Kropp & Själ

Kropp & Själ

By Sveriges RadioSociety & Culture
Download on the App Store

Kropp & Själ episodes

  • Vad vill du veta om dina gener?

    Du spottar i ett litet plaströr och skickar det för analys. Svaret kommer per post eller via en hemsida inom några veckor. Tekniken är enkel och har funnits i några år nu, men frågan är vad vill du egentligen veta om dina gener? Och vad ska du ha informationen till?#bild=2186559# Vetenskapsjournalisten Lone Frank vågade inte gå på mammografi, hon ville inte få reda på att hon också hade bröstcancer, den sjukdom som tog död på både hennes mamma och mormor. Men sedan tog nyfikenheten över, hon ville veta vilka anlag hon bar på, och gjorde ett dna-test. I dagarna kommer hennes bok om genteknik ut på svenska och hon tror själv att alla inom en snar framtid kommer att testa sin arvsmassa. Dagens program diskuterar vad vi ska med den här kunskapen till, och vad man egentligen kan utläsa ur sin arvsmassa. En förhöjd risk är ju trots allt bara en risk, och mycket annat spelar in för om du ska utveckla en viss sjukdom.

    För 37-åriga Ylva Rugentin utlöste DNA-testet en kris, då hon fick veta att hon har ärft sin mammas anlag för Huntingtons sjukdom. Men idag är hon glad att hon gjorde testet och fick veta vad som väntar.
    Gäster i programmet är Ulrika Hösterey Ugander, psykolog och genetisk vägledare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Emma Tham, läkare i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt Johan Björkegren, forskare vid Karolinska Institutet och medicinsk rådgivare på ett företag som säljer dna-test till privatpersoner.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min
  • Bantarens svåraste match

    #text=4989310#

    Att banta är ingen konst. De flesta överviktiga har gjort det med framgång många gånger. Det svåraste kommer sedan, när målvikten är uppnådd och suget efter kalorierna börjar ta över. Att hålla vikten blir ofta en livslång och stenhård kamp. Och emot sig har man inte bara dåliga vanor utan också en stark biologisk drift. Forskaren Joseph Proietto vid universitetet i Melbourne i Australien har visat att personer som minskat i vikt har förändrade hormonnivåer långt efter själva viktnedgången. Det kan påverka både förbränningen och känslan av hunger och gör det extra svårt att hålla sig kvar vid den lägre vikten man lyckats komma ner i. Dagens program diskuterar varför det är lätt att banta men sedan så oerhört svårt att hålla vikten. #bild=2182209#
    Johanna har lyckats hålla sin matchvikt i två år, men det innebär en ständig kontroll på vad hon äter, har hon inte det rusar vikten genast iväg. Kim har blivit 45 kilo lättare och vittnar om att varje lunch, middag och inköpstillfälle i mataffären handlar om att välja rätt. Suget och drogen finns där hela tiden ungefär på samma sätt som för en nykter alkoholist.
    Gäst i programmet är Signy Reynisdottir från överviktscentrum vid Norrtulls Sjukhus.
    Dessutom handlar det om mer eller mindre lämpliga sätt att mäta övervikt och om det allt vanligare risktillståndet fettlever.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min
  • Silikonskandalerna

    De skandalomsusade bröstimplantaten från Frankrike sprider skräck bland tusentals kvinnor. I Sverige har drygt 4000 kvinnor fått undermålig silikon inopererad i kroppen men ingen verkar kunna ställas till svars. Myndigheterna i Sverige råder de drabbade kvinnorna att behålla implantaten så länge de inte orsakar påtagliga besvär. Men den här skandalen är inte den första. Bröstimplantat i allmänhet och silikon i synnerhet har länge varit omstridda och larmen har avlöst varandra. Dagens program blickar bakåt och hittar en implantathistoria kantad av skandaler.

    Vi möter Jessica Lejkemo som bär de ökända PIP-implantaten och ständigt är orolig för att giftet ska läcka ut i kroppen. Medverkar gör också Gert Bruse, utredare på Läkemedelsverket som noga följer analyserna av de förbjudna implantaten och Anders Tegnell, avdelningschef på Socialstyrelsen. För 40-åriga Krista har den senaste skandalen inte påverkat beslutet att förändra sig, hon litar på att det kommer att gå bra när hon lägger sig på operationsbordet om ett par dagar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min
  • Alla brustna hjärtans dag

    När Jonas och hans fru kom hem från semestern sa hon plötsligt som det var. Att hon hade träffat en annan man. Som hon hellre ville leva med. På fyra sekunder var det nio år långa förhållandet över.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Kvar blev Jonas med sin ensamhet och förtvivlan. Han bearbetade sorgen och saknaden på sin blogg och ett par år senare har han nu släppt taget. Dagens program handlar om vad som är mest jobbigt med att bli lämnad och om vad man kan göra för att gå vidare. Om man har svåra separationer tidigare i livet eller om man blir lämnad för en annan person kan det vara extra svårt när förhållandet tar slut.

    Hjärtesorg kan också påverka rent fysiskt. Syndromet "brustet hjärta" drabbar framför allt kvinnor och kan utlösas av extrem stress berättar Karin Schenk-Gustafsson, professor i kardiologi vid Karolinska institutet.
    Att göra sig av med saker som påminner om gammal kärlek kan vara ett sätt att gå vidare. På Museum of broken relationships i Kroatien samlas föremål som tidigare älskande skickat in. Här finns bland annat en protes från krigsveteranen som förälskade sig i sin sjuksköterska och en svensk 100-kronorssedel från en tjej som blev kär i en svensk, men fick nobben innan hon använt upp pengarna.

    Ring till det direktsända telefonväkteriet och berätta om dina erfarenheten av hjärtesorg. Psykologen Jenny Jägerfeld lyssnar och svarar på hur du kan göra för att komma vidare.


    55 min
  • Stressa upp

    #text=4952547#

    Stress var för länge sedan en central mekanism för vår överlevnad, men idag förknippas det mest med något dåligt. Man blir sjuk av stress, bankerna är stressade och dubbelarbetande småbarnsföräldrar och unga tjejer är stressade, och inför jul är vi alla mer eller mindre stressade. Men vad menar vi egentligen när vi talar om stress? Idéhistorikern Maria Björk tycker att begreppet stress blivit urvattnat och att vi borde skilja på olika typer av stress, den lättare hämta-på-dagis-stressen borde skiljas från svårare posttraumatisk stress till exempel.
    Dagens program tar reda på hur man kan vända stressen till den positiva kraft den en gång var och undvika att den tar över tillvaron helt och hållet.
    För brandmannen Bosse Sjödin är stressreaktionen helt avgörande när larmet går och han ska fokusera på att rädda liv. För att det inte ska bli övermäktigt är kontroll viktigt, och att vara förberedd på uppgiften. Forskningen visar att det som händer mellan stresstopparna är betydligt viktigare för hur man mår än det höga tempot och stresspåslaget i sig.
    Gäster i studion är också stressforskarna Marie Söderström och Dan Hasson.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min
  • Du luktar sjuk

    #text=4939282#

    Hundar har en extraordinär förmåga att lukta sig till sjukdom och det är något som kan utnyttjas inom vården i framtiden. Dagens program besöker hundarna som lär sig hur lungcancer luktar. Faller det väl ut kommer man att kunna hitta sjukdomen i ett tidigt stadium och på så sätt rädda många liv.
    Även vi människor kan känna igen lukten av en sjuk individ om än inte lika starkt. Men också andra saker än sjukdom kan påverka vilken odör vi ger ifrån oss. En stressad person som sovit lite luktar annorlunda än en utsövd och nervarvad, på samma sätt kan matvanor och ålder spela in för hur vi luktar. Programmet undersöker hur kroppsdofter uppstår och hur de uppfattas. Gäster i studion är bland annat Hirsh Koyi, överläkare vid lungmottagningen på Gävle sjukhus och Mats Olsson, luktforskare och professor i psykologi vid Karolinska Institutet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min
  • Varför får man spotta på en rökare?

    #text=4926708#

    År 2012 är en rökare inte bara någon som röker. En rökare får räkna med att bli ifrågasatt för sitt beteende hela tiden, en rökare är en person som inte vet sitt eget bästa, en rökare har liv på sitt samvete och kan bli nekad operation på grund av sin rökning. Dagens program diskuterar hur attityden mot rökare har förändrats och hur det påverkar viljan att röka. Har man rätt att bestämma över sin egen hälsa, och varför är just rökning det av alla destruktiva beteenden som utomstående anser sig ha rätt att klaga på? Knappast någon har väl missat att rökning är skadligt för hälsan, men de argumenten biter inte alltid, rökning ökar till exempel bland tjejer i 15-års åldern.
    Inom populärkulturen har bilden av rökaren förändrats radikalt sedan 50-talet, från att skildra en glamorös livsstil till att förknippas med utslagen underklass. Vi träffar Ulrika Torell, forskare i kulturhistoria som har studerat hur rökning framställs i veckopress och reklam. Även antirökkampanjerna har genomgått en förändring. På 70-talet var den försiktig och försynt, på 90-talet var det istället skrämselpropaganda som gällde med affischer på död lungvävnad och cancersvulster. Margareta Haglund har arbetat mot rökning i över 30 år.
    Gäster i programmet är Hans Gilljam, ordförande för Läkare mot Tobak, Peter Wirbing, beroendeterapeut samt filosofen Karim Jebari.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min
  • Mardrömmar

    #text=4913285#

    De allra flesta har någon gång mardrömmar. Poeten Jonas Lindh njuter av sina och försöker till och med frammana de hotfulla upplevelserna i sömnen. Andra lider och plågas av sina, och önskar inget hellre än att bli av med dem. Hittills har det inte funnit så mycket hjälp att få när man lider av återkommande mardrömmar, men nu testas nya sätt att behandla. Dagens program handlar om hur man påverkas av och kan hantera sina mardrömmar. I det direktsända telefonväkteriet kan du som lyssnar berätta om egna erfarenheter och ställa frågor till psykologerna Viktor Kaldo och Susanna Jernelöv.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min
  • Tystnadsplikten i informationsamhället

    Detta program sändes första gången i september 2011.

    Barnläkaren Jonas skriver om sin arbetsvardag i bloggen. Till exempel kan det handla om en liten flicka som får ett astmaanfall hemma hos farmor eller om larmet som kommer mitt i natten och det nyfödda barnet där navelkatetern inte fastnar.
    Det är inte bara privatpersoner som blivit flitiga användare av sociala medier - även läkare och vårdpersonal är aktiva bloggare och twittrare - och vi funderar vi kring vad som händer med tystnadsplikten i informationssamhället.
    Och så talar vi om vad som står i en sjukjournal och om vem som har tillgång till den. Just nu pågår arbetet med att samordna informationen hos olika vårdgivare i så kallade sammanhållna journaler. Med sådana kan en behandlande läkare lättare hitta information om dina sjukdomar, din medicinering och behandlingar från sjukbesök du genomgått tidigare. Målet är att underlätta för sjukvården och öka kvalitén, men kritiker menar att dessa journaler är ett hot mot integriteten.
    Gäster i studion är Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd samt Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min
  • Sluta ge barnen beröm!

    #text=4889488#

    Ett barn som får beröm för minsta lilla sak blir beroende av beröm och får dålig självkänsla, det menar den danska familjeterapeuten Jesper Juul. I årets första Kropp & Själ är han på besök i studion och berättar om hur han tycker att man ska visa sina barn att man älskar dem.
    Så blickar vi tillbaka på året som gått, ett program som väckte många reaktioner var det som handlade om hur man avgör om en person är arbetsför eller inte. Maria berättade om när hon fick sin arbetsförmåga bedömd genom att skära till en fruktsallad. En av alla de som hörde av sig var Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi vid Umeå universitet. Hon har ordnat en kurs för arbetsterapeuter för att råda bot på den förvirring som råder inom hennes arbetskår när det gäller att bedöma vem som är frisk nog att kunna arbeta.
    Dessutom handlar det om förmågan att planera sin framtid. Är det medfött eller något man lär sig, och vad är vitsen med att skriva ner sina planer i en kalender? Kognitionsforskare Mathias Osvalth reder ut begreppen.
    Tre dagar in på det nya året har många avlagt löften om ett nytt och hälsosamt liv och ännu har dessa löften kanske inte brutits. Men vi kollade upp hur det gick med det som lovades året innan, lite si och så visade det sig.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    55 min

About Kropp & Själ

From the publisher's feed

Frågor om hälsa, svar om livet. Journalistik som känns.