Kulturlivet med Gunnar Bolin

Emily Dickinsons poesi har en särställning för författaren Ulf Karl Olov Nilsson: ”Hon har fantastiska inledningsrader som sitter direkt – man kommer ihåg dem, de är som en resonans i livet.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren, psykoanalytikern och översättaren Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, som valt att prata om den amerikanska 1800-talspoeten Emily Dickinson. 2011 gav han ut diktsamlingen ”Brukaren”, men efter det tappade han intresset helt för att skriva lyrik, ett slags poetisk kris som han kallar det. Men läsningen och arbetet med att översätta Dickinsons dikter blev en vändpunkt, då han återfick tron på dikten.

Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, är författare, kritiker översättare och verksam som psykoanalytiker. Debuterade med diktsamlingen ”Kung-kung” 1990 och har därefter skrivit flera diktsamlingar, till exempel ”Brukaren” 2011 och ”Jag är ingen mördare” 2023. Han har bland annat även gett ut romanen ”Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek” och essäböckerna ”Glömskans bibliotek” – som augustprisnominerades 2016 – och ”Röstautograferna” 2019 . Tillsammans med poeten Jenny Tunedal har han översatt Emily Dickinsons Faskikel 40 ”De enda nyheterna” och Faskikel 34 ”Ändlös rosmarin”. Han skriver också för OBS i P1.

Emily Dickinson (1830-1886) föddes i Massachusetts, USA. Hon började skriva tidigt, var välutbildad, läste mycket och inspirerades av flera författare, bland annat Ralph Waldo Emerson och John Keats. Döden och längtan efter kärlek och frihet var återkommande teman i hennes diktning. Hon var periodvis oerhört produktiv, men bara ett fåtal av hennes dikter publicerades under hennes livstid. Hon ansågs excentrisk av många, levde sitt liv till största delen i hemmet, men ägnade sig åt ett livligt brevskrivande med vänner, andra författare och publicister. Fyra år efter hennes död publicerades ett första urval av de närmare 1800 dikter hon skrivit.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

Maria Sid var en etablerad skådespelare när hon träffade den italienska dramatikern Dario Fo, men mötet blev ändå en vändpunkt för henne: ”Han förstärkte något i mig som jag började lita på.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det Maria Sid, skådespelare och chef för Kulturhuset Stockholm Stadsteater, som valt den italienska dramatikern och skådespelaren Dario Fo. Hon var en etablerad skådespelare sedan många år när de träffades för en uppsättning på Svensk teatern i Helsingfors. Regianvisningen han gav efter första genomdraget löd – försök nu att vara så dålig du någonsin kan – ett råd som kom att bli helt avgörande för hennes sätt att spela!

Maria Sid-Achrén är chef för Kulturhuset stadsteatern i Stockholm, regissör och skådespelare. Hon scendebuterade 1993 och har haft en mängd teater- och filmroller i både Finland och Sverige. För den svenska publiken är hon bland annat känd för rollerna i tv-serier som ”Livet i Fagervik”, julkalendern ”Hotell Gyllene Knorren” och även i Maria Bloms lpångfilm ”Hallåhallå”. De senaste åren har hon bland annat regisserat de kritikerhyllade stadsteateruppsättningarna ”Min fantastiska väninna” och ”A chorus line” och medverkat i Netflixproduktionen ”Konferensen”.

Dario Fo (1926-2016) föddes i Lombardiet, Italien. Han var en dramatiker och regissör som förenade commedia dell artes traditionella gycklarroll med samtida samhällskritik. 1954 gifte han sig med skådespelerskan Franca Rame som liksom han var aktiv inom vänstern. De bildade sin första teatergrupp 1958 och samarbetade livet ut. Han har varit en av de mest dramatikerna i världen med sina satirer om korruption, byråkrati, rasism, och inte minst den katolska kyrkan. Hans mest kända stycke, Mistero Buffo, fördömdes som hädisk av Vatikanen. 1997 fick Dario Fo Nobelpriset för att han ”i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet”.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Skådespelaren Peter Andersson såg Ingvar Hirdwall på scenen i slutet av 60-talet och det gjorde djupt intryck på honom: ”Han var en mästare på att uttrycka stora tankar och känslor med små medel.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har skådespelaren Peter Andersson valt Ingvar Hirdwall, en skådespelarkollega som betytt mycket för honom. I slutet av 60-talet var han med sin gymnasieklass på Göteborgs stadsteater för att se en av Kent Anderssons samhällskritiska pjäser. Han fångades av Hirdwalls fantastiska skådespelarkonst och försökte därefter att inte missa något av de han gjorde på scen och film. Drygt trettio år spelade de för första gången i samma uppsättning, Harold Pinters ”Fastighetsskötaren”, hur kändes det att äntligen få arbeta tillsammans?

Skådespelaren Ingvar Hirdwall var sparsmakad med intervjuer och i Sveriges Radios arkiv finns det tyvärr inte mycket att hämta. I Kulturlivet den här gången hörs därför klipp ur skådespelaren Jakob Hultcrantz Hanssons fina intervju i podden TR-Actor från 2017. Vill du höra hela samtalet, lyssna till exempel här Intervju med skådespelaren Ingvar Hirdwall i TR-Actor

Skådespelaren Peter Andersson utbildades vid Scenskolan i Göteborg och blev sedan fast anställd på Dramaten 1979. Han har medverkat i en många uppsättningar både på Dramaten och Stockholms stadsteater. Han har haft roller i bland annat pjäser av Lars Norén som ”Och ge oss skuggorna” och ”Personkrets 3:1”, Harold Pinters ”Fastighetsskötaren” och ”Hemkomsten i regi av Thommy Berggren och nyligen i Alexander Mörk-Eidems ”Morbror Janne”. Hösten 2023 medverkar han i ”Hamlet” regisserad av Sunil Munshi. Han har medverkat i flera tv-produktioner som ”Hammarkullen” och ”Den osannolika mördaren”, men också i ett stort antal filmer, som till exempel Colin Nutleys ”Änglagård”, Björn Runges ”Om jag vänder mig om” och filmatiseringarna av Stieg Larssons Milleniumtrilogi, där han rosades för sin roll som advokat Nils Bjurman.

Ingvar Hirdwall (1934-2023) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem. Efter att ha arbetat som elektriker i några år, satsade han på skådespeleriet och anställdes på Göteborgs stadsteater, där han under 60-talet bland annat spelade i Kent Anderssons ”Flotten”, ”Sandlådan och ”Hemmet” (tillsammans med Bengt Bratt). På 80-talet arbetade han främst på Stockholms Stadsteater, men också senare som frilansare. Vid sidan om stora teaterroller i pjäser av Strindberg, Ibsen, Pinter och Beckett gjorde Ingvar Hirdwall mycket film och TV. Samarbetet med regissören Lars Molin ledde till många minnesvärda roller, bland annat i ”Kejsaren av Portugallien” och ”Tre kärlekar”. Han blev också mycket folkkär för rollen som grannen - ”ska du ha dig en stänkare” - i hela 46 Beckfilmer.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

När sångerskan Titiyo hittade en platta med Aretha Franklin i skivsamlingen hemma, upptäckte hon också sin egen röst: ”Jag lyssnade i smyg, wailade loss och tyckte att det lät ganska bra.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har sångerskan, artisten och låtskrivaren Titiyo Jah valt souldrottningen Aretha Franklin, en sångerska som får Titiyo att jubla i studion! Allt började hemma i tonårsrummet när hon spelade in sig själv på kassettbandspelaren med plattan "Aretha arrives" i bakgrunden. "Mamma grät när hon hörde inspelningen..." Hör om kärleken till låten "Rock steady" och om vad Titiyo tycker om att bli kallad "Sveriges Aretha Franklin".

Titiyo Jah är en av Sveriges främsta soul- och popartister. Hon började som bakgrundssångerska, men det stora genombrottet kom 1989 med "Talking to the man in the moon" – en låt som Eldorados Kjell Alinge blev så förtjust i, att han spelade enbart den låten ett helt program! Hon albumdebuterade 1990 med "Titiyo" och gav ut flera album åren därefter. "Come along" från 2001 nådde förstaplatsen på albumlistan. Hon är fyrfaldigt Grammis-belönad, har samarbetat med svenska artisteliten och medverkat i TV4:as "Så mycket bättre" två gånger.

Aretha Franklin (1942-2018) kallas för "the queen of soul" och har haft en oerhörd betydelse för soulmusiken. Hon spelade in en gospelskiva som 14-åring, men fick ett nytt skivbolagskontrakt fyra år senare. Det stora genombrottet kom mot slutet av 60-talet, då hon fick sin första miljonsäljare med "I Never Loved a Man (the Way I Love You)" och efter det blev det många fler, till exempel "Think", "I Say a Little Prayer" och "Respect", som rankats av tidningen Rolling stone som den bästa låten genom tiderna,

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Konstnären Marie-Louise Ekman såg som ung en stor Salvador Dalí-utställning på Moderna museet och blev helt tagen: ”Det var så illusoriskt, så intelligent och så förföriskt, det var en upplevelse!”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det konstnären Marie-Louise Ekman som valt den spanska surrealistiska konstnären Salvador Dalí. Hon fångades av hans konst som ung, men fascinerades också av hans självbiografi. Hans berättelser, där han ständigt gör motstånd mot auktoriteter, var ett förhållningssätt som påverkade henne mycket!

Marie-Louise Ekman är konstnär, dramatiker, regissör och författare. Hon har varit professor i måleri och rektor på Konsthögskolan i Stockholm. 2009-2014 var hon chef för Dramaten, där hon också satte upp flera egna pjäser som exempelvis ”Dödspatrullen” och ”Försökskaninerna”. Hon är verksam som konstnär sedan 60-talet och har även gjort scenografi, skulpturer, radio- och tv-produktioner och inte minst film, som till exempel ”Barnförbjudet” och ”Nu är pappa trött igen”. Hon har också bland annat gett ut böckerna ”Få se om hundarna är snälla ikväll” och ”Jag tror att jag går in hans rum och öppnar en väska till”. 2017 visade Moderna museet en stor, retrospektiv utställning med hennes konst.

Salvador Dalí (1904-1989) föddes i katalanska Figueres i Spanien. Han började måla tidigt och efter konststudier i Madrid flyttade han till Paris, där han anslöt sig till surrealisterna. Med vännen Luis Bunuel gjorde han till exempel filmen ”Den andalusiska hunden”, som väckte stor uppståndelse. Dalí slog igenom internationellt i slutet av 20-talet. Hans måleri kretsade kring det undermedvetna och drömmar, mest berömd är ”Minnets envishet” från 1931, med smältande klockor i ett öde landskap. Han ägnade sig åt flera genrer, men blev också känd för sitt excentriska sätt. 1940 flydde han och frun Gala till USA, men återvände på 50-talet till Spanien.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Tre år efter sin arkitektexamen, upptäckte Gert Wingårdh arkitekten Carlo Scarpa som kom att bli mycket betydelsefull för honom: ”Det första jag ritade på 80-talet var extremt Scarpa-influerat!”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det nya avsnittet är det arkitekten Gert Wingårdh som valt den italienska arkitektkollegan Carlo Scarpa, som influerat honom sedan slutet av 70-talet. Scarpa hade precis avlidit efter en fallolycka då den unga Gert Wingårdh läste om honom i en arkitekturtidskrift – en händelse som fick honom att tämligen snart vallfärda till Italien för att se Scarpas arbete med egna ögon.

Gert Wingårdh tog sin arkitektexamen 1975 och grundade Wingårdh Arkitektkontor två år senare. Han är Sveriges mest kända arkitekt och ligger bakom en mängd byggnader som exempelvis Chalmers kårhus och Universeum i Göteborg, Sven-Harrys konstmuseum och konsthallen Liljevalchs tillbyggnad i Stockholm, Emporia i Malmö, Filborna vattentorn i Helsingborg, Kulturhuset Spira i Jönköping, de svenska ambassaderna i Berlin och i Washington – för att bara nämna några! Många byggnader har prisats och han har bland annat fått Kasper Salin-priset sex gånger. För SVT gör han den populära långköraren ”Husdrömmar” tillsammans med Anne Lundberg.

Carlo Scarpa (1906-1978) föddes i Venedig i Italien. Han studerade arkitektur, men var också möbel- och glasdesigner. Han arbetade oftast med restaurering och blev en föregångare i sitt sätt att blanda traditionella material med modern stil, ett känt exempel är museet Castelvecchio i Verona, Venezuelas paviljong på konstbiennal-området i Venedig och Banca Popolare i Verona. Han förde in små detaljer och dekorationer i arkitekturen och var inspirerad av så väl den venetianska kulturen, som den japanska med sina gångar och vattensamlingar. Han avled under ett besök i Japan efter att ha fallit i en trappa och begravdes intill en av sina favoritbyggnader, familjen Brions kapell i Treviso, som han designade i början av 70-talet.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Författaren Amanda Svensson upptäckte Harriet Löwenhjelm när hon pluggade litteratur, en poet hon känner samhörighet med: ”Hon skriver utifrån samma plats som jag, en plats av munter förtvivlan.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Amanda Svensson som valt poeten och konstnären Harriet Löwenhjelm, vars diktningen rymmer allt från uppsluppen ordlek till nattsvarta dikter om döden. Hur kommer det sig att hon känner igen sig i Löwenhjelms hållning till livet och skrivandet?

Amanda Svensson är författare, översättare och kulturskribent. Hon debuterade med romanen ”Hey Dolly” 2008 och har därefter gett ut den Augustprisnominerade ”Välkommen till den här världen”, ”Allt det där jag sa till dig var sant”, ”Ett system så magnifikt att det bländar” och ”Själens telegraf” 2023. Hon har översatt bland annat författare som Salman Rushdie, Tessa Hadley, Lea Ypi och Ali Smith och har tilldelats flera litterära priser – ”Ett system så magnifikt att det bländar” nominerades till långa listan för internationella Bookerpriset 2023.

Harriet Löwenhjelm (1887-1918) föddes i en överklassfamilj i Helsingborg. I barndomen målade hon, men skapade också tillsammans med brodern Crispin dockor och en fantasivärld som inspirerade till dikter och teckningar. Efter mindre framgångsrika studier på konstakademien, började hon att skriva mer poesi och 1913 kom diktsamlingen ”Konsten att älska”. Den gavs ut i bara 50 exemplar som hon bekostade själv och blev den enda diktsamling som publicerades under hennes livstid. Samma år blev hon sjuk i tuberkulos och avled fem år senare endast 31 år gammal. Boken ”Dikter” blev hennes postuma genombrott knappt tio år senare.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Konstnären Peter Johansson har starka barndomsminnen av hur Hasse och Tage kunde förena hans trasiga familj för en stund: ”De blev ett rättesnöre i en knasig värld.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har konstnären Peter Johansson valt Hasse och Tage som han älskat sedan barnsben. En riktig favorit är filmen ”Picassos äventyr” som han sett minst 50 gånger och kärleken resulterade i konstutställningen ”Peter Picasso” i Tomelilla sommaren 2023, alltså mitt i Hasse-och-Tage-land”. Han imponeras av deras förmåga att säga något viktigt med ett skratt, hur mycket betyder det i hans egen konst?

Konstnären Peter Johansson är bland annat utbildad på Konstfack och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. I sin konst återkommer han ofta till frågor kring svenskhet och det så kallat folkliga, förutom dalahästar har det blivit en hel del röda stugor, falukorvar, folkdräkter och mycket humor! Det finns även en mycket mörk sida i Peter Johanssons konst - som barn utsattes han för sexuella övergrepp och de upplevelserna skildrade han i utställningen ”Barnatro” 2019. Han har också skapat riksbekanta offentliga verk, som exempelvis skulpturen ”Ping Pong” i Upplands-Bro. Tillsammans med konstnären Barbro Westling arbetar han just nu med utsmyckningen av den nya tunnelbanestationen Sofia i Stockholm.

Komikerparet Hans Alfredson (1931-2017) och Tage Danielsson (1928-1985) började att samarbeta på Sveriges Radio på 50-talet, 1961 bildade de AB Svenska ord och och slog därefter igenom med revyn ”Gröna Hund”. De var oehört produktiva, skrev en mängd revyer gjorde film, tv, radio och och skapade ett oräkneligt antal humorklassiker och musiknummer. I deras digra produktion finns revyerna ”Glaset i örat” och ”Fröken Fleggmans mustasch”, filmer som ”Ägget är löst” och ”Picassos äventyr” och sångerna ”Stetsonhatt” och ”Ett glas öl”. Med med mera, med mera!

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Författaren Eva Ström återvänder ständigt till Birgitta Trotzigs böcker och upptäcker alltid något nytt: ”Det är ett så rikt och fascinerande författarskap, hon är i nobelprisklass!”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har Eva Ström valt författarkollegan Birgitta Trotzig som haft stor betydelse för hennes skrivande. Hon har påverkats av Trotzigs hållning, att aldrig väja för att skriva om det mörka i tillvaron, men också inspirerats av hennes fantastiska språk och naturskildringar. Dessutom bor hon mitt i Trotzigs litterära landskap – Kristianstad!

Eva Ström är författare, kritiker, översättare och utbildad läkare. Hon debuterade 1977 med diktsamlingen ”Den brinnande zeppelinaren”, hennes elfte diktsamling ”Revbensstäder” belönades med Nordiska rådet litteraturpris 2003. Hon har också gett ut flera romaner, exempelvis ”Den flödande lyckan” och ”Rakkniven”. 2010 publicerades hennes översättning och tolkningar av Shakespeares ”Sonetter” och 2022 kom hennes nyöversättning av L.M Montgomerys ”Anne på Grönkulla” som är den första fullständiga utgåvan på svenska.

Författaren Birgitta Trotzig (1929-2011) föddes i Göteborg, men växte upp i Kristianstad, en plats som kom att få stor betydelse i henne författarskap. Under många år bodde hon utomlands – bland annat i Frankrike – med maken, konstnären Ulf Trotzig, och konverterade då till katolicismen. Trotzig debuterade 1951 och fick sitt genombrott 1957 med romanen ”De utsatta”. Romanen ”Dykungens dotter”, som gavs ut 1985, anses vara ett av hennes främsta verk. Hon skrev även prosalyrik, poesi, essäer och kritik och belönades med många av de största litterära priserna. Hon var medlem av Samfundet de Nio och 1993 valdes hon in i Svenska Akademien.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

Matematikergeniet Alan Turing har fascinerat och inspirerat författaren David Lagercrantz i åratal: ”Jag har alltid skrivit om outsiders och Turing är ett slags arketyp för flera av min romanfigurer.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi talar om! I veckans avsnitt har författaren David Lagercrantz valt matematiker-geniet Alan Turing, som la grunden för den moderna datorn och AI-teknologin. Hans öde är gripande och kärleken till honom var ögonblicklig för David Lagercrantz. 2009 fick han sitt skönlitterära genombrott med och ”Syndafall i Wilmslow”, en roman som inleds med Alan Turings självmord. Varför han en av världens största tänkare enligt Lagercrantz? Och varför kommer tårarna när han tänker på Turing?

David Lagercrantz är författare och journalist. Han debuterade som författare 1997 med den mycket framgångsrika boken ”Göran Kropp 8000+”. Biografin ”Jag är Zlatan” om fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic blev en enastående succé, likaså de tre romaner som fortsatte Stieg Larssons Millenniumserie. De har getts ut i 50-tal länder och är en av Sveriges största litterära säljframgångar. 2021 gav han ut ”Obscuritas”, första delen i den nya serien om duon Hans Rekke och polisassistent Michaela Varga, 2023 kom del 2, ”Memoria”.

Matematikern Alan Turing (1912-1941) publicerade som 24-åring en banbrytande artikel, där han i teorin beskriver en maskin som med rätt programmering kan lösa alla matematiska problem som kan lösas. Den kallades senare för ”Turingmaskinen” och blev grundläggande för utvecklingen av moderna datorer. Under andra världskriget arbetade han för den brittiska underrättelsetjänsten och knäckte Nazitysklands Enigmakod. Han skapade det s k ”Turingtestet” som används än idag för att avgöra en maskins förmåga att använda naturligt språk. Alan Turing var homosexuell och dömdes 1952 för ”grov osedlighet”, straffet blev kemisk kastrering. Alan Turing begick självmord, 41 år gammal.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius