
Sign up to save your podcasts
Or


När Trude Lorentzen är tonåring blir hennes mamma svårt deprimerad. Trude försöker hålla skenet uppe, hänger tvätt i trädgården för att grannarna inte ska ana något. Men Trudes mamma mår bara sämre och det slutar med att hon tar sitt liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans program vänder blicken mot den anhörige. 100 000 barn uppskattas ha en förälder som vårdas inom psykiatrin. Margareta Östman, professor i hälsa och samhälle vid Malmö högskola, har i sin forskning sett att barnen ofta känner sig ensamma. Det är svårt att vara barn i en tillvaro där ens förälder ena stunden är glad, för att nästa stund förändras.
I en familj kan ett barn med funktionsvariationer kräva mycket tid, energi och kraft. Finns det ett syskon så är det lätt hänt, kanske till och med oundvikligt att det syskonet påverkas av att föräldrarnas fokus riktas mot den som kräver det mest. Wilhelm Hjelm berättar om sin uppväxt tillsammans med sin autistiske lillebror.
Medverkar i programmet gör också Pirjo Stråte från anhörigföreningen SPES och Niklas Wilén, psykolog, specialiserad på autism.
Fysisk aktivitet på recept har hyllats som ett sätt att öka folkhälsan - men nu kommer kritik mot metoden. Läkaren och debattören Göran Sjönell anser att det inte är läkarens uppgift att ordinera motion, men andra håller inte med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En uppstickare på området är "kultur på recept". I en del landsting kan läkare nu förskriva körsång, dans och måleri till patienter med lättare psykisk ohälsa. Var ska gränsen dras för vad som ska skrivas ut på recept? Och varför ska landstingen bekosta kulturaktiviteter och motion, när vi samtidigt har en debatt om att vårdens resurser inte räcker till?
Måna Barsch har levt med kronisk smärta sedan hon var barn. I tonåren blev besvären så svåra att hon hoppade av gymnasiet och i många år har hon undvikit att göra saker hon tycker om av rädsla för att det ska göra ont. Men med en relativt ny psykologisk metod har hon lärt sig att leva med smärtan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Dagens program handlar om hur man med hjälp av ACT, Acceptence and commitment theory, kan hantera kronisk smärta. Metoden bygger på att det inte går att bli av med smärtan, men däremot kan man bygga upp nya mål och hitta nya sätt att leva med den.
Deltar i programmet gör: Rikard Wiksell, psykolog och en av grundarna av sektionen för beteendemedicinsk smärtbehandling vid Karolinska sjukhuset i Solna, Graciela Rovner, fysioterapeut som doktorerat på vilka patienter som kan hjälpas av ACT vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, Anna Evertsson från Fibromyalgiförbundet ochJonas Broman, professor i neurobiologi vid Linköpings universitet.
Att hjälpa en annan människa i nöd ger en känslomässig belöning till den som ger. Samma delar av hjärnan aktiveras som när vi till exempel äter choklad. Och viljan att hjälpa styrs till stor del av känslor. Vi ger till exempel hellre pengar till människor som drabbats av en plötslig naturkatastrof än till människor som lever i ett konfliktdrabbat område.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Dagens Kropp & Själ handlar om vad som väcker vår vilja att hjälpa och hur vi påverkas av att försöka rädda andra. Gäster i programmet är Daniel Västfjäll, professor i psykologi vid Linköpings Universitet och Cecilia Jonsson, Cecilia Jonsson forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitet i Växjö.
Mjölk ger inte starka ben, vi äter inte för mycket salt och vi blir inte sjuka av att sola. Många etablerade sanningar har fått sig en törn och gamla teorier har kastats över ända under 2014. Kropp & Själ blickar tillbaka på hälsoåret och sammanfattar några av de viktigaste händelserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I programmet berättar vi bland annat om den omdebatterade diagnosen Shaken Baby Syndrome, om g-punkten som inte finns och om Marie Picasso som gick med en oupptäckt hjärntumör i flera år.
GOTT NYTT ÅR! Vi hörs 2015!
I stort sett alla barn som föds döva idag kommer att kunna höra och tala. Dagens Kropp & Själ handlar om den tekniska utvecklingen och förbättrade operationsmetoder har inneburit en revolution för den som förlorat sitt hörselsinne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
9-åriga Max Rosling säger att han har robotöron. Han fick en hjärnhinneinflammation och förlorade hörseln när han var 15 månader gammal, men hör idag med hjälp av kokleaimplantat i båda öronen.
Catherine Forsberg längtar efter att höra musik och att prata med sitt barnbarn i telefon. Hon är svårt hörselskadad sedan tonåren och hörseln har successivt försämrats. Vi följer henne in i operationssalen och är med när implantaten slås på och hon hör igen.
Men alla ser inte lika positivt på utvecklingen.
- När man väljer kokleaimplantat väljer många tyvärr bort något annat som också är viktigt nämligen teckenspråk, säger Hanna Sejlitz, ordförande för Sveriges Dövas Riksförbund. Språk är ömsesidigt. Vi vill se att barnen får så många kommunikationsmöjligheter som möjligt, då får man möjlighet att bygga upp stark identitet och självkänsla.
Här nedan publiceras programmet även i en utskriven version.
Kropp & Själ träffar två par som håller ihop och diskuterar vad det är som gör att vissa klarar av det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När Mirja och Edvin träffades i tonåren kände de att de skulle vara ihop hela livet. Nu har det gått åtta år och de har två barn. För Angelica och Fredrik var det inte lika självklart. När de träffades under gymnasietiden hade de inga planer på att de skulle vara ett par än idag, 25 år senare. Det handlar bara om att man får bestämma sig, säger Fredrik. Kropp & Själ träffar två par som håller ihop och diskuterar vad det är som gör att vissa klarar av det.
Amerikansk relationsforskning visar att vänlighet och tillit är det som avgör hur lång en relation blir. Men var kommer idealet ifrån att den livslånga kärleken är något att sträva efter? Gäster i programmet är bland andra Sara Isling, psykolog och parterapeut samt Olle Waller, sexualrådgivare.
Anna Laurell slutade med balett när hon var sjutton år och letade efter en ny motionsform. Hon klev in i boxningshallen med några tjejkompisar och hade aldrig tänkt att slå mot någon, men hon ändrade sig. Idag är hon 34 år och satsar mot medalj i boxning i OS om två år.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Dagens program handlar om en av de allra tuffaste och mest omdiskuterade klassiska sporterna som plötsligt blivit attraktiv för kvinnor som närmar sig 40-årsåldern.
Åsa Sandell var 37 år när hon debuterade som proffsboxare och ett år äldre när hon slog igenom i matchen mot Laila Ali. Hon beskriver sporten som suverän träning för hela kroppen som ger kondition, koordination, styrka och explosivitet. Men boxning på tävlingsnivå är också riskfyllt och ny forskning visar att hjärnskakning tar längre tid att läka än man trott.
Medverkar programmet gör också: Sanna Neselius, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och förbundsläkare för Svenska Boxningsförbundet, Emma Pihl Skoog, doktorand i historia vid Stockholms universitet, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
När Marléne Rhodin Näsvall flyttade till Östersund efter ett liv i storstan ville det sociala livet inte ta fart. Hon saknade vänner och ensamheten blev allt starkare, trots att hon gick på kurser och försökte träffa folk på krogen. Men inget resulterade i varaktig vänskap och hon började isolera sig allt mer. Vändningen kom när hon startade en Facebookgrupp för ensamma människor i Jämtland. Gruppen fick snabbt många medlemmar och Marléne fick flera vänner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Dagens program handlar om ensamhet och längtan efter gemenskap. Det är ingen slump att frågan blir mer aktuell när vi börjar närma oss julmånaden som mer än någon annan förknippas med umgänge med nära och kära. Du som lyssnar kan ringa det direktsända telefonväkteriet och berätta om hur du ser på gemenskap och stunder av ensamhet. Gäster i programmet är Anna Kåver, psykolog och Peter Strang, cancerläkare och författare till boken ”Höra till”.
Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00. Telefonnummer: 08- 215 216
Snorande näsor, vinterkräk och febriga pannor. Dagissmittorna härjar på förskolan och det är inte ovanligt att den ena infektionen avlöser den andra. Dagens program handlar om vad man kan göra för att minska smittspridningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På förskolan Bakgården i Göteborg jobbar man aktivt med att få ned antalet sjuka barn. Förskolepersonalen har utbildats inom hygien och man har ändrat rutiner. Tyghanddukarna är borta och det byts plasthandskar efter varje blöjbyte. Även barnen är insatta i hygienprojektet.
- Om man inte tvättar händerna kan man få lite bajs och kiss på maten och då kan man bli sjuk, säger 5-åriga Ester.
Hon är van vid att tvätta händerna flera gånger om dagen, mellan fingrarna på handflatorna och tummar, hon visar gärna de små barnen hur de ska göra.
Gäster i programmet är Hans Fredlund, smittskyddsläkare från Örebro och Johan Lindh, parasitolog och forskare vid Uppsala universitet.
From the publisher's feed