har barn för mycket makt? Eller för lite? För några år sen lanserades begreppet childism - som syftar till att förstärka barns inflytande i samhället.

Gäster i programmet är: Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet, Marie Mandel, barnpsykolog och psykoanalytiker och Helene Brembeck, professor i etnologi vid Göteborgs universitet.

Att säga att någon är snål är ungefär detsamma som att säga att någon är dum eller ful. Men det finns andra sätt att se på snålhet. Författaren Bengt Ohlsson säger att snålhet är en bra egenskap. Det betyder att man är noggrann och pålitlig. Slösaktiga och slarviga människor framställs ofta som sköna människor, men kan det verkligen vara sant att de inte har en aning om vad saker kostar och vem som betalar? Är det i själva verket en förtäckt snålhet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens Kropp & Själ diskuterar vad som menas med att vara snål och om hur snålhet kan gestalta sig på olika sätt.

Uwe Dulleck har i sin forskning vid universitetet i Queensland sett att snålhet inte bara drabbar omgivningen utan även den snåle själv. Att vara snål gav större stresspåslag jämfört med att dela med sig.

Gäster i programmet är socialpsykologen Björn Edlund, hjärnforskaren Katarina Gospic och filosofen Dan Munter.

När Trude Lorentzen är tonåring blir hennes mamma svårt deprimerad. Trude försöker hålla skenet uppe, hänger tvätt i trädgården för att grannarna inte ska ana något. Men Trudes mamma mår bara sämre och det slutar med att hon tar sitt liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans program vänder blicken mot den anhörige. 100 000 barn uppskattas ha en förälder som vårdas inom psykiatrin. Margareta Östman, professor i hälsa och samhälle vid Malmö högskola, har i sin forskning sett att barnen ofta känner sig ensamma. Det är svårt att vara barn i en tillvaro där ens förälder ena stunden är glad, för att nästa stund förändras.

I en familj kan ett barn med funktionsvariationer kräva mycket tid, energi och kraft. Finns det ett syskon så är det lätt hänt, kanske till och med oundvikligt att det syskonet påverkas av att föräldrarnas fokus riktas mot den som kräver det mest. Wilhelm Hjelm berättar om sin uppväxt tillsammans med sin autistiske lillebror.

Medverkar i programmet gör också Pirjo Stråte från anhörigföreningen SPES och Niklas Wilén, psykolog, specialiserad på autism.

Fysisk aktivitet på recept har hyllats som ett sätt att öka folkhälsan - men nu kommer kritik mot metoden. Läkaren och debattören Göran Sjönell anser att det inte är läkarens uppgift att ordinera motion, men andra håller inte med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En uppstickare på området är "kultur på recept". I en del landsting kan läkare nu förskriva körsång, dans och måleri till patienter med lättare psykisk ohälsa. Var ska gränsen dras för vad som ska skrivas ut på recept? Och varför ska landstingen bekosta kulturaktiviteter och motion, när vi samtidigt har en debatt om att vårdens resurser inte räcker till?