Kulturlivet med Gunnar Bolin

Nina Zanjani upptäckte Monica Zetterlund när hon gick scenskolan och fångades direkt: ”Hennes närvaro och förmåga att vara så sann i det hon förmedlar, är användbart för mig som skådespelare.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Nina Zanjani som valt jazzsångerskan Monica Zetterlund. Det var på skådespelarutbildningen som hon fick i uppgift att sjunga en låt som Zetterlund gjort och det kom att bli en upplevelse som hon bär med sig än idag – varför? Och hur kan Monica Z:as sätt att sjunga inspirera henne som skådespelare?

Nina Zanjani är skådespelare och regissör. Efter examen från Teaterhögskolan i Stockholm 2007 arbetade hon i många år på Göteborgs stadsteater, där hon bland annat gjorde huvudrollerna i "Klaras resa" och "Hedda Gabler". Hon har också medverkat i uppsättningar på Backateatern och Stockholms stadsteater, idag tillhör hon Dramatens fasta ensemle. Det har också blivit många tv- och filmroller i till exempel "Wallander", "Hamilton", "Älska mig" och "Selma". Hon ågnar sig också åt musik, bl a regisserade hon First Aid Kits scenuppsättning med musik och text av Leonard Cohen på Dramaten 2017 och har också samarbetet med gruppen Tonbruket.

I programmet medverkar också Nils Landgren, trombonist, sångare och och konstnärlig ledare för Jazzradion

Monica Zetterlund (1937-2005) föddes i Hagfors i Värmland. Hon upptäcktes i slutet av 50-talet och 1958 började hon i Arne Domnérus band på Nalen. Samma år albumdebuterade hon och lanserades runt om i Europa och USA. 1962 inledde hon sitt långa och nära samarbete med i Hasse och Tage. Monica Z arbetade intensivt med scen- och tv-framträdanden, skivinspelningar, revyer och som skådespelare både på scen och i film – 1972 fick hon en Guldbagge för sina roller i "Nybyggarna" och "Äppelkriget". Hon arbetade redan från början med de främsta musikerna och hennes låtkatalog rymmer allt från jazzstandards och folkvisor, till schlager och revynummer.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Jan Guillou var under många år vän, men emellanåt också ovän, med Jan Myrdal som hade stor betydelse för honom: ” Han är den författare som format mig mest.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt är det författaren och journalisten Jan Guillou som valt Jan Myrdal, en skribent han började läsa i Aftonbladet på 60-talet. När tidskriften "Folket i bild/Kulturfront startade – med Myrdal i spetsen – var Guillou med och de båda blev kollegor, vänner, men också ovänner flera gånger. Vad var det i Myrdals skrivande som fick den unge Guillou att välja bana? Och varför är titeln skandalskrivare inte en förolämpning?

Jan Guillou är journalist och författare. 1973 avslöjade han och Peter Bratt i FIB/Kulturfront att det fanns en hemlig organisation inom den svenska underrättelsetjänsten, den så kallade IB-affären. På 80-talet gjorde han de samhällsgranskade tv-programmen Magazinet och Rekordmagazinet. Han är en mycket populär författare och har haft flera stora försäljningsframgångar, bland annat med serien om den svenska underrättelseagenten Carl Hamilton, trilogin om den svenska korsriddaren Arn och boksviten betitlat "Det stora århundradet". 2023 gav han ut "Eventuellt uppsåt – att döda ortens gangsters", uppföljaren till "Den som dödade helvetets änglar".

Jan Myrdal (1927-2020) bestämde sig tidigt för att bli författare och på 60-talet slog han igenom med reportageboken "Rapport från kinesisk by". Han var en mycket flitig och känd opinionsbildare på vänsterkanten – han debatterade, talade och skrev ständigt. Han publicerade rese- och rapportböcker, artiklar, krönikor, romaner och det han själv kallade för "jag-litteratur" som både var ett slags personligt hållna essäböcker, men också de hyllade självbiografiska verken som till exempel "Barndom" från 1982. Han blev ofta kritiserad för sina ställningstagande, som stödet för Pol Pot och Röda khmererna.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

När musikern Björn J:son Lindh gick bort 2013 hade hans och Janne Schaffers samarbete varat i fyrtio kreativa år: "Jag har jobbat med så många musiker, men han är den som betytt allra mest för mig."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det gitarristen och kompositören Janne Schaffer som valt Björn J:son Lindh, som var en nära musikerkollega och vän. För honom är Björn J:son Lindh den som lärt honom mest av alla och som än i dag finns i hans tankar när han står på scenen. I veckans avsnitt med Janne Schaffer får vi också veta varför Björn J:son Lindh kallade sig för Rigmor Åström första gången de spelade ihop!

Musikern och kompositören Janne Schaffer är en av Sveriges mest ansedda gitarrister. Karriären drog igång på 60-talet, sedan 1970 har han varit yrkesmusiker och ingått i olika bandkonstellationer, varit soloartist och en oerhört ofta anlitad studiomusiker. Han har samarbetat med de främsta som till exempel ABBA, Cornelis Vreeswijk, Barbro Hörberg, Putte Wickman, Dizzy Gillespie och Tina Turner – för att bara nämna några exempel! Till Lasse Åbergs barnprogram "Trazan och Banarne" 1980, bildades Electric Banana band som blev en succé bland barn och vuxna med hits som "Banankontakt" och "Min piraya Maya".

Björn J:son Lindh (1944-2013) föddes i Arvika. Han ägnade sig åt musik under hela uppväxten och började på musikhögskolan i Stockholm 1963 där han studerade piano, flöjt och kompostion. Samtidigt spelade han i olika band, var studiomusiker och slog igenom på allvar när han arbetade med Cornelis Vreeswijk. Han gav ut ett 20-tal album under eget namn, men samarbetade ständigt med andra musiker. En av dem var Janne Schaffer och tillsammans ledde de gruppen Hörselmat, som turnerade över hela världen och uppträdde i Montreux 1980. J:son Lindhs musik var en blandning av jazz, folkmusik, fusion och rock, han skrev musik för radio och tv, ett 60-tal filmer och komponerade kammarmusikaliska och symfoniska verk. Han var också verksam som konstnär.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

När författaren och kritikern Aase Berg som tonåring läste Aksel Sandemoses ”En flykting korsar sitt spår”, gick romanen bara rakt in: ”Jag kände igen mig, både i hans ilska och i Jante.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren och litteraturkritikern Aase Berg som valt den norska författaren Aksel Sandemose, som hon tycker är en besvärlig, men inspirerande idol. Hur kunde hans jantelag om kollektivets förtryckande konformitet få henne att vilja bli författare? Och vilka likheter ser hon mellan sina egna böcker och hans romaner?

Aase Berg är författare och kritiker. Hon debuterade 1997 med diktsamlingen "Hos rådjur" och har hittills skrivit åtta diktböcker där en omtalad trilogi om moderskap ingår – "Forsla fett" (2002), "Uppland" (2205) och "Loss" (2007). Hon har också skrivit en ungdomsroman och två vuxenromaner – "Haggan" och "En uppblåst liten fittas memoarer". Den självbiografiska essäboken om djur, "Spöket", gavs ut 2022

Aksel Sandemose (1899-1965) föddes i danska Nyköbing Mors. Han växte upp i en arbetarklassmiljö, gick till sjöss som ung, men hemma igen arbetade han som journalist och författare. 1930 flyttade han till Norge, 1933 gav han ut genombrottet "En flykting korsar sitt spår" som är en rasande uppgörelse med barn- och ungdomsåren i Nyköbing, som i boken heter Jante. Här formulerade Sandemose sin berömda Jantelag, de tio budorden om att man inte ska tro att man är förmer än någon annan. 1958 gav han ut "Varulven" - en av hans mest kända romaner om arbetarsonen och författaren Erling Vik, hans älskarinna, överklasskvinnan Felicia Venhaug och hennes make, storbonden Jan Venhaug.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Artisten Petter har alltid målat akvarell och det är konstnären Arne Isacssons teknik och konst som inspirerar mest av allt: ”Med hans hjälp kommer jag att hitta min väg mer och mer.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det Petter Alexis Askergren som valt konstnären Arne Isacsson, en av Sveriges främsta akvarellister. Petters stora passion jämte musiken är konst och akvarellådan är alltid med, oavsett om han sitter i en turnébuss eller på ett tåg. Vad har Arne Isacsson gett honom? Och vilka likheter ser Petter mellan att skriva en hiphop-text och att måla en tavla?

Musikern och konstnären Petter Alexis Askergren – känd som artisten Petter – är också låtskrivare, författare och vinimportör, bland mycket annat! Han debuterade med albumet "Mitt sjätte sinne" 1998 och sammanlagt har han hittills gett ut 15 album, hösten 2022 kom "Hälsa Stockholm". Han har samarbetat med många i den svenska artisteliten, som till exempel Timbuktu, Eva Dahlgren, Håkan Hellström och Veronica Maggio. Han har också ett stort konstintresse och målar själv, framför allt akvareller.

Arne Isacsson (1917-2010), konstnär och professor i akvarellteknik, började som elev hos konstnären Otte Sköld på 40-talet. 1944 grundade han en konstskola i bohuslänska Gerlesborg och han är en av Sveriges mest kända akvarellmålare med landskap, klippor och hav som främsta motiv. Han var också en mycket skicklig konstpedagog, skrev flera böcker och undervisade ända tills att han var 87 år. Under hela sitt liv ägnade han sig åt att utveckla akvarelltekniken och var en drivande kraft för att Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn skulle bli verklighet.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Det är först på senare tid som musikern Marit Bergman djupdykt ner i sångerskan Barbro Hörbergs låtkatalog, som hon nu beundrar: "Det går rakt in. Där vill jag också vara när jag gör musik."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det musikern Marit Bergman som valt Barbro Hörberg, som gjort visklassiker som "Sommarö" och "Gamla älskade barn". Hon känner igen sig i Hörbergs sätt att skriva låttexter och uppskattar den känsliga vardagsrealismen mycket – på sistone har hon till och med insett att hon nog är mer influerad än hon tidigare trott! Hur då?

Artisten och kompositören Marit Bergman var bland annat med i Candysuck, innan hon solodebuterade på eget skivbolag med "3.00 A.M serenades". Albumet fick mycket uppmärksamhet och gavs ut igen året efter på BMG. Det stora genombrottet kom med "Baby dry your eye" 2004 och hittills har det blivit sex album – på "Molnfabriken" från 2016 och "Här kommer vargen" från 2023 är alla låttexter på svenska. Hon var initiativtagare till Popkollo 2006 och är programledare för "Backstage med Marit Bergman" i Sveriges Radio P4.

Barbro Hörberg (1932-1976) började som revyartist, vissångare och skådespelare på 50-talet. Hon samarbetade med bland andra Povel Ramel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Monica Nielsen. På 60-talet bodde hon en period i Paris, inspirerades starkt av artisten Barbara och tillbaka i Sverige albumdebuterade hon 1969. Barbro Hörberg skrev låttexterna till sig och andra artister, komponerade och gav ut soloalbum både för barn och vuxna. Hon var en pionjär som skrev om kvinnors vardag och liv på ett rakt, men samtidigt poetiskt vis.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Magnus Härenstam har varit med skådespelaren Andreas T Olsson sedan barnsben och är det än idag: ”Det är inte överord, jag tänker på honom varje kväll när jag står där på scenen.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Andreas T Olsson som valt komikern, skådespelaren och manusförfattaren Magnus Härenstam, som han både beundrar och känner ett inspirerande släktskap med. Hur kommer det sig att han redan i unga år identifierade sig med den korrekta, kostym- och portföljbärande mannen?

Andreas T Olsson är skådespelare och författare. Han började på Teaterhögskolan i Stockholm 2010 och som examensarbete skrev och satte han upp monologen "Sufflören" 2012. Året efter hade den premiär på Dramaten och blev publiksuccé som spelades ända fram till våren 2022. Han ingår i Dramatens fasta ensemble och har bland annat haft rollen som Blek af Nosen i Shakespeares "Trettondagsafton". Hösten 2022 hade han premiär på sin nya monolog "Kulturbärarna" på Oscarsteatern i Stockholm. Han har också satt upp revyer och kabaréer, haft filmroller, arbetat som skribent och romandebuterade med "Den sista gästen" 2017.

Magnus Härenstam (1941-2015) föddes i Västervik. Under universitetsåren lärde han känna regissören Lasse Hallström, som sammanförde honom med Brasse Brännström för att göra underhållningsprogram. Det blev den första tv-serien av många för SVT, där det stora genombrottet kom med "Fem myror är fler än fyra elefanter" 1973. Duon gjorde flera krogshower och filmer, men efter sjutton år upphörde samarbetet. Magnus Härenstam fortsatte som komiker, gjorde många filmroller, var delägare i Maximteatern och programledare för frågesporten "Jeopardy". 2005 återförenades han och Brasse Brännström i uppsättningen "Muntergökarna".

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Ingen författare har på senare år påverkat kriminologen och författaren Christoffer Carlsson mer än P O Enquist: ”Avståndet mellan Halland och Västerbotten är väldigt långt. Men inte alltid.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det kriminologen och författaren Christoffer Carlsson som valt författaren Per Olov Enquist. Hans romaner gav Christoffer Carlsson modet att våga tro att landskapet där han växte upp, Halland, och livshistorierna där var värdefulla att skriva om. Det blev starten för den så kallade Hallandssviten som inleddes med kriminalromanen "Järtecken". Men, hur kommer det sig att Christoffer Carlsson till och med har en tatuering som är ett citat ur "Kapten Nemos bibliotek"?

Christoffer Carlsson är kriminolog och författare. Han debuterade 2010 och 2013 kom "Den osynlige mannen från Salem" som var den första romanen i den framgångsrika serien om polisen Leo Juncker, som sålts till 20 länder. "Järtecken" kom ut 2019 och är den första boken av hittills tre utgivna böcker i den kritikerrosade Hallandssviten - den senaste "Levande och döda" gavs ut i april 2023. Christoffer Carlsson disputerade i kriminologi 2014 och har publicerat flera uppmärksammande vetenskapliga arbeten om bl a våldsbejakande extremism.

Per Olov Enquist (1934-2020) föddes i Hjoggböle, Västerbotten. Efter studier i Uppsala arbetade han som kritiker och författare, genombrottet kom med romanen "Magnetisörens femte vinter" 1964. Han slog igenom internationellt 1968 med "Legionärerna" som bygger på verkliga händelser. Han skrev också framstående dramatik, essäer och noveller, var en flitig kulturskribent, regisserade och arbetade på tv och radio. Författarskapet rymmer flera av den svenska litteraturens främsta verk, som till exempel "Musikanternas uttåg" och "Kapten Nemos bibliotek".

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Filmskaparen Gabriela Pichler inspireras mycket av den franska regissören Agnès Vardas filmer, men också av hennes livslånga kreativitet: ”Ju äldre jag blir desto mer aktuell blir hon för mig.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det filmregissören Gabriela Pichler som valt den franska filmregissören Agnès Varda, vars filmer och idéer om skapandet har stor betydelse för henne. Varda långfilmsdebuterade på mitten av 50-talet, Pichler nästan 60 år senare – vad är det som lockar henne i Vardas filmkonst?

Gabriela Pichler är filmregissör, manusförfattare och klippare. Hon långfilmsdebuterade 2012 med "Äta sova dö", den första filmen av kvinnlig regissör som Guldbagge-belönats med priserna för bästa film, bästa regi och bästa manus. "Amatörer" 2018 tog hem priset för bästa nordiska film på Göteborgs filmfestival och hon har gjort flera uppmärksammade kortfilmer som till exempel "Skrapsår". 2022 visades hennes och Johan Lundborgs utställning "Mekaniska rörelser" på Röda sten i Göteborg, en utställnings om visas i Avesta 2023.

Agnès Varda (1928-2019) började som fotograf, men gjorde sin första egna film 1955, "Le Pointe Courte", som många menar var startskottet för den nya franska vågen. På 60-talet gjorde hon uppmärksammade filmer som "Cléo från 5 till 7"och "Min lycka", men varvade spelfilmen med att göra dokumentärer - ett växelbruk hon fortsatte med hela sin karriär. Varda var en experimentell filmare och hon ägnade sig ofta åt sociala och feministiska frågor, som i den hyllade "Vagabond" som vann Guldlejonet i Venedig 1985. Hennes "Faces, places" Oscarsnominerades 2017, samma år som hon fick en heders-Oscar.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

För skådespelaren Sofia Helin var ”Världen av igår” av Stefan Zweig en helt nödvändig bok under coronapandemins isolering: ”Den blev en sådan tröst, jag var tvungen att läsa om den, om och om igen”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sofia Helin som valt den österrikiska författaren Stefan Zweig och hans "Världen av igår" från 1942. Vad var det i romanen som grep henne så djupt? Och varför drömde hon Stefan Zweig på nätterna?

Skådespelaren och manusförfattaren Sofia Helin utbildades på Teaterhögskolan i Stockholm 1997-2001. Hon har medverkat i flera teateruppsättningar, bland annat på Dramaten och gjort många tv- och filmroller. Hon slog igenom som Mia i Maria Bloms film "Masjävlar" och har därefter gjort en rad filmroller, till exempel i "Utvandrarna" 2021. Det internationella genombrottet kom med den svensk-danska tv-serien "Bron" 2011-2018, där Sofia Helin hade huvudrollen som kriminalinspektören Saga Norén. 2023 är hon bland annat aktuell i dramaserien "Limbo".

Författaren Stefan Zweig (1881-1942) föddes i Wien och växte upp i en välbärgad judisk familj. Hans hyllade författarskap rymde allt från romaner till operalibretton, noveller, essäer och biografier. Böckerna sålde i miljonupplagor och han var en av mellankrigstidens mest översatta författare. Zweig gick i exil vid nazisternas maktövertagande och i Brasilien skrev han sitt berömda verk, den självbiografiska " Världen av igår - en europés minnen" som berättar om sekelskiftets Wien, första världskriget och 20-talet, nazismens framväxt och vägen fram till andra världskriget. I februari 1942 begick Stefan Zweig och hans hustru självmord.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius