Kulturlivet med Gunnar Bolin

I valet mellan att bli författare eller läkare var Lars Gyllensten den självklara förebilden för den unge PC Jersild: ”Han var både medicinare och författare, så jag satsade på det.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lars Gyllensten (1921-2006) föddes i Stockholm. Han utbildade sig till läkare och blev på 50-talet professor i vävnadslära, men ägnade sig redan tidigt åt att skriva. 1946 gav han och en studiekamrat under pseudonym ut diktsamlingen Camera Obscura som var en parodi på 40-talisternas lyrik. Gyllensten blev känd för att vara frispråkig och inte rädd för att ta strid om sådant han ogillade. "Moderna myter" 1949 var hans första bok under eget namn och den skulle följas över nästan 40 böcker, mest romaner. Han skrev också essäer och debattartiklar, engagerad bland annat i kärnvapenmotstånd och miljöfrågor. Gyllenstens författande rör sig kring de existentiella frågorna, ett sökande och prövande av olika livshållningar inför dödens ofrånkomlighet. 1966 valdes han in i Svenska Akademien och var under en period dess ständige sekreterare, men lämnade den1989, kritisk till att Akademien inte stöttade den dödshotade Salman Rushdie. Lars Gyllensten dog 2006, 84 år gammal.

Författaren och läkaren PC Jersild debuterade med novellsamlingen "Räknelära" 1960. Samma år publicerade han tillsammans med bland annat Sonja Åkesson ett litterärt manifest i Dagens Nyheter med rubriken "Front mot formens tyranni". Jersild har gett ut ett fyrtiotal romaner, flera har blivit läsarsuccéer, som t ex "Grisjakten", "Barnens ö", "Babels hus", "En levande själ" och "Efter floden". 1989 kom hans självbiografiska "Fem hjärtan i en tändsticksask". Flera av romanerna har filmatiserats som till exempel är "Barnens ö" som hade premiär 1980 i regi av Kay Pollak, en film som överlag fick fin kritik och belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll. PC Jersilds författarskap har prisats många gånger om med bland annat De Nios stora pris och Övralidspriset. Han är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och hedersdoktor vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan.

I avsnittet medverkar och författaren och kulturskribenten Ulrika Knutson.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Pia Johansson visste som sjuåring att hon ville bli skådespelare och Margaretha Krook var förebilden: "Det är hennes fullständiga närvaro, den magnifika tekniken i allt hon gör, humor eller drama. "

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Margaretha Krook (1925-2001) föddes i Stockholm, men bodde som liten i Norrtälje. Hon spelade skolteater och drömde tidigt om att bli skådespelare, men jobbade först som flygvärdinna några år innan hon började på Dramatens elevskola 1948. Redan året därpå filmdebuterade hon i "Bara en mor" och varvade filmroller med jobb på olika teatrar under hela 50-talet. Tidigt fick hon krävande karaktärsroller som passade hennes spelsätt och det var med en sådan roll, Medea, som hon gjorde succé på TV-teatern. Det ledde till fast jobb på Dramaten och där kom hennes stora genombrott med rollen som Mor Courage. Det var dock inte bara i de tragiska rollerna som Margaretha Krook briljerade, hon gjorde även mycket komedi med stor framgång – det blev många underhållningsprogram på TV och hon medverkade i radions "På minuten" i hela 18 år. Margaretha Krook anses vara en av 1900-talets främsta svenska skådespelare och blev mycket folkkär. Hon dog i lungcancer 2001, 75 år gammal.

Pia Johansson är skådespelare, komiker, regissör och manusförfattare. Hon avslutade sin skådespelarutbildning på Teaterhögskolan i Stockholm 1985 och under många år tillhörde hon den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. I dag arbetar hon som frilans och har medverkat i uppsättningar på bland annat Malmö opera och Uppsala Stadsteater. Pia Johansson har gjort stort antal roller, bland annat som Molly i Suzanne Ostens berömda uppsättning av "I lusthuset", Alice i "Dödsdansen", Martha i "Vem är rädd för Virginia Woolf", Golde i "Spelman på taket" och nyligen syster Martha i "Arsenik och gamla spetsar". Pia Johansson har ägnat sig åt improvisationsteater, bland annat på Klara Soppteater, medverkat i en mängd TV- och långfilmer, deltagit i TV4:s "Parlamentet", varit kommentator i "Halv åtta hos mig" och, liksom Margaretha Krook, ofta återkommande i radioprogrammet "På minuten".

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Skådespelaren Leif Andrée hörde David Bowie för första gången 1972 och det blev avgörande för honom: "Jag blev skådespelare av två skäl – David Bowie och Sex Pistols."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

David Bowie (1947-2016), som egentligen hette David Jones, växte upp , London. Han började spela saxofon som 13-åring och startade sitt första band när han var 15, men satsade efter några år på en solokarriär och LP-debuterade 1967. Det gick lite trögt i början och han utbildade sig bland annat till skådespelare och mimartist. Han gav ut singeln "Space oddity" 1969 – som med åren skulle bli världens mest sålda singel – men det var först 1972 som Bowie blev en riktig superstjärna, då skivan "The rise and fall of Ziggy Stardust and the spiders from Mars" gavs ut. Han var en trendsättare som gång på gång ändrade uttryck och musikstil. Under sitt artistliv samarbetade han med en mängd olika musiker, var skådespelare, konstnär - och beräknas ha sålt 140 miljoner skivor. David Bowies 25e album"Blackstar" gavs ut på hans födelsedag 8 januari 2016, två dagar innan han avled i levercancer 69 år gammal.

Leif Andrée inledde sin skådespelarkarriär på Teater Galeasen i Stockholm 1983 och tillhör idag den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, där han medverkat i många hyllade uppsättningar som till exempel "De tre musketörerna", "Erik XIV" och "En folkefiende". 2016 var det premiär för monologen "Leif", en uppsättning som fick mycket fin kritik och stor publik. I tonåren tillhörde Leif Andrée den svenska simeliten och när han blev värvad till Sundsvalls Simsällskap, var han med också med i stadens legendariska punkband Pizzoar. Han har medverkat i ett stort antal tv- och spelfilmer, några av alla är "Kaninmannen", "Himlen är oskyldigt blå" och "Tomten är far till alla barnen". Han spelar också Daidalos" i det populära barnprogrammet "Labyrint". 2022 hade han rollen som Banquo i "Lady Macbeth" på Dramaten och Mr Braddock i "Mandomsprovet" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. 2008 tilldelades han Carl Åkermans stipendium av Svenska Akademien.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Författaren och journalisten Göran Greiders mamma sjöng Dan Anderssons dikter för honom som liten, och det gjorde ett djupt avtryck: ”Dan Anderssons närvaro i mig kom med vaggvisorna under de första barnaåren.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dan Andersson (1888-1920) föddes i Skattlösberg i Dalarna. Föräldrarna var lärare, men familjen fattig och Dan började som skogsarbetare när han var tolv år. Efter en resa till USA för att undersöka om familjen skulle emigrera fick han stoff till sina första berättelser som trycktes i lokaltidningen. Senare var det människorna och livsödena i hembygden som inspirerade honom till både mörka och humoristiska berättelser och dikter om kolare, tiggare och spelmän; fattiga och frihetslängtande i samhällets utkanter. Hans första bok "Kolarhistorier" gavs ut 1915 och efter det studerade Dan Andersson på folkhögskola och hade även lärt sig engelska, franska och tyska på egen hand. Han skrev både noveller och romaner, men det är den rytmiska, rimmade poesin som han är älskad för. Inte minst diktsamlingen "Svarta ballader" från 1917 som inleds med "Tiggarn från Luossa". Dan Andersson hann inte uppleva berömmelsen. Han dog 1920 av cyanväteförgiftning på ett hotell i Stockholm dit han rest för att söka jobb, och blev bara 32 år.

Göran Greider är författare, samhällsdebattör, opinionsbildare och chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten sedan 1999. Han debuterade som poet 1981 med "Vid fönstret slår ensamheten ut" och har sedan dess gett ut ett flertal diktsamlingar, debatt- och fackböcker, den poetiska självbiografin "En av dessa morgnar ska du stiga upp sjungande" 2019, essä-samlingen "Stugland" 2022 och om Dan Andersson har han skrivit biografin "Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke 2008 och dokumentärromanen "Hon vars hjärta var som mitt : Dan Andersson och Märta Larsson" 2020. Göran Greider har fått många priser och utmärkelser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris, LOs Ivar Lo-pris och Samfundet De Nios Karl Vennbergs pris.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Musikern och skådespelaren Kayo Shekoni såg som liten artisten Joséphine Baker på tv och fångades av hennes framträdande i galaklänning och plymer: "Hon har betytt jättemycket för mig och min karriär"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Josephine Baker (1906-1975) föddes i St Louis, USA, en uppväxt präglad av fattigdom och rasism. Hon var en dans- och sångbegåvning som först uppträdde på gatorna, men snabbt kom in på revyscenerna, bland annat i New York, där hennes unika dansstil och komiska mimik uppmärksammades. 1925 flyttade Baker till Paris för att medverka i en revy med enbart svarta artister och gjorde stor succé, bland annat med dansen där hon bara har en kjol av bananer på sig. Tidens kulturavantgarde omfamnade henne, hon spelade in skivor, filmer och blev under 30-talet en megastjärna med sina extravaganta shower. Under kriget var hon ett tag spion åt de allierade och på 60-talet engagerade hon sig i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. I sin kamp mot rasismen adopterade Baker sammanlagt 12 barn från olika länder för att visa att man kan leva tillsammans oavsett hudfärg och bakgrund. 1975 firade Josephine Baker 50 år som artist med en storslagen show i Paris, men avled bara några dar senare i en hjärnblödning, 68 år gammal.

Kayode Shekoni är artist, skådespelare, sångare, dansare och programledare. Hon har varit med i melodifestivalen flera gånger, både om soloartist och tillsammans med gruppen Afro-dite, som vann finalen 2002. Hon har bland annat medverkat i uppsättningar som "En druva i solen" av Lorraine Hansberry och 2022 var hon med i National black theatre of Sweden´s "Den omättliga vägen" av Ben Okri.

I avsnittet medverkar också Nathan Hamelberg, kulturskribent och DJ.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Författaren John Ajvide Lindqvist blev ofantligt förtjust när han för första gången läste pjäsen "I väntan på Godot" av Samuel Beckett – en entusiasm som består: "Han ekar genom en hel del som jag skrivit."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samuel Beckett (1906-1989) föddes i Dublin, Irland. Han växte upp i välbeställd familj, studerade bland annat franska och bosatte sig så småningom i Paris där han blev vän med James Joyce och andra inom det modernistiska avantgardet. Beckett skrev först kritik, essäer och noveller. 1938 romandebuterade han med "Murphy" efter att ha refuserats 42 gånger. Under kriget gick Beckett med i den franska motståndsrörelsen. Därefter skrev han raskt flera verk, både romaner och dramatik, och tog platsen som en av tidens mest originella författare. Han struntade i sådant som handling och platser, istället skrev han långa inre monologer om människans ensamhet och tillkortakommanden, ofta absurt och tragikomiskt. Han fick Nobelpriset 1969, men skydde all offentlighet och priset hämtades av hans förläggare.
Samuel Beckett dog 1989, 83 år gammal.

Författaren John Ajvide Lindqvist skriver romaner, noveller och manus för både TV och film – ofta med skräcktema – och han debuterade 2004 med vampyrromanen "Låt den rätte komma in". Den blev en formidabel succé som såldes till 30 länder. 2008 hade filmen, i regi av Tomas Alfredson, premiär och den blev hyllad av kritiker och publik. Den fick flera priser och belönades med bland annat fem Guldbaggar, där John Ajvide Lindqvist tog hem priset för Bästa manus. "Hanteringen av odöda", "Himmelstrand", "X: den sista platsen" och "Vänligheten" är några av alla framgångsrika romaner han skrivit, novellen "Gräns" filmades av Ali Abbasi 2018 och vann pris för bästa film på Guldbaggegalan 2019. Johan Ajvide Lindqvist har också skrivit dramatik och fick fina recensioner för bland annat "De obehöriga" på Stockholms stadsteater Kulturhuset 2019. I romanen 2022 gavs romanen "Verkligheten" ut, där han ger sig på influerarkulturen och gör skräck av realityserier på tv.

I avsnittet medverkar också Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten och mångårig medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

För konstnären Karin Mamma Andersson är Carl Fredrik Hills konst något mycket särskilt: "Frågar man mig sätter jag Hill högst, han är helt klart den viktigaste i den svenska konsthistorien".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carl Fredrik Hill (1849-1911) föddes i Lund. Hans tecknartalang upptäcktes tidigt och trots motstånd från fadern, började han på Konstakademien i Stockholm. Hans landskapsmåleri uppmärksammades och Hill var själv helt övertygad om att han skulle bli en hyllad konstnär. 1873 reste han till Paris och fick bland annat med ett verk på Salongen, dåtidens främsta konstutställning. Men något större genombrott blev det inte, Hill blev alltmer paranoid, ansåg sig motarbetad och övergav landskapsmåleriet för mer symboliska fantasivärldar. 1878 drabbades Hill av ett psykiskt sammanbrott och togs in på mentalsjukhus. Efter fem år på olika sjukhus blev han hämtad för att bo med sin mor och syster Hedda i Lund. Under hela sjukdomstiden gjorde han tusentals teckningar och skrev texter som bevarats till eftervärlden och han anses bland annat ha förebådat expressionismen. Carl Fredrik Hill dog 1911 och hans konst började ställas ut strax därefter. I dag räknas han till en av Sveriges mest framstående konstnärer.

Karin Mamma Andersson är en av Sveriges internationellt mest erkända konstnärer och hennes konst finns på bland annat Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum Nasjonalmuseet i Oslo och MoMA i New York. Separatutställningen "Humdrum days" visades på Louisiana 2021 och det var en unik händelse – ingen annan nu levande svensk konstnär hade tidigare haft en separatutställning på det danska museet och det slog väl ut, kritikerna var genomgående mycket positiva. Mamma Andersson har också representerat Sverige på Venedigbiennalen 2003 och var en av sju konstnärer som medverkade som co-curatorer på 33:e São Paolo Biennalen 2018. Mamma Andersson har bland annat ägnat sig åt landskapsmåleri och just konstnären Carl Fredrik Hill är i fokus på en utställning tillsammans med Tal R på Kunsten Museum of Modern Art i Aalborg hösten 2022.

I avsnittet medverkar också Pedro Westerdahl, konstexpert och konsthistoriker.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

När författaren John le Carré dog, läste regissören Tarik Saleh om böckerna och det fick stora konsekvenser: "Trots att allt var klart och alla sa nej, ändrade jag mitt färdiga manus till Boy from heaven!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

John le Carré (1931-2020) hette egentligen David Cornwell. Han föddes i England och hade en stökig barndom med en pappa som var bedragare och mamman lämnade familjen när David var fem år. Fadern lärde barnen överklassmanér och satte dom i internatskolor. David rymde från skolan när han var 16 år och studerade tyska i Bern och Oxford. Han undervisade ett tag, men började 1959 arbeta för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland. Samtidigt började han skriva romaner, inspirerad av sitt arbete. En av le Carrés huvudkaraktärer, spionen George Smiley, är med redan i debuten "Telefon till den döde" 1961 och genombrottet kom två år senare med "Spionen som kom in från kylan". le Carré ägnade sig därefter enbart åt skrivandet och blev med tiden en av världens främsta thrillerförfattare med snillrika intriger och romanfigurer som brottas med moraliska frågor om sanning, lögner, svek. Han skrev över 20 romaner, av vilka flera har filmatiserats. 2020 dog John le Carré i lunginflammation, 89 år gammal.

I avsnittet medverkar också Mårten Blomkvist, filmkritiker, kulturjournalist och författare.

Tarik Saleh, filmregissör och manusförfattare, har bland annat gjort långfilmerna "Nile Hilton incident" 2017 och "Boy from heaven" 2022. "Nile Hilton incident" har vunnit flera priser och belönades med fem Guldbaggar 2018, däribland Bästa film. Både "Nile Hilton incident" och "Boy from heaven" har rosats av kritiker och publik, 2022 vann Tarik Saleh pris för Bästa manus på filmfestivalen i Cannes för "Boy from Heaven". Han har också gjort den animerade filmen "Metropia" och de uppmärksammade dokumentärerna "Sacrificio - Vem förrådde Che Guevara" och "Gitmo" tillsammans med Erik Gandini. Tarik Saleh är även journalist och har arbetet med olika SVT-produktioner.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Skådespelaren Stina Ekblad var en ung flicka när hon för första gången läste en dikt av den finlandssvenska poeten Edith Södergran: "Upplevelsen sitter mycket djupt, jag fick en fysisk chock."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Edith Södergran (1892-1923) föddes i Sankt Petersburg, Ryssland. Den finlandssvenska familjen Södergran var välbärgad, men förlorade sina tillgångar efter ryska revolutionen 1917. Den unga Edith Södergran gick i en dyr skola, studerade flera språk och började först skriva poesi på tyska. 1907 god fadern dog i TBC och året efter fick även hon sjukdomen. Under många år vistades hon på sanatorier i Finland och Schweiz och tog del av tidens nya litterära strömningar. Redan med sin första diktsamling 1916, "Dikter", bröt Södergran ny mark med orimmade dikter och ett starkt jag i centrum. Nästa bok, "Septemberlyran", orsakade stor debatt när hon i futuristisk anda och inspirerad av Nietzsches övermänniskoideal utropade sig som ledare för den nya tiden. Med fem böcker under sin livstid och den postumt utgivna Landet som icke är räknas Edith Södergran som en av dom första modernisterna och främsta lyrikerna i Norden.
På midsommardagen 1923 dog Edith Södergran av lungsoten, endast 31 år gammal.

Stina Ekblad är skådespelare, men har också gett ut dikter och självbiografin "Här brusar strömmen förbi". Hon utbildade sig till skådespelare vid Odense Teater, har arbetat på bland annat Stockholms stadsteater och blev fast anställd på Dramaten i Stockholm 1988. Hon har också medverkat i TV-serier och spelfilmer, till exempel som Agnes von Krusenstjerna i "Amorosa" regisserad av Mai Zetterling 1986. Hon är en mycket uppskattad recitatör och har under många år läst poesi av Edith Södergran på scenen, i radio och på skivinspelningar. Stina Ekblad är hedersdoktor vid Stockholms universitet och har undervisat på Teaterhögskolan i Stockholm.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Konstnären Björn Lövins sätt att skapa fiktiva verkligheter har fascinerat Klas Östergren ända sedan första gången han såg "In memoriam" 1973: "Jag har insett, att det är så har jag skrivit många av mina böcker!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Björn Lövin (1937-2009) föddes i Falun och som ung var han intresserad av både psykologi och konst. Lövins första separatutställning på Moderna Museet 1971 hette "Konsument i oändligheten och Herr P:s penningar". Tio år senare ställde han, som den första svenska konstnären någonsin, ut på Centre Pompidou i Paris. Han skapade stora rumsinstallationer, men ägnade sig också åt måleri, skulptur, text och video, som ofta handlade om hur människor påverkas av samhällsförändringar, livsomständigheter och tidsandan. Han ifrågasatte även själva konstnärsrollen och signerade därför sällan sina verk, utan lät avsändaren vara påhittade museer, företag eller personer och kallade föremålen arkeologiska fynd. Björn Lövin avled 2009, men flera av hans installationer har rekonstruerats på senare år, bland annat på Moderna Museet 2022.

Klas Östergren debuterade med romanen "Attila" 1975 och hör till de främsta i den svenska författarkåren. Han har skrivit ett 20-tal romaner, genombrottet kom 1980 med "Gentlemen" – där bröderna Morgan och en stor lägenhet på Hornsgatan i Stockholm är i centrum – en roman som blivit en modern klassiker. 2005 kom uppföljaren "Gangsters" och 2020 avslutades trilogin med "Renegater". Klas Östergren har hyllats av kritiker och nått en stor läsekrets med bland annat romaner som "Fantomerna", "Stora svenskar och fattiga riddare", "Plåster" "Twist" och "Två pistoler". 2022 ger han ut "Större trygghet aldrig fanns" som spinner vidare på konstnären Björn Lövins konstverk "ILAC". Klas Östergren har dessutom skrivit film- och tv-manus och arbetat som översättare, bland annat av Henrik Ibsens dramatik. 2014 valdes han in i Svenska akademien, men begärde utträde 2018.

I avsnittet medverkar också konstnären Måns Wrange, som också varit professor på Konstfack och tidigare rektor på Konsthögskolan i Stockholm och på Kunsthøgskolen i Oslo.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius