Kulturlivet med Gunnar Bolin

För författaren Sigrid Combüchen är tangodansaren Osvaldo Zotto en av de främsta och hon har älskat tango sedan barnsben: "Tangon förkroppsligar i sin oerhörda mångsidighet väldigt mycket av vad jag känner och tänker – och känt och tänkt, alltid"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Osvaldo Zotto (1963-2010) föddes i Argentina och växte upp i ett område i Buenos Aires som präglades av tangodans. Zotto utvecklade sin egen stil och blev ett av dom största namnen inom tango känd för sin minimalistiska, eleganta och känslosamma stil. Han och mångåriga danspartnern Lorena Ermocida var också omtyckta tangolärare. Under många år var dom även ett par privat. Osvaldo Zotto dog av en hjärtattack i sitt hem i Buenos Aires 2010.

Sigrid Combüchen är författare och kulturjournalist. Hon var 18 år när hon debuterade som författare 1960 med romanen "Ett rumsrent sällskap" och har sedan dess gett ut ett stor antal böcker, exempelvis "Korta och långa kapitel", "Byron, en roman", "En simtur i sundet", "Den umbärliga – en bok om Ida Bäckmann" och "Sidonie och Nathalie". Sigrid Combüchen har fått många litterära utmärkelser och 2010 belönades hennes "Spill. En damroman" med Augustpriset.

I avsnittet medverkar också litteraturvetaren, kulturskribenten och tangoexperten Fredrik Agell.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Otis Redding har en särskild plats i författaren Kjell Westös minne: ”Hans varma, intensiva röst har följt mig ända sedan den vinterdag då jag som liten parvel hörde 'These arms of mine' strömma ur transistorradion.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Otis Redding (1941-1967) föddes i Georgia, USA. Han kallas för soulkungen och första framgången kom med singeln ”These arms of mine” 1962. Han skrev bland annat ”Respect” som den amerikanska medborgarrättsrörelsen gjorde till sin kampsång. 1967 hade han gjort megasuccé i Europa och fick sitt genombrott hos den vita publiken på Monterey-festivalen. I december samma år omkom han i en flygolycka, 26 år gammal. Då hade han precis spelat in ”Dock of the bay”, som postumt blev hans första listetta.

Författaren Kjell Westö är en av Finlands främsta författare. Han debuterade 1986 och har bland annat gett ut romanerna ”Drakarna över Helsingfors”, ”Vådan av att vara Skrake” och ”Hägring 38”. Musiken har gått som en röd tråd genom hans liv och han spelar själv gitarr. 2020 gavs den prisade och kritikerrosade ”Tritonus” ut – en roman där klassisk musik, pop, rock, soul och country spelar en stor roll i handlingen.

I avsnittet medverkar också Nathan Hamelberg, skribent, kommunikatör och musikkännare.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Författaren Mats Strandberg greps tidigt av svärtan i Astrid Lindgrens sagor: "Hon skyggade inte för det sorglig och att det kan vara jobbigt att vara barn – det kändes som att hon sa sanningen".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Astrid Lindgren (1907-2002) föddes i Vimmerby och började skriva redan i unga år. Hon debuterade 1944 och 1945 kom ”Boken om Pippi Långstrump” ut på Rabén och Sjögren. Boken gjorde succé, Lindgren fortsatte att arbeta på förlaget, men gav också ut nya böcker nästan varje år fram till pensionen. 1981 kom hennes sista roman, ”Ronja Rövardotter”, men fortsatte Astrid Lindgren fortsatte med bilderböcker och engagerade sig för barnens och djurens rätt och miljön.

Författaren Mats Strandberg har bland annat gett ut tre skräckromaner för vuxna – ”Färjan”, ”Hemmet” och ”Konferensen”. Han har också gett ut barnbokstrilogin om monstret Frank och Engelsfors-trilogin tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, där böckerna ”Cirkeln”, ”Eld” och ”Nyckeln” ingår.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

I avsnittet medverkar också litteraturvetaren och författaren Ulla Lundqvist, som skrev avhandlingen "Århundradets barn – Fenomenet Pippi Långstrump och dess förutsättningar" 1979.

Producent: Maria Götselius

Som åttaåring hörde kompositören Andrea Tarrodi Tjajkovskijs pianokonsert för första gången. Sedan dess är hon fast: ”Jag blundade, såg ett stort guldregn falla ner och det gör jag faktiskt fortfarande.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den ryska kompositören Peter Tjajkovskij (1840-1893) skrev flera symfonier, tre baletter och elva operor, till exempel ”Eugen Onegin”. Han hör till de stora romantiska tonsättarna och tog intryck av både europeisk och rysk musik. Privat var hans liv ofta turbulent, inte minst för att han var homosexuell, vilket var straffbart. Tjajkovskij avled 1893, bara nio dagar efter att han dirigerat premiären av den sjätte symfonin kallad ”Pathetique”.

Andrea Tarrodi är en av de mest uppmärksammade nutida svenska kompositörerna och hon har fått en mängd priser, bland annat en Grammis 2018. Hennes musik har uppförts på många håll i världen. ”Liguria”, ”Empíreo” och ”Ascent” är några av hennes verk. Hon var den första svenska kompositören som tonsatt ett verk för BBCs avslutningskonsert ”Last night of the proms” och hon har varit hus-tonsättare i P2, Sveriges radio.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Medverkar gör också koreografen Mats Ek, som gjort baletter till Tjajkovskijs musik – ”Svansjön”, ”Julia och Romeo” och ”Törnrosa” – samt Sara Norling, medarbetar på Sveriges radio P2 och programledare för Musikrevyn.

Producent: Maria Götselius

När författaren Agneta Pleijel som femtonåring läste Anne Franks dagbok greps hon omedelbart av det tragiska ödet, men också av hur den unga Anne skriver om relationen mellan henne och modern: "det är en mognadsprocess beskriven med hela det stilistiska registret – det är en författare som skriver!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anne Frank (1929 - 1944) föddes i Frankfurt, Tyskland. När Hitler kom till makten 1933 flyttade familjen till Amsterdam i Holland.

Redan som liten var hon mycket intresserad av att läsa och hitta på sagor och berättelser. På sin 13-årsdag fick hon en dagbok i present. En knapp månad senare, 5 juli 1942, gick familjen under jorden. De gömde sig i drygt två år och Anne Frank skrev hela tiden i dagboken, men också andra berättelser.

4 augusti 1944 upptäcktes de av SS och fördes till läger, först i Holland och senare Auschwitz. Anne och systern hamnade slutligen i lägret Bergen-Belsen, där de dog av tyfus och svält i februari 1945.

Endast fadern Otto Frank överlevde och tog hand om dagböckerna när han återvände till Amsterdam efter kriget. Den gavs ut första gången 1947 och på svenska 1953. Då var känsliga stycken strukna, till exempel de om Annes sexuella uppvaknande eller hennes såriga relation till modern. 1997 gavs den oavkortade originalutgåvan ut på engelska, 2005 på svenska i översättning av Per Holmer.

Agneta Pleijel är en av Sveriges främsta, kritikerhyllade och lästa författare med romaner som romandebuten ”Vindspejaren”, ”Lord Nevermore”, ”Fungi”, ”En vinter i Stockholm”, ”Spådomen – en flickas memoarer” och ”Doften av en man”.

Hon har också skrivit poesi, dramatik – bland annat ”Kollontaj” – och arbetat som kulturjournalist och kulturchef. Agneta Pleijels verk har översatts till många språk och belönats med en mängd priser. Hon är professor emerita och åren 1988–2015 var hon ledamot av Samfundet De nio.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Utan Joy Divisions sångare Ian Curtis hade kanske Dramatenchefen Mattias Anderssons yrkesbana inte blivit som den blev: "det fanns en inre livskänsla som talade otroligt starkt till mig - det inspirerade mig att börja skriva."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ian Curtis (1956–1980) föddes strax utanför Manchester i England och dog, bara 23 år gammal.

Som barn läste och skrev han mycket, särskilt poesi, men gillade också musik. 1977 gick han med i ett band – Joy Division – som snabbt blev ett av de främsta postpunk-banden i England.

Ian Curtis led av epilepsi och sjukdomen, medicinerna, alkohol och ett ständigt spelande och turnerande vid sidan om ett trassligt privatliv slet på honom. Mot slutet fick han epileptiska anfall under flera konserter. Dagen innan bandet skulle på sin första USA-turné i maj 1980, hängde han sig hemma i köket.

En månad senare släpptes EP:n med ”Love will tear us apart”, en låt som kallats för världens bästa.

Mattias Andersson är dramatiker, regissör, teaterchef och konstnärlig ledare för Dramaten. Han utbildade sig först till skådespelare på Teater- och operahögskolan i Göteborg, men började snart att skriva dramatik och regissera.

2006 blev han konstnärlig ledare för Backa teater i Göteborg. Mattias Anderssons uppsättningar har kritikerrosats och prisats både i Sverige och utomlands. Han har hyllats för sitt unika arbetssätt: att samla manusmaterial med hjälp av intervjuer, forskning, dokumentära berättelser och livsöden.

Några av alla uppmärksammade uppsättningar är ”Brott och straff”, ”The mental state of Sweden”, ”Idioten” och ”Acts of godness”.

Medverkar gör också Fredrik Wadström, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Mary Seacole har kallats den svarta Florence Nightingale. För teaterchefen Fransesca Quartey är hon en magnifik förebild: ”Ingen talade om för henne vad hon kunde göra eller inte. Ville hon till Krimkriget för att arbeta som sjuksköterska, då såg hon till att komma dit.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mary Seacole (1805-1871) föddes på Jamaica. Pappan var brittisk officer, mamman ägde ett pensionat och var sjukvårdskunnig. Mary gick i moderns spår.

När Krimkriget bröt ut på 1850-talet ansökte hon om plats i Florence Nightingales sjuksköterskebrigad, men blev nekad. Det hindrade henne inte. I stället reste hon till Krim för att driva egen verksamhet – med stor framgång.

Under åren efter Krimkriget var Mary Seacole en kändis. Hon skrev en självbiografi och stod det brittiska hovet nära.

Men Florence Nightingale gick till historien, medan Mary Seacoles namn föll i glömska. Hon återupptäcktes på 1980-talet och i början av 2000-talet röstades hon fram som den mest betydelsefulla svarta brittiska personen genom tiderna.

Fransesca Quartey är chef för Västerbottensteatern i Skellefteå fram till sommaren 2022. Hon är också regissör och skådespelare, utbildad i Göteborg, och har bland annat jobbat på till exempel Unga Klara och Dramaten i Stockholm.

Medverkar gör också den brittiska författaren Helen Rappaport, brittisk historiker, författare och expert på Mary Seacole.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

När komikern och konstnären Peter Apelgren köpte Zappas Apostrophe (') 1974, öppnade sig ett nytt musikaliskt universum. Där befinner han sig gärna varje dag sedan dess: ”Min familj tycker att det blir för mycket, jag tycker att det inte kan bli för mycket.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frank Zappa (1940–1993) föddes i Baltimore, USA. Han var en alldeles egen sorts artist med sin genreöverskridande blandning av doowop, rock, jazz, pop, konstmusik och rena ljudexperiment. Allt kryddat med satiriska, provocerande, absurda och inte sällan obscena texter.

Det banbrytande albumet ”Freak out” med bandet Mothers of invention kom 1966 och skulle följas av mer än 60 album. Zappa var en mycket skicklig gitarrist, producerade, ägde skivbolag och turnerade nästan ständigt. Han komponerade också för symfoniorkester och gjorde instrumentella, mer jazzinfluerade album.

Peter Apelgren, född 1959, var med och skapade det legendariska humorprogrammet Rally i P3, har gjort en mängd tv-produktioner och tävlat i bland annat På spåret och Kulturfrågan kontrapunkt. Han står ofta på scenen i olika humorshower, ett av alla exempel är enmans-föreställningen ”Improvajsing” som hade premiär 2018.

I programmet medverkar också kulturjournalisten och mångaåriga Sveriges Radio-medarbetaren Mia Gerdin, som också varit skrivande musikjournalist på bland annat Dagens nyheter.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

För filmregissören Lisa Langseth är Mai Zetterling en unik filmskapare, som inspirerar med sitt mod och sin experimentlust. ”Det är inte perfekt, ibland är det riktigt dåligt, men man får samma kraft som av punk. Det ska bara svänga!”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mai Zetterling (1925-1994) var den uppburna filmstjärnan som lämnade glamouren för att bli en banbrytande filmregissör.

Hennes experimentella, radikala och utmanande filmer på 60-talet föll inte alla i smaken.

Mai Zetterling kom som 17-åring in på Dramatens elevskola och fick redan två år senare sitt stora genombrott i filmen ”Hets”. Hon gjorde internationell karriär, men fick tidigt nog av snäva kvinnoroller och började helt enkelt att göra film själv.

Först dokumentärer och kortfilm i England, men 1964 debuterade hon som långfilmsregissör i Sverige med ”Älskande par”. "Filmerna ”Nattlek”, 1966, och ”Flickorna”, 1968, mottogs snålt av kritikerna – och publiken – och hon fortsatte i stället att arbeta utomlands.

1986 gjorde hon en stor svensk spelfilm igen, ”Amorosa”, om Agnes von Krusenstjernas liv.

Mai Zetterling dog av cancer i London 1994.

Lisa Langseth, född 1975, är film- och teaterregissör och dramatiker.

Hon debuterade som långfilmsregissör 2010 med ”Till det som är vackert”. Filmen fick flera guldbaggenomineringar, Alicia Vikander fick en guldbagge för sin huvudroll och själv belönades Lisa Langseth med en guldbagge för bästa manus.

”Hotell” kom 2013 och den engelskspråkiga ”Euphoria” 2018 med bland andra den brittiska skådespelaren Charlotte Rampling. 2020 gjorde Langseth Netflixserien ”Kärlek och anarki” som fick en stor publik, fin kritik och en andra säsong.

I programmet medverkar också Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

”Han var en fantastisk storyteller och aktivist”. För författaren och ståupkomikern Melody Farshin är hiphoplegenden Tupac Shakur ständigt aktuell och hon blir än i dag berörd av texterna, hur många gånger hon än hör låtarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tupac Shakur (1971-1996) med artistnamnet 2Pac föddes i New York.

Modern var Svarta Panteraktivist och satt fängslad under graviditeten.

2Pac blev tidigt politiskt medveten, men ägnade sig också åt böcker och teater under uppväxten. 1990 började han turnera med Digital underground. Ett år senare debuterade han med ett eget album och efter några år blev han en av västkustens ledande rappare.

Han lyfte in politik, sociala orättvisor och kvinnors utsatthet i gangsterrapen, även om mycket också handlade om våld och gangsterliv.

Tupac Shakur mördades i Las Vegas 1996 och mordet är fortfarande ouppklarat.

Melody Farshin är född 1988 och bor i Husby.

Hon debuterad som ståuppkomiker 2008 och som författare med ungdomsromanen ”Mizeria” 2018. I början av 2021 gavs ”Lowkey” ut och för Melody Farshin är det självklart att det hon skriver och framför ska bära på ett budskap – det är ett av skälen till att Tupac Shakurs låttexter är så betydelsefulla och inspirerande för henne.

Melody Farshin har också bland annat gjort radioprogram, tv och skrev dramatiseringen av ”Mizeria” för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, som också spelats på andra håll i Sverige.

I programmet medverkar även Mats Nileskär, P3 Soul och Måns Mosesson, reporter på Dagens nyheter och tidigare medarbetare på Sveriges Radio.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius