Kulturlivet med Gunnar Bolin

Almqvists texter har följt författaren Anna-Karin Palm sedan ungdomen, framför allt Drottningens juvelsmycke: ”Den är en av de mest inspirerande, vilda och fria romanerna som skrivits på svenska”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Anna-Karin Palm som valt att tala om Carl Jonas Love Almqvist, en författare hon gärna återvänder till och som mer än en gång tagit plats i hennes egna texter. Dessutom har hon ett motto från hans brevroman ”Araminta May” som hon gärna tar till emellanåt: Pourquoi hänga läpp!

Anna-Karin Palm, författare och kulturskribent, romandebuterade 1991 med ”Faunen” och fick sitt genombrott med ”Målarens döttrar 1997”, som översattes till flera språk. Förutom romaner, som till exempel ”Snöängel”, har hon också skrivit novellsamlingar, essäer och barnböcker. 2019 kom hennes stora Selma Lagerlöf-biografi ”Jag vill sätta världen i rörelse” som bland annat nominerades till Augustpriset i fackboksklassen. I den självbiografiska ”Jag skriver över ditt ansikte” 2021, skriver hon om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom. 2023 valdes hon in i Svenska Akademien på stol nr 16.

Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) skrev romaner, drama, lyrik, musik, satir, journalistik och samhällskritik och rörde sig fritt mellan tidens litterära stilar. Under 1830-talet gav han ut ett gigantiskt verk i flera band som han kallade Törnrosens bok, där ett av hans mest omtyckta verk, ”Drottningens Juvelsmycke” ingick. Mest känd är han kanske för kortromanen ”Det går an” från 1839, där romanfiguren Sara Videbeck motsätter sig äktenskap och förespråkar jämställdhet mellan kvinna och man. Boken ledde till en av de största litterära fejderna i Sverige. Almqvist förlorade sina inkomster, skuldsatte sig och 1851 gick han i landsflykt efter att han – sannolikt – försökt att förgifta sin långivare. Efter femton år i Amerika avled Carl Jonas Love Almqvist i Bremen på väg hem till Sverige.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Författaren Niklas Rådström fascineras av integriteten och ironin hos den ryske tonsättaren Dmitrij

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Niklas Rådström som valt den ryska tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj, en av 1900-talets stora kompositörer som hela livet försökte skapa den musik han ville, samtidigt som han försökte överleva – som konstnär, men också rent bokstavligen – i det totalitära Sovjetunionen. Vad är det i den balansgången som griper Niklas Rådström?

Niklas Rådström är författare, poet och dramatiker. Hans mångfacetterade författarskap omfattar romaner, diktsamlingar, pjäser, filmmanus och essäer. Han har även skrivit operalibretton och samarbetat med framstående musiker och tonsättare som Sven-David Sandström och Daniel Börtz. Han har tilldelats en mängd priser och utmärkelser, bland annat Aniara-priset, Övralidspriset och Augustpriset för romanen ”Medan tiden tänker på annat”. För scen och film har han exempelvis skrivit ”Hitlers barndom” och ”Bröderna Mozart”. 2020 kom diktsamlingen ”Då, när jag var poet” och ”Som har inget redan hänt”, som kretsar kring det akuta cancerbesked han fick 2017. Våren 2024 ger han ut romanen ”Drömmarna vi tillsammans drömmer”. Niklas Rådström är ledamot av Samfundet De nio och professor i kreativt skrivande vid Linneuniversitetet.

Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975) var en rysk kompositör. Han studerade han piano och komposition och var bara 19 år när han skrev sin första symfoni. Under 1920-talet tillhörde han avantgardisterna innan den fria konsten helt kvävdes runt 1930. Trots det blev hans vågade opera ”Lady Macbeth från Mtsensk” 1934 en publiksuccé, tills att Stalin såg den två år senare. Operan stämplades att vara ”kaos i stället för musik” och Sjostakovitj hamnade i kylan. Han levde därefter i ständig skräck för att fängslas och balanserade hela sitt liv mellan att vara makten till lags och ändå skriva det han ville. Sjostakovitj är en av de stora kompositörerna på 1900-talet och skrev bland annat femton symfonier och lika många stråkkvartetter.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Bob Fosses enastående och lekfulla koreografi har haft stor betydelse för koreografen Anna Vnuk: ”Det är otroligt mycket liv och smärta i det han gör, men också det som är farligt i showbiz”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det koreografen, regissören och dansaren Anna Vnuk som valt en av sin stora förebilder, Bob Fosse. Hon såg sina första Fosse-filmer när hon gick på Balettakademien på 90-talet och drabbades av hans utsökta koreografi – en beundran som bestått och som idag också handlar om hans skicklighet som filmregissör.

Anna Vnuk är koreograf, dansare, regissör och dramatiker. Hon gick på Balettakademien i Stockholm och slog igenom med den egna föreställningen ”Solofestival med mig själv” på Riksteatern i början av 2000-talet. Därefter blev det flera uppsättningar för Riksteatern, Backa Teater och på Stadsteatern i Stockholm där hon bland annat satte upp en egen musikal ”Skaka galler” och gjorde koreografin till föreställningen ”Karl Gerhard” med Rikard Wolff. På Dramaten har hon exempelvis regisserat musikalen ”Får jag vara med” och på SVT flera produktioner för barn. 2015 regisserade hon Grotescos ”näradödenrevyn” på Scala-teatern och har sedan dess arbetat med humorgruppen som skådespelare, regissör och koreograf.2024 sätter hon upp ”Anna Vnuk är Bastarden” – som hon skrivit, regisserat och koreograferat själv – på Unga Klara, i samarbete med Göteborgs Stadsteater.

Bob Fosse (1927-1987) föddes i Chicago, USA. Han började dansa som liten och redan i tonåren uppträdde han och gjorde egna koreografier. Han slog igenom på Broadway i början av 50-talet både som dansare och koreograf. Bob Fosse anses ha revolutionerat musikalen med sin dansstil, side shuffles, spretande jazzhänder och attribut som hattar och käppar. 1954 prisades han med en Tony för koreografin i ”The Pajama Game” och det skulle bli många priser genom åren. Han skapade flera musikaler, bland annat ”Chicago”, men regisserade även fem filmer. Mest känd är ”Cabaret” från1972, som fick åtta Oscars, bland annat för bästa regi. Filmen ”All That Jazz” (1979) som baserades på hans eget liv som självdestruktiv kvinnotjusare och drogmissbrukare i showbiz, vann Guldpalmen i Cannes 1980.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

På 60-talet såg Reine Brynolfsson Ernst-Hugo Järegård på tv och påverkades starkt : ”Jag blev exalterad av känslotrycket! Han rörde något inom mig, jag som själv hade lite svårt att få ut mina känslor.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ernst-Hugo Järegård föddes i Ystad 1928. Skolåren var svåra och han längtade till scenen, vilket hans far motsatte sig. Fadern ska ha varit Järegårds förebild i många av hans ondsinta rollkaraktärer. Efter teaterskolor i Paris och Malmö och arbete på flera stadsteatrar kom Järegård till Dramaten 1962. Här gjorde han flera av dom stora roller som han blev känd och älskad för, i bland annat I väntan på Godot med Jan-Olof Strandberg. Järegård är en av våra mest originella aktörer med sin utåtriktade spelstil. Han gillade det absurda och groteska och spelade både fars och tragedi. Dessutom var han ofta med i TV, gjorde krogshower, reklamfilm och reste runt i skolor. Under 1990-talet fick Järegård en ny, yngre publik i och med rollen som läkaren Stig "danskjävlar " Helmer i Lars von Triers TV-serie Riket. Det ledde till att Järegård uppträdde med popband och läste dikter, bland annat inför 32 000 fans på en Gyllene Tider konsert. Ernst-Hugo Järegård dog av cancer 1998. Han blev 69 år.

Skådespelaren Reine Brynolfsson började på Teaterhögskolan i Malmö 1976 och arbetade sedan på Stadsteatern i Göteborg, där han bland annat var med i Björn Melanders uppsättningar av Lars Noréns "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med Gud". När båda pjäserna gjordes året efter för SVT, blev han känd för den stora publiken och är en av de främsta skådespelarna i Sverige. I början av 90-talet kom han till Dramaten där han spelat i uppsättningar som "Och ge oss skuggorna" och "Oidipus/Antigone". Han har också gjort ett stor antal tv- och filmproduktioner, till exempel var han med i Bo Widerbergs film "Ormens väg på hälleberget" 1986, Colin Nutleys "Black Jack" 1990, Jens Assurs "Korparna" 2017 och Lisa Langseths "Kärlek och anarki" 2020. Reine Brynolfsson läser också in ljudböcker. Han har tilldelats många priser, bland annat Gunn Wållgren-stipendiet 2018 med motiveringen: "Reine Brynolfsson är en av våra erfarnaste, mångsidigaste och skickligaste skådespelare, och samtidigt en egensinnig och personlig konstnär - och människa. Han är en djärv vägvisare till teaterkonstens många vida salar och hemliga kammare"

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Folkmusikern Sara Parkman älskar vallåtsmusik och en av hennes stora inspirationskällor är den särpräglade sångaren Dansar Edvard Jonsson: ”Det slår an någonting i mig av absolut skönhet.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det folkmusikern Sara Parkman som valt att prata om vallåtsmusik. Dansar Edvard Jonsson räknas till de främsta, men varför väcker hans lockrop och kulning så starka känslor i henne? Och hur inspirerar han hennes musik, som till exempel i låten E4 N från solodebuten "Sara Parkmans skog"?

Sara Parkman är folkmusiker och kompositör. Hennes unika blandning av folk- och popmusik har nått en stor publik och hittills har hon gett ut tre soloalbum, "Eros agape philia" är den senaste. Hon samarbetar ofta med musikerna Hampus Norén och Samantha Ohlanders. Tillsammans skrev de "Fäboland" för RIksteatern och Ohlanders och Parkman turnerade 2017 med "Matriarkerna", som också blev ett album. Sommaren 2023 sätter Teater Västernorrland upp "Ronja Rövardotter" med musik av Parkman och Norén.

Dansar Edvard Jonsson (1893-1976) föddes i Malung. Som ung vistades han på familjens fäbod där han lärde sig att locka på djuren, kula, men också gamla visor. Med tiden blev han känd för sin personliga sångstil som präglades av mycket känsla och att han sjöng i ett högt tonläge. Han har inspirerat många folksångare och är än idag en stor förebild.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Trombonisten Nils Landgren träffade musikern Bengt-Arne Wallin första gången 1978 och det blev ett drabbande möte: ”Han var en speciell person som skrev speciell musik, det lät inte som något annat”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har trombonisten och sångaren Nils Landgren valt att tala om Bengt-Arne Wallin, den legendariska jazztrumpetaren som även var kompositör, arrangör och pedagog. Som ung studerade Nils Landgren klassisk trombon, men efter att ha varit med på en storbands-workshop med Bengt-Arne Wallin, blev det allt tydligare att det inte var en symfoniorkester som var målet. Vad var som gjorde så djupt intryck på honom?

Trombonisten och sångaren Nils Landgren spelade trummor som barn, men började med trombon som trettonåring. Han har samarbetat med en mängd framstående musiker, både i Sverige och internationellt, till exempel Esbjörn Svensson, Thad Jones, Pat Metheny, Herbie Hancock, ABBA, Björn Skifs, Rigmor Gustafsson – bara för att nämna några! Han spelar allt från storbandsjazz till funk, pop & rock, skivdebuterade 1983 och har sedan dess gjort flera egna album och i samarbete med andra. Han har bland annat också varit konstnärlig ledare för Bohuslän Big Band, Nordtyska Radions Big Band och Jazzfest Berlin. 2023 blev han konstnärlig ledare för Jazzradion i P2, Sveriges Radio. 1992 bildade han det hyllade bandet Nils Landgren Funk Unit.

Bengt-Arne Wallin (1926-2015) föddes i Linköping. Han började spela trumpet som ung och var under 50-talet med i flera stora jazzorkestrar, bland annat i Arne Domnérus band. På 60-talet la han trumpeten på hyllan för att i stället komponera och arrangera. Han var tidig med att göra jazzarrangemang av svensk folkmusik och LPn ”Old Folklore in Swedish Modern” 1962 är en milstolpe. Bengt-Arne Wallin skrev musik för film, radio, TV och teater, men också barnmusik och låtar till Melodifestivalen, bland annat ”Nygammal vals” med Svante Thuresson och Lill Lindfors 1966. 1972 blev han en av de första som undervisade i jazz på Musikhögskolan i Stockholm, något han gjorde i tjugo år. På 90-talet återupptog han trumpetspelandet, bland annat med sitt eget band Five to five.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Komikern Claes Eriksson har haft med sig Povel Ramel sedan barnsben, framför allt ordglädjen och den lekfulla musikaliteten: ”Han är mästerlig!”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har komikern, regissören, manusförfattaren, skådespelaren och kompositören Claes Eriksson valt Povel Ramel, som han hörde redan som liten pojke på radion. Under åren med humorgruppen Galenskaparna komponerade Claes Eriksson hundratals sångnummer och inspirerades av den Ramelska konsten att skapa svängiga nummer, där det råder en symbios mellan musik och komik – en förmåga han beundrat och eftersträvat.

Claes Eriksson är regissör, manusförfattare, revyartist, komiker, skådespelare och kompositör. Efter studentspex och humorgruppen Utan lots, bildade han tillsammans med Kerstin Granlund och brodern Anders Eriksson Galenskaparna i slutet av 70-talet. 1982 slog de ihop sig med sånggruppen After shave och fick sitt stora publikgenombrott med ”Macken” på SVT 1986. Därefter följde succé på succé. Revyer som ”Stinsen brinner” och ”Grisen i säcken”, filmer som ”Hajen som visst för mycket” och ”Monopol” samt tv-serien ”En himla många program” är några få exempel på allt som Claes Eriksson skrivit och medverkat i. Han har också gett ut boken ”Alster”, gjort monologföreställningar, översatt och regisserat Donizettiopera på Göteborgsoperan 2022. Han har belönats med många priser, bland annat Povel Ramels Karamelodiktstipendiet 1987.

Povel Ramel (1922-2007) föddes i Stockholm 1922. Redan innan han fyllt 20 år hade Povel Ramel satt upp sin första revy och debuterat på scen i tävlingen Vi som vill opp. Genombrottet som låtskrivare och pianist kom 1944 med ”Johanssons Boogie Woogie vals”, som spelades flitigt på radion. Under mer än 60 år var han en av Sveriges främsta och inflytelserika underhållare – en pianist och sångare som skrev revyer, krogshower och låtar i rasande fart med en stil inspirerad av jazz och crazyhumor. Vid sidan om det lekfulla och knasiga som ”Köp inte en zebra” blev Povel Ramel också folkkär med sånger som ”Underbart är kort” och ”Ta av dig skorna”. De populära Knäppupprevyerna spelades runt om i landet från 1952 till 1968 och sen fortsatte han med krogshower, medverkan i TV och radio och var aktiv in i det sista. Hans betydelse för efterkommande humorgenerationer går inte att överskatta.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

John Hughes filmer ”Födelsedagen” och ”Pretty in pink” var regissören Maria Bloms tonårsfavoriter, som senare satte spår i det egna arbetet: ”Jag är slagen och tagen av hur mycket han betytt för mig”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har regissören och dramatikern Maria Blom valt att prata om filmskaparen John Hughes, tonårsfilmernas okrönte konungen på 80-talet. Hennes tonårshjärta klappade mycket hårt för filmer som ”Födelsedagen”, ”Pretty in pink” och ”The Breakfast club” och för henne var hans namn synonymt med kvalité. Idag kan hon själv se hur hon influerats av John Hughes, framför allt i de första 90-talspjäserna, men känner också igen mycket i hans sätt att arbeta med manus och rollkaraktärerna. Vad var hans storhet?

Maria Blom är regissör, dramatiker och manusförfattare. Hon började att arbeta med teater på 90-talet och satte bland annat upp ”Dr Kokos kärlekslaboratorium” och ”Sårskorpor” på Stockholms stadsteater och ”Under hallonbusken” på Dramaten. Hennes debutfilm ”Masjävlar” 2004 blev en publiksuccé och tilldelades tre Guldbaggar i kategorierna Bästa film, Bästa manus och Bästa kvinnliga biroll. Därefter har hon gjort långfilmer som exempelvis ”Nina Frisk”, ”Hallåhallå” och ”Monky”. Hon regisserade också den animerade ”Bamse och Häxans dotter” 2016, men jämte filmskapandet har hon fortsatt med att både regissera och skriva för teater. Senast har hon gjort tv-serien ”Hålla samman” för SVT.

John Hughes (1950-2009) föddes i Michigan, USA. Redan i unga år skrev han skämt till kända komiker och jobbade med reklam. Under 70-talet var han en av de mest kreativa skribenterna på humortidningen National Lampoon. Karriären sköt fart när tidningen började med filmprojekt och Hughes skrev manuset till succén ”Ett päron till farsa” 1983. Han började att regissera och kallades ”tonårskomedins kung” med filmer som ”Födelsedagen”, ”The Breakfast Club” och ”Fira med Ferris”. Efter några år slutade han med regi för att istället enbart skriva och producera. ”Ensam hemma” 1990 blev hans i särklass främsta publiksuccé. Han köpte samtidigt en stor lantgård i Illinois och slutade så småningom helt i filmindustrin för ägna sig åt lantbruk och familjen. John Hughes dog oväntat i en hjärtattack, endast 59 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Jan Dranger slog igenom som möbeldesigner på 60-talet och Joanna Rubin Dranger, illustratör och författare, inspireras av sin pappa: ”Han hade den maniska kreativiteten som jag också har känt.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren och illustratören Joanna Rubin Dranger som valt sin pappa, inredningsarkitekten och möbeldesignern Jan Dranger. I slutet av 60-talet skapade han tillsammans med designerkollegan Johan Huldt möbler i knalliga färger och billiga material för den unga generationen – de skulle vara resurssnåla, enkla att flytta och komma i platta paket. Kreativiteten präglade Joanna Rubin Drangers uppväxt, men kraven var också höga, hur har det påverkat hennes eget arbete?

Joanna Rubin Dranger är illustratör och författare. Hon har bland annat studerat på Konstfack i Stockholm och debuterade 1990 med barnboken ”Arg!” som hon skrev tillsammans med Anna Karin Cullberg. Hon har gett ut flera tecknade romaner, den första var ”Fröken livrädd & kärleken” 1999 och boken ”Fröken Märkvärdig & karriären” från 2001 blev också en animerad film 2010. Hon har skrivit barnböcker, bland annat om flickan Nell, varit professor på Konstfack och 2023 belönades den självbiografiska, tecknade dokumentärromanen ”Ihågkom oss till liv”, med Nordiska rådets litteraturpris.

Jan Dranger (1941-2016) föddes i Stockholm och på 60-talet studerade han inredningsarkitektur och möbelformgivning vid Konstfack. Där ingick han i en grupp formgivare som ville skapa billiga, men bra och miljövänliga möbler för den nya så kallade jeansgenerationen, bland annat möbler i wellpapp. 1968 startade han och designkollegan Johan Huldt Innovator och blev oerhört framgångsrika och nyskapande med sina lätta, flyttbara och resurssnåla möbler med avtagbara tyger i starka färger. I slutet av 70-talet gick Jan Dranger vidare på egen hand och blev känd för bland annat fåtöljen ”Media chair” och de uppblåsbara möblerna i serien SoftAir.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Musikern Jojje Wadenius var i 14 års-åldern när han lyssnade om och om igen på Miles Davis ”Kind of blue” på familjens grammofonspelare: ”Jag kunde alla solon utantill i mitt huvud.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om och i veckans avsnitt har musikern och kompositören Georg ”Jojje” Wadenius valt trumpetaren Miles Davis. Georgs mamma, Eva Engdahl, var pianist och Sveriges första kvinnliga kapellmästare och hemmet var fyllt av jazzskivor. I samlingen fanns det mesta av dåtidens stora jazzmusiker, däribland Miles Davis som gjorde djupt intryck på den unga Georg – intryck som sedan influerat hans egen musik.

Georg ”Jojje” Wadenius är gitarrist, sångare, kompositör, arrangör och producent. Han blev känd i slutet av 60-talet då han spelade med grupperna Made in Sweden och Solar Plexus, men också för sin medverkan på Pugh Rogefeltds debut ”Ja dä ä dä” och succén med barnskivan ”Goda' goda'” med texter av Barbro Lindgren. I USA har han bland annat spelat med Blood, sweat and tears och husbandet i tv-humorshowen Saturday night live. Han har även samarbetat med en mängd framstående musiker, bladn annat Monica Zetterlund, Diana Ross, Steely Dan, Paul Simon och Aretha Franklin. Idag spelar han med bandet Cleo.

Miles Davis (1926-1991) föddes i Illinois, USA. I tonåren spelade han trumpet med lokala jazzband, studerade sedan vid musikskolan Juilliard i New York, men hoppade av för att spela med saxofonisten Charlie Parkers bebop-grupp i mitten av 1940-talet. Det blev starten på en enastående karriär som trumpetare, bandledare och kompositör. Miles Davis är en av de mest inflytelserika och framstående jazzmusikerna under 1900-talet och albumet ”Kind of blue” från 1959 är den mest sålda jazzskivan genom tiderna. Han prövade hela tiden nytt, från bebop och cool jazz, till afrikanska rytmer, funk, rock och jazz fusion. På åttiotalet fick han sina största kommersiella framgångar med mer popinfluerad musik, som till exempel en cover på Cyndi Laupers ”Time after time” och albumet ”Tutu” som han gjorde tillsammans med med Marcus Miller.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius