Kulturlivet med Gunnar Bolin

I ett år fick Özz Nûjen lära sig konsten att spela Dario Fo av den erfarna kollegan Björn Granath: ”Han har påverkat mitt sätt att vara skådespelare och stå upp-komiker för resten av livet.”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren och komikern Özz Nûjen som valt att vi ska tala om skådespelaren Björn Granath. Nûjen har älskat den italienska dramatikern Dario Fo sedan unga år och när han träffade Dario Fo-experten Granath 2005 gav han sig inte förrän han tjatat till sig ett års privatundervisning! Vilken betydelse har det haft för honom att ha Björn Granath, en av Sveriges främsta skådespelare, som mentor?

Özz Nûjen är komiker, skådespelare, programledare och manusförfattare. Han är en av de mest populära stå upp-komikerna i Sverige, men står också ofta på scenen som skådespelare. Han har bland annat medverkat i teateruppsättningar, som "Hemsöborna" och "En midsommarnattsdröm", i Riksteaterns regi har han exempelvis turnerat med "Mistero Buffo" av Dario Fo, Shakespeares "Richard III" och "Kebaben på skäret". Dessutom har han gjort radio, tv- och filmroller.

Björn Granath (1946-2017) föddes i Göteborg. Han började med studentteater och fortsatte sedan på 70-talet i de fria teatergrupperna Pistolteatern och Teater Narren. Han drev också Teater Fågel Blå i Stockholm, men anställdes på Dramaten 1987. Under sin karriär gjorde han en mängd film- och tv-roller, som till exempel Madickens pappa och drängen Erik i filmen "Pelle Erövraren" av Bille August. Han var dramatiken Dario Fos främsta uttolkare i Sverige och han turnerade med enmansföreställningen "Mistero Buffo" i många år.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

För Fredrik Lindström är Tomas Tranströmers förtätade poesi oslagbar:"Jag älskar allt med hög densitet, i hans dikter är varenda stavelse uttänkt och befogad."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det mångsysslaren Fredrik Lindström som valt Tomas Tranströmer, en poet han läst om och om igen sedan han var i 20-årsåldern. Varför drabbas han av Tranströmers ofta hisnande liknelser och metaforer? Och hur inspireras han av Tranströmers blick på världen?

Fredrik Lindström är språkhistoriker, programledare, regissör, komiker, författare och föreläsare. Han har gett ut dikter, noveller, historiska och språkhistoriska böcker, gjort flera framgångsrika tv-serier som till exempel "Värsta språket" och är domare i "På spåret" sedan 2009. Han har också gjort scenshow, både på egen hand och tillsammans med Henrik Schyffert, många "På Minuten", "Sommar" och "Vinter" i Sveriges Radio, där han blev känd som en av busringarna i P3:s "Hassan".

Tomas Tranströmer (1931-2015) föddes i Stockholm. Han var verksam som psykolog och kombinerade det med författarskapet under flera decennier. Tranströmer debuterade 1954 med diktsamlingen "17 dikter" och räknas till de främsta svenska poeterna. Han är översatt till ett 60-tal språk och hyllad av läsare och kritiker. Han gav ut sin sista diktsamling"Den stora gåtan" 2004 och 2011 tilldelades han nobelpriset i litteratur.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

För Babben Larsson var det omedelbar kärlek när hon för första gången läste en serietidning med Modesty Blaise: "Jag var fast från första rutan!"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren, komikern och programledaren Babben Larsson som valt Modesty Blaise, en seriefigur som varit en stor förebild för henne under många år Hur inspirerar den tecknade superhjältinnan henne i dag? Och vilket är Modesty Blaise motto som Babben Larsson gjort till sitt?

Barbro "Babben" Larsson är skådespelaren, komikern och programledaren. Hon är utbildad på Teaterhögskolan i Stockholm, började arbeta som skådespelare och ståuppkomiker på 80-talet och har sedan dess medverkat i en mängd hyllade shower och humorprogram både på tv och radio. Hon sjunger jazz och har också gett ut de självbiografiska böckerna "Jag vägrar dö nyfiken" och "Barbro före Babben".

Seriefiguren Modesty Blaise skapades 1963 av författaren Peter O'Donnell. Historien börjar 1945 då hon som föräldralös flicka rymmer från ett grekiskt flyktingläger. På sina strövtåg möter hon filosofiläraren Lob som ger henne namnet Modesty och en klassisk utbildning. Senare blir hon ledare för ett gangstersyndikat och träffar under den tiden sin parhäst Willie Garvin. Efter några år drar de sig tillbaka till London, där Secret Service upp ögonen för henne. Hon tackar ja till samarbete, dock med förbehållet att hon själv får bestämma vilka fall hon åtar sig.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Som ung dansade teaterregissören Alexander Mørk-Eidem till Prince, idag känner han också ett slags släktskap: "Jag blir lätt uttråkad och vill, precis som Prince, hela tiden bryta genregränserna."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det teaterregissören Alexander Mørk-Eidem som valt Prince, som han upptäckte i de yngre tonåren i Oslo. Hur kan Prince musik och person inspirera en teaterregissör? Och vilka låtar dansade Alexander Mørk-Eidem till framför spegeln i pojkrummet? I avsnittet medverkar också musikjournalisten Andres Lokko som intervjuat Prince i hans hem, Paisley Park.

Alexander Mørk-Eidem är regissör och har gjort succé på Stockholms stadsteater med bland annat sina uppsättningar av "Djungelboken", "De tre musketörerna" och "Tre systrar" och 2023 sätter han upp "Röde orm". Han har också arbetat på Dramaten, där han bland annat gjorde Tjechovs "Ivanov". Alexander Mørk-Eidem är utbildad på Statens Teaterhögskola i Oslo och bearbetar ofta klassiker och dramatiserar många gånger sina uppsättningar själv.

Prince Rogers Nelson (1958-2016) föddes i Minneapolis, USA. 1978 gav han ut sitt första album "For you". Han spelade alla instrument på skivan, skrev nästan alla låtar och producerade själv, något han skulle fortsätta med hela sitt liv. Prince musik är en unik blandning av funk, rock, soul och pop. Han gav ut 39 soloalbum, skrev låtar till andra artister, hjälpte fram unga begåvningar och filmade. Prince hade stark integritet, var ofta i fejd med skivbolagen, bytte artistnamn flera gånger, men slutade aldrig göra musik.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent Maria Götselius

Redan i högstadiet hade Malin Persson Giolito författardrömmar och blev besatt av August Strindberg: "När mina kompisar önskade sig moppe i 15-årspresent, ville jag ha Strindbergs samlade verk i halvfranska band".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

August Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.

Malin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".

I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

Producent: Maria Götselius

När författaren Lina Wolff skriver har hon ofta sångerskan Chavela Vargas kraftfulla stämma i hörlurarna: "Jag vill komma åt hennes oerhörda mod och pondus."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har författaren Lina Wolff valt den mexikanska sångerskan Chavela Vargas, som haft enorm betydelse för henne! Men varför är det just hon som inspirerar Lina Wolff att hitta styrkan i sin egen röst?

Lina Wolff är lovordad författare och översättare. Hon debuterade 2009 med novellsamlingen "Många människor dör som du". 2016 kom "De polyglotta älskarna" och den belönades bland annat med Augustpriset och blev hyllad av både kritiker och läsare. "Köttets tid" och "Djävulsgreppet" heter de två senaste romanerna, varav den sistnämnda blev Augustprisnominerade.

Isabel Vargas Lizano (1919-2012), mer känd som Chavela Vargas, föddes i San Joaquín de Flores i Costa Rica. Hon hade en svår barndom och lämnade som 14-åring Costa Rica för att ta sig till Mexiko. Hon slog igenom som rancherasångare på 50-talet och blev känd för sin mörka röst, sitt sätt att klä sig som en man och de många kärlekshistorierna med kvinnor. På 70-talet drog hon sig tillbaka på grund av alkoholism, men gjorde internationell comeback i 70-årsåldern då den spanska regissören Pedro Almodovar lyfte fram musiken i sina filmer. I dag är en Chavela Vargas queer-ikon och räknas till de främsta spanskspråkiga sångerskorna.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Det ville sig inte riktigt för Tomas Bannerhed när han skrev på debutromanen ”Korparna”, men när han läste Tarjei Vesaas hände något avgörande: ”Han förändrade mitt sätt att se på litteratur”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om, i veckans avsnitt har författaren Tomas Bannerhed valt den norska författaren Tarjei Vesaas! Varför fick romanen "Fåglarna" sådan oerhörd betydelse för honom när han slet med manuset till debuten "Korparna"? Hör samtalet om språklust och om att kunna fästa det outsägliga i text.

Tomas Bannerhed är författare och han debuterade 2011 med "Korparna", en läsarsuccé som belönades med flera priser, bland annat Augustpriset. Romanen filmatiserades 2017 av Jens Assur. 2018 kom romanen "Lugnet". Bannerhed har även gett ut prosaböcker där fåglarna är i fokus, "En vacker dag" och "I starens tid", som ligger till grund för P1:s radioserien "Bannerheds bevingade vänner".

Den norska författaren Tarjei Vesaas (1897-1970) var lantbrukarson, men hade ett stort litteraturintresse och började att skriva som 20-åring. 1934 slog han igenom med bonderomanen "Det stora spelet" och från början var stilen realistisk. Med åren ägnade han sig åt fler modernistiska formexperiment och verken blev mer allegoriska och poetiska. Romanerna "Fåglarna" och "Is-slottet" anses vara höjdpunkterna i hans författarskap.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

När författaren Jenny Jägerfeld som ung läste sin första Birgitta Stenberg-roman, var reaktionen omedelbar: ”Jag kände ett släktskap och det gick det som en elektrisk stöt genom kroppen!”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem de vill tala om och i veckans avsnitt är det författaren Jenny Jägerfeld som valt Birgitta Stenberg. På 90-talet läste hon Stenbergs "Kärlek i Europa" och romanen blev en tändande gnista för den unga Jenny med författarambitioner!

Jenny Jägerfeld är författar och psykolog. Hon är mest känd som barn- och ungdomsförfattare och har gett ut en rad älskade och kritikerrosade böcker bland annat "Här ligger jag och blöder", och "Comedy queen". Hon har gott om litterära priser i bagaget och två av romanerna "Så jävla easy going" och "Comedy queen" har blivit hyllade filmer.

Birgitta Stenberg (1932-2014) var författare, översättare och kulturskribent. Hon skrev ett 50-tal romaner och slog igenom med "Chans" 1961. På 80- och 90-talen nådde hon en stor krets läsare med sin svit självbiografisk romaner, som inleddes med "Kärlek i Europa" 1981.Hon tvekade aldrig inför att använda sina egna upplevelser av kärlek, sex och droger, skrev erotiska noveller vid 76 års ålder, men också de populära barnböckerna om Billy och Lotta.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

På senare år har författaren och historikern Peter Englund dagligen läst i Virginia Woolfs dagböcker:”Jag förtrollades av denna utomordentligt intelligenta, känsliga, begåvade, komplicerade kvinna!”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har historikern och författaren Peter Englund valt att han vill prata om Virginia Woolf, en författare han tycker har en sällsynt vacker hjärna och som han blir en smula spak inför.

Peter Englund debuterade 1988 med "Poltava" som blev en kritiker- och läsarsuccé. Hans hyllade författarskap har skildrat 1600-talets svenska stormaktstid, första världskriget i en svit böcker, egna minnesfragment i "Jag kommer ihåg" och ett mord på en ung kvinna i "Söndagsvägen". 2022 kom "Onda nätters drömmar: november 1942 och andra världskrigets vändpunkt i 360 korta kapitel". Peter Englund är ledamot av Svenska akademien sedan 2002.

Virginia Woolf (1882-1941) är en av 1900-talets främsta engelska författare. Hon räknas till de stor modernisterna och idag är romanerna "Mrs Dalloway" och "Mot fyren" klassiker, så även de feministiska "Ett eget rum" och "Orlando". Virginia Woolfs dagböcker som hon skrev från 1915 fram till sin död, gavs ut i sin helhet under åren 1977-1984. På svenska finns ett urval samlat i utgåvan Ögonblick av frihet: dagboksblad 1915-1941, som gavs ut i översättning av Rebecca Alsberg 2008.

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius

På författaren Maja Hagermans skrivbord ligger ofta filosofen Walter Benjamins "Passagearbetet", ett verk hon har med sig när hon skriver: "Jag tänker på hans sätt tänka, hur han tittar på världen."

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Walter Benjamin (1892-1940) föddes i Berlin, Tyskland. Han anses vara en av dom mest inflytelserika kulturkritikerna under 1900-talet, en skarpsinnig och egensinnig filosof som skrev artiklar, essäer och litteratur och konstkritik. Under 1920-talet hörde han till dom vänsterradikala kretsarna i Berlin och blev bekant med Bertold Brecht. Han stod när Frankfurtskolans marxister, men men intresserade sig också för judisk mysticism Walter Benjamin var jude och flyttade 1933 till Paris från det nazistiska Tyskland. Han mest betydelsefulla verk anses vara "Konstverk i reproduktionsåldern" som gavs ut 1936, men även Passagearbetet, om Paris som 1800-talets huvudstad. Ett verk där han rekonstruerar historien för att förstå nutiden och som gavs ut postumt. När tyskarna ockuperade Frankrike 1940 försökte Walter Benjamin lämna Frankrike, men stoppades vid den spansk-franska gränsen. Hellre än tysk fångenskap, valde han att ta sitt liv. Walter Benjamin Han blev 48 år.

Maja Hagerman är författare, dokumentärfilmare, konstnärlig lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna och journalist. Hennes sakprosa, filmer och artiklar handlar om historia och hon har ägnat sig åt allt från medeltida madonnor till svensk rasforskning på 1800- och 1900-talen. Maja Hagerman har gett ut åtta böcker, bland annat "Spåren av kungens män", "Det rena landet", "Käraste Herman" och "Minnesbrunnen" 2022. För SVT har hon bland annat gjort tv-serien "Tusenårsresan" och "Hur gör man för att rädda ett folk". Hon har tilldelats flera priser, till exempel Augustpriset för "Spåren av kungens män" och Samfundet De Nios Särskilda pris för "Det rena landet". 2012 promoverades Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska institutionen vid Uppsala universitet.

I avsnittet medverkar också Magnus Florin, författare, kulturskribent och dramaturg..

Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

Producent: Maria Götselius